"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115). Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s. 68). Detta genom observationer av barn på en fyraårsavdelning där vi fokuserade på hur barnen positionerades av varandra och vem som besatt mest makt. Studien gjordes genom en kvalitativ ansats, med fältanteckningar, ljudupptagning och observationsschema som metod. Vårt resultat visar att barnen, inte positionerar varandra efter varken det biologiska- eller det socialt konstruerade könet. Positioneringen av varandra, samt de maktstrukturerna som fanns mellan barnen gick endast att förstå på individnivå, där det fanns både pojkar och flickor som både följde samt gick emot normen. Dock kunde vi ana en medvetenhet kring genus och normer hos barnen men av vår tolkning är detta socialt konstruerat av vuxna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskap om vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket och vilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälp av ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare och barnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för att stimulera språket. De arbetade även med bilder och berättelser för att konkretisera språket. Andra språkstimulerande stunder som pedagogerna belyste var lek, samling och samtal kring vardagliga händelser. Pedagogerna påpekade även att tryggheten och en avslappnad miljö där barnen får lugn och ro är viktiga faktorer för att inlärning skall ske. Vad som även framkommer är att språket utvecklas genom kommunikation och samspel med barn och vuxna.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur pedagogerna anser att förskolans verksamhet påverkar barnens matematiska lärande nu och i framtiden. De metoder som jag använt mig av är att söka relevant forskning och litteratur som behandlar ämnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nämnda pedagoger. Studien visar att pedagogerna tycker att leken är viktig för barnens lärande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det är viktigt att barnen få med sig en grund för matematiskt tänkande till skolan, så att det blir en vana och en självklarhet för barnen. Det är också viktigt menar pedagogerna att barnen får med sig grundläggande begrepp till grundskolan. Flera av pedagogerna nämner att de vill att barnen ska se på matematik som något som är kul och spännande. / The purpose of this study is to examine how five teachers in a selected preschool work with play and mathematics. Also, this study examines how teachers believe that preschool affects children's mathematical learning today and in the future. The methods I have used are relevant research and literature on the subject. I have made qualitative interviews with five teachers. The study shows that the teachers think play is important for children when it comes to learn   mathematics, and they also think mathematics is everywhere in children’s play. All teachers believe that it is important that children get a basic ground for mathematical thinking in preschool, so it becomes a habit and a natural thing for them. It is also important that they get the basic concepts with them before they start elementary school. Many of the teachers mention that they want their children to look upon mathematics as something fun and exciting.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ”Hur kommunicerar barn i leken?”, ”Hur samspelar barn i leken?” samt ”Vilka regler ger barnen uttryck för i leken?”. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap. Resultatet visar även på hur barnen samarbetar med varandra, dels för att lösa problem men även för att skapa fungerande lekar. Även de regler barnen använde beskrivs och varför barnen använder sig av dessa regler tolkas. Regler visade sig vara viktigt i barnens lekar och de arbetade för att upprätthålla dem och se till att de följs. Slutligen består resultatet av beskrivningar av olika strategier barnen använde sig av för att förebygga eller lösa konflikter. Utifrån studerade material har slutsatsen dragits att barnen använder såväl verbal som icke-verbal kommunikation och att de strävar efter att förstå varandra samt kunna samspela i leken. Vidare slutsatser är även att barnen samarbetade i leken för att lösa problem, för att utforma leken samt för att förebygga konflikter. Barnen i observationerna interagerade med varandra genom att kommunicera, samspela och använda sig av regler för att skapa en fungerande och harmonisk leksituation antingen genom att anpassa sig efter varandra på lika villkor eller genom att anpassa sig efter den ena lekparten med större vilja.

Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhållningssätt till barns lekar, både de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende på barnens ålder undersöks även. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer på två förskolor med sex pedagoger. Analysen utgår från de sociokulturella perspektiven där pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jämförs. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt till leken och vilka roller de intar varierar beroende på vad barnen leker. Studiens resultat visar även att pedagogers förhållningssätt och syn skiljer sig åt sinsemellan och att olika uppfattningar finns om vad som ses som en god lek respektive ond lek och hur man som pedagog bör förhålla sig till detta. Skillnader blir även synliga i de roller pedagogerna intar beroende på barnens ålder. Slutsatserna är att det är viktigt att pedagogerna ger tid och plats åt leken. Det är även viktigt att pedagogerna engagerar sig i leken genom att antingen delta, observera eller ordna miljöer och material för lek och att detta är extra viktigt då barnen leker lekar med onda teman.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel. Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan. Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd. Den fria leken kan även utgöra ett hinder i verksamheten på olika sätt. Det har dessutom framkommit att några pedagoger anser att verksamheten kan vara ett hinder för den fria leken på förskolan.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.

Title from title page of PDF (University of Missouri--St. Louis, viewed March 22, 2010). Includes bibliographical references.

Title from title page of PDF (University of Missouri--St. Louis, viewed February 16, 2010). Includes bibliographical references.