<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi</p><p>fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört</p><p>barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie</p><p>förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är</p><p>gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar.</p><p>Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har</p><p>vi även intervjuat barnen enskilt.</p><p>I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På</p><p>förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt</p><p>till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler</p><p>möjligheter till att utveckla sin motorik.</p>

<p>Syftet med studien är att göra en komparation mellan två länders, Sverige och Japans, syn på lek och lärande genom frågeställningen; Hur skildras lek och lärande i läroplan och i förskolverksamhet i Japan och Sverige? Hur stimulerar den fysiska miljön till lek och lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv?.</p><p>Bakgrunden till undersökningen är att få en ökad förståelse för hur pedagogerna i de olika länderna arbetar med lek och lärande och hur de arbetar med den fysiska miljön och läroplanen för att få in de två begreppen, då detta är relevant för vår kommande yrkesroll.</p><p>Metoden har varit en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger och observationer. Intervjuerna och observationerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.</p><p>Studien visar att synen på lek och lärande var ganska liksinnad, då båda länderna har leken som det centrala i verksamheten. Största skillnaden är den fysiska miljön; där utformningen i den japanska förskolan påminner mer om ett klassrum, medan den svenska förskolan har en mer hemlik miljö. Båda länderna utgår efter en läroplan men där den svenska förskolan använde läroplanen mer öppet i verksamheten medan den japanska förskolan använder den mer långsiktigt och inte lika aktivt.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.</p>

The purpose of this study is to gain knowledge and a broader understanding for how pre-school teachers describe the importance of planned play environments including in what manner children are given influence. By qualitative interviews with five pre-school teachers from four different units I was able to gather data that shows how the planning process concerning a specific play environment had worked and why it looked as it did. The results show among other things that the pre-school teachers viewed the play environment as a vital part of the daily operation and pointed out that it was of vital importance that it came from the children’s interests. Depending on how the play environment had been organized and what its purpose was it offered different amounts of affordances.

The purpose of this study is to contribute knowledge on how pedagogues use play as a way to expose children to the English language. I chose the qualitative method of interviews to conduct my study. The objects of study were four English speaking pedagogues at a preschool with English in their profile. This profile was a major factor when choosing where to carry out the study, as not every preschool in Sweden offers English. The interviews were conducted in English, as all four pedagogues were native English speakers and I did not want a possible language barrier to influence the results. The questions were composed with play as a focal point and a way to expose the children to English. My findings showed that play is an important tool for children to take part of and learn English. The pedagogues intentionally used play both when it was initiated by the children, but also in planned activities lead by the pedagogue. All four pedagogues expressed that play is the way through with children learn, and therefore an important factor to consider. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med att genom lek stimulera det engelska språket. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuer med fyra engelsktalande pedagoger på en förskola. Förskolan erbjuder engelska i sin profil och detta styrde mitt val av undersökningsobjekt. Intervjuerna genomfördes på engelska, då alla fyra pedagoger har engelska som modersmål och jag inte ville att en eventuell språkbarriär skulle påverka resultatet. Frågorna utgick ifrån leken som möjlighet för att stimulera det engelska språket. I resultatet visade det sig att leken är ett viktigt redskap för att barnen ska få ta del av och lära sig engelska. Pedagogerna använde medvetet leken både där det initierades av barnen men även i pedagogstyrda aktiviteter. Samtliga pedagogers inställning till leken var att det är genom denna som barnen lär sig.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien. En litteraturstudie har gjorts. Författarna till föreliggande arbete har bearbetat materialet genom en innehållsanalys. Resultatet visade att när barnen hade kunskaper om deras cancersjukdom och dess behandling blev det lättare för dem att klara av situationen. Det visade därmed att information till barnen var betydelsefull. Det var också av betydelse för barnen att bli bemötta som speciella istället för att bli bemötta som normala.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Den svenska förskolan bör ha ett inkluderande arbetssätt där varje barn ska få möjlighet att utvecklas, leka och lära efter sina förutsättningar. Kan kvalitetsbedömningar av förskolemiljön hjälpa pedagoger med detta? Det övergripande syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur förskolan bidrar till en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Till detta formulerades ett delsyfte som innebar att belysa hur ett arbetslag i förskolan beskriver och värderar sin verksamhet, leken och lärandet i förhållande till alla barn och varje barn. I studien redogörs för fem samtal med ett arbetslag, som genomförts med en aktionsforskningsansats, samt fem samtal med sammanlagt sju barn. Studien belyser även hur pedagogerna tolkar verksamhetens anpassningar till barn i behov av särskilt stöd. En kvalitetsskattning av området leka och lära i ECERS-metoden har genomförts av både mig och arbetslaget. Resultatet av skattningen redovisas i en tabell. Den visar att avdelnings kvalitetsnivå ligger mellan god och utmärkt. Resultatet av samtalen visar att avdelningen har en inkluderande verksamhet, vissa anpassningar i både miljö, material och förhållningssätt har gjorts, men med en stor barngrupp upplever pedagogerna begränsade möjligheter att kunna stödja barn med svårigheter. Barnen är positiva till verksamheten. De upplever att de lär sig och kan påverka en hel del.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?   Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. / Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?   Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.