Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerdiagnosen hos kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi vilket består av mastektomi där komplikationer kan medföra bland annat förändrad kroppsuppfattning ur ett livsvärldsperspektiv. Kroppsuppfattning är starkt sammankopplat med sexualitet och sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. 10 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre kategorier identifierades: Att leva med förändrad kropp (Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet och Emotionell påverkan), Förändrad sexuell hälsa (Betydelse av bröst, Sexuell dysfunktion och Betydelsen av samliv & relationer), Normalitet och dess betydelse (Att inte passa in och Att acceptera & anpassa sig). Resultatet påvisade att kroppsuppfattningen hade inverkan på sexuell hälsa och sexualitet. Negativ kroppsuppfattning ledde till upplevelser av att vara oattraktiv och känslan av identitetsförlust. Det uppkom strävan efter normalitet. Olika hanteringsstrategier tillämpades för att kunna acceptera och anpassa sig till de förändringar mastektomin medförde. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning negativ påverkan på sexuell hälsa. Dock är det viktigt att uppmärksamma att alla kvinnor inte delade upplevelsen och att vissa hade lättare att anpassa sig till den förändrade kroppen efter mastektomin. Varje upplevelse är individuell och unik. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women globally. The most common treatment is surgery in the form of mastectomy. An altered body-image is in a life-world perspective a common complication. Body-image and sexuality are strongly correlated to sexual health. Aim: To describe women’s experiences of sexual health related to mastectomy due to breast cancer. Method: A literature review with qualitative method. 10 articles were included in the result. Results: Three categories were identified: To live with a changed body (Altered body image & loss of identity and Emotional impact), Altered sexual health (Signification of breast, Sexual dysfunction and The significance of cohabitation & relationships), Normality and its meaning (To not fit in and Acceptance and adaptation). The result showed that perceived body image had an impact on sexual health and sexuality. Negative body image greatly impacted feelings of attractiveness and identity loss. A strive for normality emerged. Different coping strategies were used to accept and adapt to the changes the mastectomy brought. Conclusion: Mastectomy has a negative effect on perceived sexuality in women. However, it is important to note that not all women shared the experience and that some women found it easier to adapt to the mastectomy and the altered body. Each experience is individual and unique.

Bakgrund: Professionell identitet tolkas utifrån tidigare studier som ett relativt inkonsekvent begrepp, vilket leder till att begreppet är svårt att konkret använda och tillämpa inom sjuksköterskeprofessionen. Det förefaller även finnas en kunskapslucka vad gäller professionell identitet i relation till specialistsjuksköterskor inom intensivvård samt hur professionell identitet kan ses ur ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Belysa professionell identitet som begrepp för specialistsjuksköterskor inom intensivvård i kontext till deras livsvärld. Metod: En begreppsanalys enligt Walker och Avant med avsikt att finna betydelsen av professionell identitet som begrepp. Resultat: Utifrån ett livsvärldsperspektiv består professionell identitet av specialistsjuksköterskans upplevelse av sig själv, i en omgivning eller situation, via mötet med andra livsvärldar. Professionell identitet formas utifrån specialistsjuksköterskans egna levda erfarenheter och har starkt samband till den personliga livsvärlden. Professionell identitet karaktäriseras utifrån fyra attribut. Dessa innebär att (1) specialistsjuksköterskan inom intensivvård har den kunskap som krävs för att vårda kritiskt sjuka, samt värnar om professionens kärnvärderingar i sitt arbete. Att (2) specialistsjuksköterskan identifierar sig personligen med rollen som specialistsjuksköterska och utifrån en god självbild agerar med självförtroende. Vidare innebär det att (3) specialistsjuksköterskan agerar autonomt och utför sina arbetsuppgifter på ett yrkesskickligt vis som inger förtroende i arbetsgruppen. Detta för att (4) till sist urskilja sig från andra professioner dock med intentionen att vara en god samarbetspartner i teamet kring patienten. Positiva konsekvenser efterföljer in i verkligheten om förutsättningarna för professionell identitet som begrepp existerar. Slutsats: Fördjupad insikt i vad professionell identitet innebär som begrepp kan bidra positivt till att specialistsjuksköterskan inom intensivvård upplever starkare känsla av professionell identitet.

Bakgrund: Hjärtat är en stark symbol för människor. Den medicintekniska utvecklingen har förändrat människors livsvillkor och sjuksköterskans arbete. Den tekniska utvecklingen speglar ett behov personcentrerad vård. Detta har väckt ett intresse för hjärttransplantationspatienters upplevelser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med åtta artiklar. Datainsamlingen genomfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Resultatet analyserade med Fribergs analysmetod. Resultat: Utifrån resultatet framträdde fyra teman: Medicinsk påverkan,sociala relationer, känslomässiga prövningar och en andra chans. Sammanfattning: Litteraturöversikten gav en inblick i hjärttransplantationspatienternas upplevelser efter transplantationen. Dessa handlade om upplevelser av medicinbiverkningar, förändringar i sociala relationer, utmaningar i känsloliv och deras upplevelser efter att ha fått en andra chans på livet. / Background: The heart is a powerful symbol for humans. The technological advancements in medicine have changed people's living conditions and the work of nurses. The technological development reflects a need for person-centered care. This has generated an interest in the experiences of heart transplantation patients. Aim: To describe patients experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted utilizing eight articles. Data collection was performed on the CINAHL and PubMed databases. The results were analyzed using Friberg's analysis method. Results: Based on the results, four themes emerged: Medical impact, social relationships, emotional trials, and a second chance. Summary: The literature review provided insight into the experiences of hearttransplant patients post-transplantation. These experiences included encountering medication side effects, changes in social relationships, emotional challenges, and reflections on their experiences after being given a second chance at life.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Behandlingar för bröstcancer kan vara strålbehandling, immunterapi, cytostatika och kirurgisk behandling som till exempel mastektomi. Mastektomi kan orsaka fysiska och psykiska besvär som påverkar hela kvinnans liv, där behandlingen medför en förändring i kroppen som förorsakar att kvinnans identitet och synen på sin kvinnlighet ändras. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Denna litteraturöversikt är skriven enligt Fribergs modell med hjälp av 10 kvalitativa artiklar. Relevanta artiklar till studien söktes fram i tre olika databaser: Cinahl, Pubmed och Medline. Resultat: Första huvudtemat En förändrad kroppsuppfattning med två subtema: Upplevelser av att förlora bröstet och kvinnlighet och Upplevelser av den sexuella relationer med sin partner. Andra huvudtema är Behov av stöd med två subtema: Upplevelser av stöd och brist på stöd från nära relationer och Upplevelser av stöd och brist på stöd från vårdpersonal. Tredje huvudtemat är Betydelse av copongstrategier med två subteman: Upplevelser av att bli hjälpt av sin tron och Upplevelser av att normalisera och acceptera. Kvinnorna angav ofta att brösten var en del av deras kvinnlighet, moderskap och identitet. Vid förändring i kroppen till följd av borttaget bröst förorsakade att kvinnors syn på deras kroppsuppfattning och livsvärld påverkades negativt, där det skapade ett lidande. Slutsats: De framkom att kvinnorna tyckte att stöd från vården spelande en viktig roll för återhämtningen efter mastektomi. Därför det är viktigt att sjuksköterskan bedriver vården utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjuksköterskan är ansvarig för dessa kvinnors tillfriskande för att kunna främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women in Sweden. Treatments for breast cancer can include radiotherapy, immunotherapy, cytostatics and surgical treatment such as mastectomy. Mastectomy can cause physical and psychological problems that affect the whole life of the woman, where the treatment brings about a change in the body which causes the woman's identity and view of her femininity to change. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy based on a life world perspective. Method: This literature review is written according to Friberg's model using 10 qualitative articles. Relevant articles for the study were searched for in three different ways databases: Cinahl, Pubmed and Medline. Result: First main theme A changed body image with two subthemes: Experiences of losing the breast and femininity and Experiences of the sexual relations with their partner. Other main theme is Need of support with two subthemes: Experiences of support and lack of support from close relationships and Experiences of support and lack of support from healthcare professionals. The third main theme is Meaning of coupon strategies with two subthemes: Experiences of being helped by one's throne and Experiences of normalizing and accepting. The women often indicated that the breasts were one part of their femininity, motherhood and identity. In case of change in the body as a result of removed breast caused women's view of their body image and life world was negatively affected, where it created suffering. Conclusion: They found that the women thought that support from healthcare played an important role in the recovery after mastectomy. It´s important that the nurse provides care from a life-world perspective. The nurse is responsible for these women's recovery in order to promote health and alleviate suffering.

I denna studie har naturmaterialets betydelse för barns lek och utforskande undersökts. Frågeställningarna i studien byggde på att undersöka vilka samt hur naturmaterial användes i barns lek och utforskande. För att bidra med barns resonemang och upplevelser har data samlats in genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och med fältstudier. Insamlade data har analyserats utifrån livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva och tolka barn livsvärld i skogen i relation till naturmaterialen. Utifrån barns upplevelser och resonemang framkom att naturmaterial skapade betydelse för barns lek och utforskande. I leken skapades kommunikation sinsemellan barnen när de förmedlar sina lekaktiviteter. Den symboliska leken var den mest framträdande leken i skogen. Naturmaterial som barn använde i stor utsträckning var stockar, pinnar och stubbar i leken. Naturmaterial öppnade upp för att utforska med många sinnen, material som utforskades var trädstammar och pinnar. Upplevelsen av skogen beskrivs som positiva, en miljö för lek och rörelse utifrån barns resonemang. Barnen konstaterade att pinnar är ett funktionellt material för att konstruera bokstäver och för att skapa musik. Naturmaterialen i skogen bidrog med barns lek, utforskande och lärande. / In this study, the significance of natural materials for children's play and exploration has been investigated. The research questions in the study were based on investigating which natural materials were used and how they were used in children's play and exploration. To contribute to understanding children's reasoning and experiences, data were collected through semi-structured focus group interviews and with field studies. The collected data were analyzed using a lifeworld phenomenological approach to describe and interpret children's lifeworld in the forest in relation to natural materials. Based on children's experiences and reasoning, it emerged that natural materials played a significant role in children's play and exploration. In play, communication was created among the children as they conveyed their play activities. Symbolic play w as the most prominent type of play in the forest. Natural materials that children mostly used in play were logs, sticks and stumps. Natural materials opened to up opportunities to explore with many senses; materials that were explored included tree trunks and sticks. The experience of the forest is described as positive, a setting for play and movement according to children's reasoning. The children found that sticks are a functional material for constructing letters and creating music. Natural materials in the forest contributed to children's play, exploration and learning.

Text in Afrikaans / Die doel van die ondersoek was om insig in die leefwereld van die leergestremde adolessent te bekom, ten einde probleemareas wat doeltreffende aanpassing in die leefwereld verhinder, bloot te le. In die probleemontleding het die volgende aspekte na vore getree: Daar is 'n groeiende bewuswording onder navorsers dat die sosiaalemosionele probleme wat die leergestremde adolessent ervaar, duideliker aangespreek moet word. Die noodsaaklikheid om die leergestremde adolessent vir volwassenheid voor te berei, word toenemend besef. In die literatuurstudie is die tydperk van adolessensie, leergestremdheid as fenomeen, en die leefwereld van die leergestremde adolessent onderskeidelik bespreek. Enkele gevolgtrekkinge word aangestip: Adolessensie word gekenmerk deur fisiese, kognitiewe, affektiewe, sosiale en morele ontwikkeling. Hierdie veranderinge hou implikasies in vir die adolessent se uitvoer van ontwikkelingstake, die ontplooiing van die selfkonsep en die groei na onafhanklikheid. Die fenomeen leergestremdheid openbaar 'n komplekse aard wat 'n persoon in sy totaliteit raak. Die manifestasies van leergestremdheid betrek die akademiese vordering sowel as die sosiaal-emosionele ontwikkeling van die individu. Die leergestremde adolessent se aanpassing in sy leefwereld word nadelig beinvloed deur sosiale vaardigheidstekorte, interpersoonlike verhoudingsprobleme, 'n gebrekkige selfkonsep, emosionele probleme, die gebruik van verdedigingsmeganismes en 'n verminderde strewe na onafhanklikheid. In die empiriese ondersoek is inligting oor die leergestremde adolessent se interpersoonlike verhoudinge, selfkonsep en emosionaliteit bekom. In die interpretasie van die data is veranderlikes waar die leergestremde ado l essente swakker aanpassing as die normal e populasie getoon het, eerstens geidentifiseer. Verskille wat by die leergestremde adolessente ten opsigte van geslag en ouderdomsgroep voorgekom het, is vervolgens uitgelig. Ten slotte is 'n faktorontleding uitgevoer ten einde 'n gemeenskaplikheid tussen die onderskeie veranderlikes te bepaal. Op grond van die bevindinge uit die literatuur en die empiriese studie, is riglyne vir hulpverlening geformuleer. Die navorsingsbevindinge is veral van belang vir onderwysers, ouers en ander opvoeders wat met die leergestremde adolessent gemoeid is. / The purpose of the study was to gain insight into the life-world of the learning disabled adolescent in order to reveal problems which prevent effective adjustment in the life-world. In the analysis of the problem the following aspects were prominent: It is recognised that the social-emotional problems experienced by the learning disabled adolescent should be addressed in greater depth. The need to prepare the learning disabled adolescent for adulthood is realised. In the literature study the period of adolescence, learning disabilities as a phenomenon, and the life-world of the learning disabled adolescent were discussed. The following conclusions can be mentioned: Adolescence is characterised by physical, cognitive, emotional, social and moral development. These changes have implications for the adolescent's accomplishment of developmental tasks, the development of the self-concept and the grow towards independence. Learning disabilities as a phenomenon reveals a complex nature that affects the total person. The manifestations of learning disabilities involve the academic progress and the social-emotional development of the individual. The adjustment of the learning disabled adolescent in his lifeworld is adversely affected by deficits in social skills, problematic interpersonal relationships, an inadequate self-concept, emotional problems, the use of defence mechanisms and an insufficient strive towards independence. In the empirical investigation information was obtained about the learning disabled adolescent's interpersonal relationships, self-concept and emotionality. In the interpretation of the data variables were identified where the learning disabled adolescents showed poorer adjustment than the normal population. Differences between learning disabled adolescents with regard to age and sex were highlighted next. Finally, a factor analysis was carried out to determine whether a communality exists among the respective variables. On the basis of the findings of the literature and the empirical study, guidelines for the rendering of aid were formulated. The research findings are especially important to teachers, parents and other educators involved with the learning disabled adolescent. / Psychology of Education / D. Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

Syftet med denna självstudie är att utforska på vilka sätt mental träning kan förändra livsvärlden samt minska obehag inför scenframträdanden. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras livsvärlden genom mental träning inför ett framträdande? Studien utgår från ett livsvärldsperspektiv och metod är loggboksskrivande. Resultatet presenteras med hjälp av teman som: Att öppna medvetandet, Självbildsträning – att tycka om sig själv, Förebilder – att se sig själv, Vad jag vill odla inom mig, Att vara förberedd, Sista förberedelsen och Tiden är inne. Efter resultatet följer en diskussion om vikten av avslappning och en bra självbild samt för- och nackdelar med att använda Fagéus metod i mental träning. Arbetet avslutas med att frågan om dess betydelse vidrörs samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of this study is to explore the ways mental training can alter my life-world and reduce the discomfort I experience during stage performances. The study is supported by the following research question: In which ways does my life-world change through the use of mental training before a performance? The study is based on a life-world perspective and the method for the study is logbook writing. The result is presented by following themes: Opening minds, Self-image Training – enjoying myself, Role models – to see myself, What I want to grow within me, Being prepared, Final preparation and The time has come. After the result follow a discussion of the importance of relaxation and a good self-image, I also discuss the advantages and disadvantages of using Fagéus method of mental training. The work concludes with the questions of the importance of this study and the opportunities for future research.

Denna studie har som syfte att undersöka hur jag genom mental träning kan skapa en starkare bild av mig själv och ta kontroll över negativa tankar kring min egen förmåga att musicera, samt hur min livsvärld påverkas och förändras under processen. De två frågeställningarna lyder: Hur erfar jag att en period av mental träning kan hjälpa mig att uppnå en mer positiv musikalisk självbild vad gäller mitt eget musicerande? Hur erfar jag att min livsvärld och inställning till musicerande förändras efter den mentala träningsprocessen? Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är det fenomenologiska livsvärldsperspektivet, där en ostrukturerad loggbok använts för dokumentation. Resultatet presenteras genom tre perioder som uppkommit ur studiens analysprocess: Period 1 – den mentala träningen påbörjas, Period 2 – tvivel och trevande, Period 3 – studiens avslutande fas samt ett avsnitt om min upplevelse att musicera. Resultatet visar att den mentala träningsprocessen är av stor hjälp för att påverka tankesätt hos mig själv. Det framkommer också  att vikten av avslappning och en god självkänsla är faktorer som påverkar mental inställning till musicerande. I efterföljande diskussionsavsnitt diskuteras resultatet ställt mot den litteratur som finns presenterad i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatta forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore how I can create a stronger picture of myself and take control of my negative thoughts through mental training. Furthermore, the study looks into how my life-world is affected and changes during the process. The questions I seek to answer are: How do I experience that a period of mental training can help me achieve an increased self-image to myself and my music-ability? How do I experience that my life-world and attitude to music change after the mental training process? The theoretical perspective on which the study is based is the phenomenological life-world perspective. An unstructured logbook was the main method for documentation. The result is presented through three phases based on the study’s process of analysis: Period 1 – the mental training begins, Period 2 – doubts and fumble, Period 3 – the final phase of the study, and at last, a section about my experience of music ability. The result shows that the mental training is of great help to form my mindset to a more positive experience. It also shows that relaxation and a good self-esteem are important factors that influence the mental attitude to music. In the following chapter, the results are discussed in relation to literature presented in the background chapter. In conclusion, I reflect on the importance of the study and continued research within the subject.

Syftet är att undersöka 62 stycken vårdnadshavares beskrivning av hur de motiverar val av förskola med religiös profil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Vår frågeställning är: Hur beskriver vårdnadshavarna sitt val av förskola? Hur beskriver vårdnadshavarna sina upplevelser av en förskola med religiös profil? Tillsammans med fenomenologi och begreppen fenomen, förförståelse och livsvärld så kom vi till resultatet att det var väldigt individbaserat men att det fanns flera sammanhängande teman. De beskrev valet av förskolan utifrån rekommendationer, personligt besök av förskolan och dess närhet till hemmet. Flera tog upp den religiösa profilen som anledning för val av förskola samt att flera valde förskolan utöver den religiösa profilen. Vi har funnit att vårdnadshavare ser förskolor med specifik profil som ett komplement till barnens utveckling och att det beror mera på deras egen syn på vad förskolan kan bidra till deras barn.