Syftet med denna självstudie har varit att undersöka min livsvärld när jag spelar a prima vista och syna de tankemönster som uppstår. Arbetet genomsyras av ett livsvärldsperspektiv och utgångspunkten är frågeställningarna: Hur upplever jag avistaspel samt Hur förändras min livsvärld under arbetets gång. Insamling av material har skett via en strukturerad processloggbok som förts efter varje dokumenterat avistapass. Dessa anteckningar tillsammans med frågeställningarna lägger sedan grund för resultatet som delas upp i två avsnitt. Det första, Upplevelser av a prima vista, redogör för betydelsen av sammanhang utifrån faktorerna Tid och plats, Material och progression samt Avista med sällskap. Jag redovisar i detta avsnitt återkommande mönster i upplevelsen av min avistaläsning som förhåller sig till dessa faktorer och synar vilket sammanhang som tycks gynna min övning bäst. Resultatets andra del, Min föränderliga livsvärld, beskriver sedan hur min livsvärld har förändrats under projektets gång. Detta redovisas utifrån rubrikerna: Tankemönster, Medvetenhet samt Motivation och nya tankemönster. I detta avsnitt går det att skildra en resa från att förknippa min prestation med jaget, till att se på avistaläsning som ett fristående fenomen där medveten övning hjälper mig framåt i utvecklingen. Slutligen knyts resultatet till bakomliggande litteratur och forskning i diskussionsavsnittet. Under rubriken a prima vista och övning diskuteras mina upplevelser i förhållande till färdigheter i avistaspel, därefter beskrivs min resa mot en ny livsvärld, där fokus ligger på känslomässiga aspekter och betydelsen av medvetenhet. / The purpose of this self-observation has been to see into my life-world while sight-reading sheet music for piano and to visualize the thinking patterns that arise followed by reflection. The work is permeated by a life-world perspective with following questions as starting point: How do I experience playing a prima vista and In which ways does my life-world change during the project. The material has been collected via a structured process logbook, which has been written in after every occasion. These notes along with the questions described above then shapes the result which is divided into two sections. The first section, Experiences during a prima vista explains the importance of context based on Time and place, Material and progression, and Playing a prima vista with someone watching. In this section, I report repeating patterns in the experience of my sight-reading that relate to these contexts and I also point out which context seems to benefit my exercise the best. The second section of the result My changeable life-world, then explains in which ways my life-world has changed during the project. Beneath the headings Thinking patterns, Awareness and New thinking patterns it is possible to see a journey from associating my achievements with my identity to looking at sight-reading as a phenomenon possible to manage by being aware while practicing. Lastly I relate the literature and researches to my result in a closing discussion. Under the headline a prima vista and practice I discuss my experiences and relate these to relevant skills during sight-reading, thereafter I describe my journey towards a new life-world where main topics are emotional aspects and the meaning of awareness.

Abstract This study analyses environmental concern in the Komi Republic from the contextual perspective. The main research data consisted of thematic interviews of industrial workers (n =  114), teachers (n =  30), administration staff (n =  33) in the towns of Usinsk and Vorkuta in the Northern Komi Republic. In addition, the in-depth thematic interviews of state administrators, scientists and NGO actors are analysed as well as the survey study conducted in several regions in the republic. As a broad theoretical frame the study uses the context model, in which environmental concern in everyday life is interpreted at five closely connected levels. The study consists of four previously published articles, one submitted manuscript and a concluding chapter. As the major theoretical and methodological idea the study presents two different environments: a life-world of the individual, where environmental changes are perceived and experienced in a framework of everyday life, and secondly, global environmentalism’s Environment, which is nowadays in Western discourses viewed as a globe. This study focuses on the life-world perspective, and asks how these two environments communicate with each other in the particular contexts of the Komi Republic. In general, environmental issues hold a low profile compared with other social problems in the Komi Republic. However, the citizens of the Komi Republic are concerned about so-called ’brown‘ environmental issues; that is issues of pollution and waste disposal in their immediate environs. The public’s environmental concerns are mostly about ’ecological risks‘ – the health and well-being implications of environmental degradation. Environmental problems are regarded as part societal transformation. This ’brown‘ environmentalism is understandable in Russia since approximately 60 million Russians now live in zones with adverse environmental situations. Green or global issues are not much discussed among the public of Russia. The findings stress that engagement with the surrounding environment, local conditions and socio-political contexts shape perceptions and framings of environmental change. Local perceptions and local knowledge are still a crucial basis for concern. / Tiivistelmä Tutkimuksessa tarkastellaan ympäristötietoisuutta ja -huolta Komin tasavallassa kontekstuaalisesta näkökulmasta. Tärkein osa tutkimusaineistosta koostuu teollisuustyöntekijöiden (n =  114), opettajien (n =  30) ja yritys- ja julkisen hallinnon edustajien (n =  33) teemahaastatteluista Usinskin ja Vorkutan kaupungeissa tasavallan pohjoisosassa. Lisäksi työssä on analysoitu valtion virkamiesten, tutkijoiden sekä kansalaisjärjestöjen toimijoiden teemahaastatteluja sekä tasavallan eri alueilla tehdyn kyselytutkimuksen tuloksia. Tutkimuksessa hyödynnetään kontekstimallia, jossa ympäristötietoisuutta tarkastellaan viiden toisiinsa limittyvän tason kautta. Tutkimus koostuu neljästä julkaistusta artikkelista, yhdestä käsikirjoituksesta ja yhteenvetoluvusta. Tutkimuksen tärkein teoreettinen ja metodologinen idea jakaa ympäristön kahtia: ensimmäinen on yksilön elämismaailma, missä ympäristömuutokset havaitaan ja koetaan arkielämän kehystäminä, ja toinen, globaalin environmentalismin ympäristö, minkä nykyisin ajatellaan käsittävän koko maapallon. Tämä tutkimus keskittyy elämismaailmanäkökulmaan ja kysyy, kuinka nämä kaksi ympäristöä kommunikoivat toistensa kanssa eri konteksteissa. Yleisellä tasolla tarkasteltuna ympäristöongelmat ovat taustalla kansalaisten elämässä verrattuna muihin sosiaalisiin ongelmiin. Komin tasavallan asukkaat ovat kuitenkin huolissaan niin kutsutuista ’ruskeista’ ympäristökysymyksistä eli lähinnä saastumiseen ja erilaisiin jätteisiin liittyvistä ongelmista. Kansalaisten ympäristöhuoli kytkeytyy ennen kaikkea ekologisiin riskeihin – ympäristön pilaantumisen terveydellisiin ja hyvinvointiin liittyviin seuraamuksiin. Näin ympäristöongelmat limittyvät muiden sosiaalisten ongelmien kanssa ja koetaan osaksi yhteiskunnallista muutosta. Tämä ’ruskea’ ympäristöhuoli on ymmärrettävä ilmiö Venäjällä, missä noin 60 miljoonaa kansalaista asuu terveydelle haitallisissa ympäristöoloissa. ’Vihreitä’ tai globaaleja ympäristökysymyksiä ei juurikaan käsitellä Venäjän julkisessa keskustelussa. Tutkimuksen tulokset painottavat lähiympäristöön sitoutumisen ja elämismaailman merkitystä ympäristömuutosten havainnoinnissa sekä yhteiskunnallisten kontekstien vaikutusta ympäristökysymysten kehystämiseen. Paikallisella havainnoinnilla ja tiedolla on edelleen suuri rooli ympäristötietoisuuden muotoutumisessa.

The purpuse of my study was to investigate how two preschool teachers creates mening around musik throughout their lives. I wanted to see which experiences thats been meaningful for both their private and professional relationship to music that they have today, if they diverge, and if it´s necessary to have a god relationship to music before their education and their start as a professional preschool teacher. I used life story by interviews as a method which means the participant tells me about their lives, how they experienced, understood and interpreted their world. I have analysed the stories through a whole perspective with focus on the content to understand what experience throughout their lives that´s been especially meaningful in creating the relation that they have to music today. In my study, I have seen that meaningful experiences has been formed by encouraged, stimulated and supported environments and a joyful communion. I have seen that my participants private experiance reflects on their profession, and it also shows that these experiances can come at anytime and anywhere. / Syftet med min studie var att undersöka hur två pedagoger har skapat mening kring musik under hela sitt liv. Jag ville se vilka erfarenheter som varit betydelsefulla för den relation som de har till musiken både privat och i sin yrkesroll som förskollärare idag, om de skiljer sig åt, och om det är nödvändigt att ha bra relation till ämnet innan utbildning och yrkesstart. Jag har använt mig utav livsberättelseintervju som metod vilket innebär att respondenten berättar om sitt liv, hur hen har upplevt, uppfattat och tolkat sin värld. Jag har analyserat berättelsen genom ett helhetsperspektiv med fokus på innehållet för att förstå vilka erfarenheter genom hela livet som varit meningsfulla för respondenterna i skapandet av sin nuvarande relation till musik. I min studie har jag sett att de meningsfulla erfarenheterna som mina respondenter har erfarit har kantats av en uppmuntrande, stimulerande och stöttade miljö, och en glädjefylld samvaro. Jag har sett att respondenternas privata erfarenheter som det skapats mening kring formar yrkesprofessionen, den visar också att respondenten kan få erfara positiva meningsfulla erfarenheter vid olika tider och i olika kontexter.

Bakgrund: Anestesi och operation är en stor händelse för många patienter och kan leda till rädsla och oro där höga krav ställs på anestesisjuksköterskans förmåga att kommunicera och bemöta patienterna professionellt. Patienterna överlämnar sig själva och sin kropp i någon annans händer, detta kan skapa känslor av maktlöshet och utsatthet. Oro är något alla människor erfar någon gång och är en del av livet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av oro perioperativt. Metod: En litteraturstudie där urval skett med inklusions- och exklusionskriterier och datainsamling har utförts genom systematisk sökning. Resultatet består av elva kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) riktlinjer. Resultat: Resultaten presenteras i tre huvudkategorier. Förlorad autonomi, Rädsla för operationen och dess resultat samt Ovisshet inför framtid. Resultatet visar att i upplevelsen av oro finns vissa återkommande mönster som kan gestalta sig i känslor av att förlora kontrollen över sig själv och sin kropp, av sårbarhet och utsatthet, av rädsla för operationen exempelvis att vakna och att dö under anestesin och operationen. En osäkerhet beskrevs i väntan på operation där behovet av att få information varierade. Patienterna beskrev även en osäkerhet över sin rehabilitering samt hur livskvaliteten skulle vara efter operation. Slutsats: Alla känslor som skapar oro i samband med en operation kan skapa ett lidande för patienten. En viktig del som framkommer i studiens resultat är att dessa olika känslor ofta uppstår på grund av att patienterna inte vet vad som ska hända. Detta visar att tydlig information är viktigt för att kunna lindra patientens oro och lidande perioperativt. Där spelar anestesisjuksköterskor en stor roll i att ge denna information och skapa ett förtroende hos patienten. Genom att lindra patientens oro preoperativt kan patienternas mående postoperativt påverkas. / Background: Anesthesia and surgery are a major event for many patients that can lead to fear and anxiety where high demands are placed on the anesthesia nurse's ability to communicate and respond to patients professionally. Patients surrender themselves and their bodies in someone else's hands, this can create feelings of powerlessness and vulnerability. Anxiety is a part of life and something everyone experience. Aim: The purpose was to describe patients´ experiences of perioperative anxiety.   Method: A literature study where selection with inclusion and exclusion criteria and data collection have been carried out through systematic searches. The result consists of eleven qualitative articles that have been analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) recommendations.   Results: The results are presented in three main categories. Lost autonomy, Fear of the operation and its results, and Uncertainty for the future. The result shows that in the experience of anxiety there are certain recurring patterns that can manifest themselves in feelings of losing control of oneself and one's body, of vulnerability and of being exposed, of fear of the operation, for example, of waking up and of dying during anesthesia and surgery. An uncertainty was described while waiting for surgery where the need to obtain information varied between patients. Patients also described uncertainty about their rehabilitation as well as what the quality of life would be after surgery.   Conclusion: All feelings that create anxiety in connection with an operation can create a suffering for the patient. An important part that is evident in the study's results is that these different emotions often arise because patients do not know what is going to happen. This shows that distinct information is important in order to relieve the patient's anxiety and suffering perioperatively. Anesthesia nurses play a major role in providing this information and creating patient confidence. By alleviating the patient's concerns preoperatively, the patients' well-being can be affected postoperatively.

Bakgrund: Sjukdom kan innebära en påverkan på något mer än det fysiska, sjukdom kan även innebära något annat än ohälsa. Sjuksköterskans kunskap samt relationen mellan sjuksköterska och patient är en viktigdel i skapandet av trygghet i hälsoprocesserna. För somligakan sjukdom ha en positiv effekt på hälsan. Penicillinet kom med stora möjligheter att behandla infektioner, men snabbt började bakterier utveckla resistens. Idag är de vanligaste, anmälningspliktiga multiresistenta bakterierna i Sverige MRSA, ESBL och VRE. Det innebär förhållningsregler för patienter och gör att hälso-och sjukvården behöver genomföra smittskyddsåtgärder för att minska spridning. Sjuksköterskan kan känna osäkerhet och rädsla i omvårdnaden av dessa patienter vilket kan ha en inverkan på den jämlika vård som enligt lagen ska ges. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL eller VRE). Metod: En litteraturöversikt där informationssökning har gjorts i PubMed, CINAHL och SwePub. Artiklar inkluderades om de svarade på syftet, var orginalartiklar, publicerade mellan 2010-2020, skrivna på engelska, hade kvalitativ eller mixad metod, var granskade av referenter och hade ett etiskt godkännande. Den insamlade datan analyserades av författarna och sammanställdes i tre teman och tillhörande underteman. Resultat: Tre teman vilka rubricerades som känslomässig påverkan, upplevelser i mötet med hälso-och sjukvård och förändringar i relationen till andra. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras gentemot Livsvärldsteorin, bakgrunden, andra referenser och författarnas egna tankar. / Background: Disease can have impact on something more than the physical, disease can be something else than illness. The nurse’s knowledge and the relationship between nurse and patient is an importantpart in creating safety in the health processes. For some, disease can have a positive effecton the health. The penicillin came with great possibilities in treating infections, but the bacteria quickly began to develop resistance. Today, the most common notifiable multidrug-resistant bacteria in Sweden are MRSA, ESBL and VRE. It induces instructions for patients and the health care has to conduct disease control to reduce spread. The nurse can feel uncertainty and fear in the caring of these patients, which can have an impact on the equal care which is to be given according to the law. Aim: The aim was to illustrate patients’ experiences of living with multidrug-resistant bacteria (MRSA, ESBL or VRE). Method: A literature review where the information search has been conducted in PubMed, CINAHL and SwePub. Articles were included if they answered to the aim, was original articles, published between 2010-2020, written in English, had qualitative or mixed method, were peer-reviewed and had an ethical approval. The collected data were analysed by the authors and compiled in to three themes and belonging sub-themes. Results: Three themes who were labelled emotional impact, experiences in the encounter with health care and change in the relationship with others. Discussion: The result of the literaturereview was discussed towards Life World Theory, the background, other references and the authors’ own thoughts.

Krize přirozeného světa The crisis of the Life-world PhDr. Klára Holá This doctoral thesis called The crisis of the Life-world is an interdisciplinary theoretical treatise on a problem of the crisis in connection with the Life-world, the main phenomenological issue. The crisis is related to the Life-world itself. The thesis tries to explain the problem of the crisis as a timeless concept ontologically related to a human being, as well as an ethical issue accompanying the development of the modern society. The aim of the thesis is to define the crisis of the Life-world, to describe its symptoms in the various areas, and to outline some possible solutions. To achieve the aim I have divided the conception of the crisis into two meanings which are related to each other: the ontological crisis and the ethical crisis. My hypothesis has proved the ontological crisis unavoidable, as it springs from the ambivalent position of the human being whereas we can balance the ethical aspects in various ways. I have used the comparative and phenomenological method as well as the phenomenological-hermeneutic methods of the text-interpretation. I also used the specific phenomenological method of transcendental epoché. Therefore, I have preferred the interdisciplinary access to this problem. The access can reveal in the...

Bakgrund: Barnmorskan ska assistera den gravida kvinnan under graviditet och förlossning genom undervisning, vägledning och uppmuntrande stöttning. Denna studie behandlar förhållande och attityder, delande av livsvärld, mellan barnmorskor och tonårsgraviditeter. Syfte med studien var att belysa barnmorskors erfarenhet av att vårda tonåringar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta artiklar som belyser barnmorskors erfarenhet av att vårda och förlösa tonåringar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i två huvudkategorier med vardera efterföljande tre subkategorier: Barnmorskans önskan att vårda den gravida tonåringen: Att ta den gravida tonåringen på allvar, att vara en viktig person för den gravida tonåringen och att ta hand om den gravida tonåringen. Barnmorskans uppfattning av den gravida tonåringen: ett nytt sammanhang, den oförberedda gravida tonåringen, den gravida tonåringen och hennes kultur. Slutsats Barnmorskors erfarenheter av att vårda tonåringar visade på en stor variation. Barnmorskor tog ”vårdandet” på allvar samtidigt som det uppstod komplexa situationer i samband med ”varandet´” tillsammans med den gravida tonåringen. Ökade kunskaper om den delade livsvärlden kan leda till att tonåringar får ett hälsofrämjande bemötande samt att barnmorskan får redskap till att vårda och förlösa den unga kvinnan på ett betydelsefullt sätt. / Background: The midwife shall assist the pregnant woman during her pregnancy and delivery, educating, guiding and encouraging her. This study treats relations and attitudes, a sharing of life-world, between midwives and pregnant teenagers.The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences from caring for teenage mothers.Metode:Through a qualitative systematic study of eight selected scientific articles, two categories, each with three sub-categories, were established: The midwife’s desire to care for the pregnant teenager: take the pregnant teenager seriously, to be an important person to the teenager, take care of the pregnant teenager;  The midvife’s impressions of the pregnant teenager: a new context, the unprepared pregnant teenager, the pregnant teenager and her culture.Conclusions: The midwives’ experiences of caring for teenage mothers showed forth a great variation. Midwives were serious in their “caring for” while, at the same time, complex situations appeared in the “being with” the pregnant teenagers.Increased knowledge about the shared life-world can result in respectful caring for the teenage mother, as it can provide the tools for the midwife required to deliver the teenage mother’s baby in a respectful and meaningful way.

I Sverige idag föds cirka 1000 barn årligen med medfödda hjärtfel. Dessa hjärtfel kan variera i allvarlighetsgrad och ge olika symtom beroende på typ av hjärtfel. Många kan leva ett ganska vanligt liv medan andra har symtom och upplever hjärtfelet begränsande i deras vardag. Då ungdomstiden och de tidiga vuxenåren är känsliga faser i en människas liv, med bland annat identitetssökning och en tid för strävan mot självständighet, är det viktigt att veta hur dessa hjärtfel påverkar ungdomarna och de unga vuxna för att kunna hjälpa dem mot en positiv upplevelse av sin livsvärld. Syftet var att beskriva ungdomars samt unga vuxnas upplevelse av att leva med medfött hjärtfel. För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt där 16 studier inhämtades från 2007 och framåt, utifrån databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visade att ungdomarna och de unga vuxna hade olika upplevelser av sitt medfödda hjärtfel. En del hade accepterat sin sjukdom och upplevde ingen påverkan på vardag eller livskvalitet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom, att integrera den i sin vardag och kände sig begränsade av sitt hjärtfel. Livskvaliteten påverkades också negativt på olika sätt hos några ungdomar. Många upplevde också en oro och osäkerhet gällande framtiden. Omgivningen och sjukvården påverkade ungdomarnas och de unga vuxnas upplevelse av sin livsvärld. Föräldrar upplevdes antingen stöttande eller överbeskyddande och kamrater upplevdes kunna påverka livsvärlden negativt eller positivt beroende på hur de bemötte ungdomarna och de unga vuxna och deras begränsningar. En stark känsla av sammanhang, socialt stöd, färre symtom av hjärtfelet och en högre självskattad fysisk status gav en mer positiv upplevelse av livsvärlden. Utifrån resultatet dras slutsatsen att ett medfött hjärtfel påverkar vardagen på olika sätt för ungdomar och unga vuxna. Vårdpersonal som möter denna patientgrupp behöver kunskap om vad som bidrar till en god livskvalitet för personer med medfött hjärtfel, liksom kunskap om de faktorer som predisponerar för upplevelsen av en god livsvärld. Därtill behöver de kunna förmedla nödvändiga verktyg för att uppnå densamma. / In Sweden about 1000 children are born every year with congenital heart defects. These congenital heart defects vary in complexity and cause different symptoms depending on the type of heart defect. Many of the children are able to live normal lives, while others have symptoms and feel that the heart defect is limiting in their daily life. Since adolescence and early adulthood are vulnerable phases in life during which young people seek to establish identity and to achieve independence it is important to know how these heart defects affect adolescents and the young adults to be able to help them experience a positive life world. The aim was to describe the experience of adolescents and young adults living with a congenital heart defect. A literature review was performed and 16 articles were obtained from 2007 and forward, from the databases PubMed and CINAHL. The results showed that adolescents and young adults had different experiences of their congenital heart defects. Some of them had accepted their disease and experienced no impact on daily life or quality of life. Others experienced difficulties in accepting their disease and in integrating it into their daily life and felt that the heart defect limited them. Quality of life was negatively affected in various ways for some of the adolescents. Many of them experienced anxiety and uncertainty for the future. The adolescents and young adults were also affected by the people in their environment and the health care. They felt that their parents either supported or overprotected them and described the effect of their friends on them as either positive or negative, depending on how those friends responded to the adolescents and young adults and their limits. A strong sense of coherence, social support, less symptoms from the heart defect and a higher self rated physical status gave a more positive experience of the life-world. From the result the conclusion is made; that living with a congenital heart defect affects daily life in different ways. Health professionals who meet these patients need knowledge about which factors predispose patients to experiencing a good life world and knowledge about factors that contributes to a good quality of life for persons with congenital heart defects and they need to be able to give them necessary tools to achieve the same.

Ofrivillig ensamhet hos äldre är ett problem som kan orsaka ohälsa, lidande och öka risken att dö i förtid. I hemsjukvården möter distriktssköterskan ofta patienter som erfar ofrivillig ensamhet. Vårdpersonal kan genom sitt bemötande orsaka känslor av ensamhet hos dem de vårdar. Genom att beskriva fenomenet ur distriktssköterskans perspektiv förväntas kunskapen öka, vilket i sin tur kan leda till att patienterna får en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av mötet med äldre patienter inom hemsjukvård som erfar ofrivillig ensamhet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex distriktssköterskor i hemsjukvården. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet presenteras utifrån kategorierna: Det ofrivilliga lidandet, Känslors betydelse och Nycklar till det vårdande mötet. Distriktssköterskornas möte med ofrivilligt ensamma patienter väcker känslor som får dem att vilja hjälpa den äldre människan bakom ensamheten. Samtalet har stor betydelse i mötet med ofrivilligt ensamma äldre och kan lindra deras lidande. Öppenhet, kunskap och att se hela människan är viktigt i uppbyggnaden av relationen. Distriktssköterskorna upplever svårigheter i mötet med äldre ofrivilligt ensamma patienter och att dessa människor får för lite hjälp och behöver mer stöd. Slutsatserna är att avsaknad av egenskaper som lyhördhet, öppenhet och respekt hindrar vårdaren att få tillgång till patientens livsvärld och kunna vara vårdande. För att hjälpa ofrivilligt ensamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet. / Involuntary loneliness in elderly people is a problem that can cause ill health, suffering and increase the risk of premature death. In home health care, the district nurse often encounters patients who experience involuntary loneliness. Nursing staff can, through their treatment, cause feelings of loneliness in those they care for. By describing the phenomenon from the district nurse's perspective, knowledge is expected to increase, which in turn can lead to patients receiving better care. The purpose of the study was to describe the district nurse's experience of the meeting with elderly patients in home health care who experience involuntary loneliness. The study was conducted through semi-structured interviews with six district nurses in home health care. The material was interpreted using qualitative content analysis with an inductive approach. The results are presented based on the categories: Involuntary suffering, The importance of feelings and Keys to the caring encounter. The district nurses' meeting with involuntarily lonely patients arouses emotions that make them want to help the elderly person behind the loneliness. The conversation is of great importance in the meeting with involuntarily lonely elderly people and can alleviate their suffering. Openness, knowledge and seeing the whole person are important in building the relationship. The district nurses experience difficulties in meeting elderly patients who are involuntarily alone and that these people receive too little help and need more support. The conclusions are that a lack of qualities such as responsiveness, openness and respect prevents the carer from gaining access to the patient's life world and being able to care. To help involuntarily lonely patients, time, conversation and knowledge are crucial in the caring encounter.nsamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet.

Bakgrund. Specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård har en viktig roll i att främja utvecklingen av vårdande och stödjande handlingar hos både sig själv och andra. Studier visar på att sjuksköterskestudenter känner osäkerhet inför utvecklandet av professionellt vårdande. Forskning saknas kring hur studenter under utbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård utvecklar sina kunskaper. Syfte. Syftet var att inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård, undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande handlingar förändrades under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien är longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har deskriptiv och analytisk statistik använts. Resultat. Studenterna upplevde att de efter avslutade studier i högre grad kunde samtala med patienten om dennes hälsa, ohälsa och välbefinnande. De hade också lättare att prata om sådana patienter mådde dåligt av, och hade efter utbildningen fått en bättre förmåga att stödja och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeutbildningen behöver i större grad fokusera på att möta patienten i mer svåra samtalsämnen. Slutsats. Studenterna skattade generellt sin kunskap och kompetens gällande att utföra vårdande och stödjande handlingar högre efter två års studier. Dock syns ingen kunskapsförändring angående studenternas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och på områden med möjlighet till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen. / Bakgrund. Den psykiatriska sjuksköterskan har en viktig roll i att främja utvecklingen av omtänksamma och stödjande åtgärder hos både sig själv och andra. Studier visar att sjuksköterskestudenter känner sig osäkra på utvecklingen av professionell vård. Det saknas forskning om hur psykiatrisjuksköterskor utvecklar sina kunskaper under sin utbildning. Avsikt. Syftet med studien var att inom ramen för specialistsjuksköterskeprogrammet med fokus på psykiatrisk vård undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande åtgärder förändrats under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien var longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har vi använt beskrivande och analytisk statistik. Resultat. Studenterna upplevde att de efter två års studier i större utsträckning kunde prata med patienterna om deras hälsa, sjukdom och välbefinnande. De hade också lättare att prata om saker som patienterna mådde dåligt över, och hade fått en bättre förmåga att stötta och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeprogrammet behöver fokusera mer på hur man möter patienten i svårare samtalsämnen. Slutsats. Studenterna värderade sina kunskaper och färdigheter när det gäller att utföra omtänksamma och stödjande åtgärder högre efter två års studier. Men ingen förändring i kunskap ses när det gäller elevernas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och områden med möjligheter till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen.