No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor skildrar och kommunicerar med psykospatienter och vilket lärande de upplever i dessa möten inom slutenvården. Metoden var halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och sedan analyserats med hjälp av van Manens fenomenologiska och hermeneutiska metod och hans livsvärldsexistentialer; relationen, rummet, tiden och kroppen. Sjuksköterskorna beskrev patienter med skilda egenskaper som från att vara starkt fysiskt påverkade och ha kramper till att vara vältränade och se bra ut men också från att vara skrämmande till att vara trevliga. Patienter kunde ha press från anhöriga, ha mycket resurser och de kunde förbättras snabbt men också snart återkomma för inläggning. Strategier vid kommunikation beskrevs som: Ett fokus på här, nu och framåt; ett balanserat, känsligt och kärleksfullt bemötande som förmedlar ett budskap av hopp, delaktighet och realistisk framtidstro. Fysisk omvårdnad kan motverka känslor av rädsla, misstänksamhet och skygghet. Sjuksköterskan kan behöva både sätta egna känslor åt sidan och tänka sig in i patientens situation. För en lyckad kommunikation krävs: Intresse, tålamod, lust och förmåga att se problem som en utmaning vilket skapar möjligheter till lärande för både vårdtagare och personal; utrymme för reflektion som kan förbättra arbetssätt; tid och tillgänglighet för ömsesidigt lärande mellan patient, anhöriga och sjuksköterskor. Humor kan förmedla hopp och avdramatisera kitsliga stämningar. Attityder till patienter som ”jobbig, tråkig eller obegriplig” skadar möjligheten för patienten att känna hoppfullhet. Tvångslagens utformning kan påverka attityder. Jag har funnit att sjuksköterskan bör ställa krav på sig att försöka förstå; inte ge upp; ha tålamod; känsligt möta patientens uppfattning; ingjuta hopp och inspirera till uthållighet; vara uppmärksam på patientens fysiska välbefinnande. Kärlek sågs som vägledande för ett etiskt lärande möte och erfarenheter från dessa användes i framtida möten med patienter. Kommunikationen måste anpassas till olika patienters behov och förutsättningar. / The aim of this study was to investigate how nurses depict meetings with psychosis patients, how they communicate with psychosis in-patients and what kind of learning they experience in these meetings. Semi structure interviews were transcripted and then analyzed with the phenomenological and hermeneutic perspective from van Manen and his life-world existentials; lived relation, lived space, lived time and lived body. The nurses described patients with varied characteristics, ranging from strong physical influence with spasms, to fit and good-looking but also as frightening or being pleasant. Patients could be exposed to pressure from relatives, have a lot of resources and quickly improve and despite these circumstances fall back into needing treatment. Strategies among the nurses when communicating with patients were described as: To focus on here, now and onwards; to give a balanced, sensitive and loving treatment that leaves an actual message of hope, participation and a realistic faith in the future. Physical care could work against feelings of fear, suspicion and shyness. Nurses need to both put their own feelings aside and to imagine themselves in the situation of the patient. To succeed in communicating the nurses need to have: Interest, patience, a will to help and the ability to see a problem as a challenge. These factors create possibilities for learning for both the patients and the staff, and also create time for reflection that can improve working methods, and give time and accessibility for mutual learning between patients, relatives and nurses. Humor could support the patient´s hope and calm an irritable atmosphere. Attitudes to patients as “trying, boring or incomprehensible” indicate a lack of competence and damage the possibility for a patient to perceive hope. The compulsory law design can have an influence on attitudes.  I have found that nurses should demand of themselves to try to understand; not give up; have patience; sensitively meet the patient’s concept; encourage hope and inspire to hold on and be aware of patient’s physical well-being. Love was seen as guide for an ethical learning in meetings with patients and the experiences from these meetings were used when meeting patients later on. Communication has to be adjusted to the patient´s individual needs and conditions.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study. The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress. A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields.

Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta. Metod: Tio informanter intervjuades kring sina uppfattningar av att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Analysen genomfördes utifrån fenomenografisk metod i fyra steg där informanternas uppfattningar presenterades i ett utfallsrum av beskrivningskategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet visade att bekräftelse uppkommer i ett samspel av faktorer, vilka kan påverka bekräftelsen både positivt och negativt. Vårdarnas bekräftelse skedde med utgångspunkt i vårdarens föreställningar via sekundära värden, mot övergripande värden, i en kontext av omgivningsfaktorer och utifrån ett kommunikativt feedbacksystem. Vårdarna hade såväl underlättande som hindrande förställningar vilka kopplades till tid och organisatoriska förutsättningar, till vårdtagarens förmågor, kommunikation och uttryck. Reflektion och klinisk implikation: Studien ger kunskap om hur vårdpersonal tänker kring värdighet och välbefinnande.  Skillnader i vårdens utförande kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och kan användas som underlag för utbildning, handledning och reflektion. / In caring for people with dementia confirmation of dignity and wellbeing is essential. How and in what way the nurse chooses to confirm determines the effect on the confirmation itself. If not individually adjusted to the person with dementia there’s a risk of dignity and wellbeing being reduced, damaged or lost. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing in people suffering from dementia. The nurses views on the person with dementia, personal beliefs on caring and on the meaning of dignity and wellbeing was predicted to have a significant role on the way he or she confirms the person. Method: Ten informants were interviewed on their personal experiences on confirming dignity and wellbeing. The narrations were analysed using a phenomenographic methodology in four different steps. The informants’ experiences were presented in an outcome space consisting sets of categories and subcategories of description. Result: Confirmation takes place within an interplay of factors with the potentiality to effect in a positively or negatively way. The nurses’ confirmation took place on the basis of their personal beliefs and constructs through secondary values, towards overall values, within a context of external factors and from a communicative system of feedback. The nurses had both enabling and hindering personal beliefs and constructs which were linked to time and organisational factors and to cognitive and physical abilities, communication and expression of the patient. Reflections and clinical implications: The study brings knowledge on nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing. The differences in nursing among the nurses can be further viewed and understood from a life-world perspective and contribute to nursing education, supervision and reflection.

Syfte - Syftet med studien är att bidra med förståelse av hur användare av aktivitetsarmbandoch tillhörande nätforum tillsammans konstruerar en lärmiljö och i så fall på vilka sätt dettakan erfaras hälsofrämjande.Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen tar upp de pedagogiska perspektivsom framträdde ur det empiriska materialet. Studien behandlar följande perspektiv: detsociokulturella perspektivet, Zone of proximal development, health literacy, Communities ofpractice och healthism.Metod - Studien har en livsvärldsfenomenologisk metodansats där datainsamlingengenomfördes genom två tillvägagångssätt. Författarna agerade studiesubjekt genom attanvända aktivitetsarmband och forum för att få tillgång till deltagarnas regionala livsvärld. Envirtuell grupp skapades på nätforumet Garmin connect där diskussioner fördes mellandeltagare och författare. Urvalet bestod av 8 personer från Sverige, Storbritannien, Brasilienoch USA.Resultat - Health literacy visade sig vara av vikt för att på ett optimalt sätt tillgodogöra sigaktivitetsarmbandets data. Lärandeprocesser skedde genom samspel och interaktion inätforumet. Hälsofrämjande effekter med armband och forum kunde urskiljas i form av högrefysisk aktivitetsnivå, motivation, inspiration och glädje. Potentiellt hälsoskadliga effekteridentifierades i överaktivitet och övertro på armbandet.Slutsats - Dagens selftracking-verktyg är ofta tekniskt avancerade men pedagogiskt mindregenomtänkta. Broar bör byggas mellan selftracking-verktygen och de pedagogiska processersom sker i användarna som brukar dem. / Aim - The aim of this study is to contribute to the understanding in which users of activitytrackers and the connected netforum together construate a learning environment and if and inwhat ways this can be perceived as health promoting.Theoretical framework - The theoretical framework presents the pedagogical perspectiveswhich appeared in the empiric material. The study adresses the following theories andperspectives: the sociocutural perspective, Zone of proximal development, health literacy,Communitites of practice and healthism.Method - The study has a lifeworld phenomenological method. The data collection wascompleted in two different methods. The writers used the activity tracker and net forum togain access to the users life world. A virtual discussion group was created where particapantsand the writers discussed the activity tracker and net forum. Selection: 8 participants fromSweden, Great Britain, Brazil and USA.Result - Health literacy proved to be significant when interpreting the data from the activitytracker. Learning processes occured in the net forum through interaction. Health promotingfactors like increased physical activity level, motivation, inspiration and joy were found bothregarding activity tracker and netforum. Potentially harmful effects on health were found,hyperactivity and an over-reliance to the actvity tracker.Conclusion - Todays selftracking tools are often technically advanced but pedagogicallyinsufficient. Bridges should be built between selftracking tools and the pedagogical processeswhich occur within the individuals using these tools.

Författaren till denna uppsats har ett brett allmänt intresse av alla tänkbara relationer mellan hällbilder och runor ur ett vitt spektrum av aspekter såsom kronologiska, kulturella, epokmässiga, geografiska, semiotiska, språkfunktionella och skrifthistoriska. Särskilt intressant vore att kartlägga och analysera, hur hällbilder och runor kan symboliskt uttrycka religiösa, rituella, kosmologiska och livsåskådningsmässiga föreställningar och ideal. Andra viktiga faktorer, som måste beaktas, är kulturkontinuitet och hur forntidens människor såg på sina ännu äldre föregångares kultur, föreställningar och livsföring. Uppsatsen måste dock begränsa sig att främst behandla två specialområden dels lokaler med överlappande förekomster av hällristningar och runor, dels en jämförelse mellan runnamnens semantiska sfärer och symboliseringar av väsentliga delar i livsvärlden hos de mest frekventa skandinaviska hällbildsfigurstyperna. De frågor uppsatsen vill besvara är primärt: 1/ Vilka samlokaliseringar av hällbilder och runor finns det? 2/ Verkar runinskrifterna på dessa samlokaliseringar kommentera eller anspela på hällbilderna och i så fall hur? 3/ Vilka semantiska sfärer representerar runnamnen och vilka komponenter i de dåtida människornas levnadsvärld refererar de till? 4/ Finns det hällbildsfigurer, som rimligen kan sägas symbolisera samma levnadsvärldskomponenter som runorna? För att besvara dessa frågor presenteras: A/ fem samlokaliseringar av hällbilder och runor; B/ tolkningar av samspelet mellan de fem lokalernas hällbilder och runor; C/ en genomgång av de äldre runnamnens betydelser; D/ förslag på hällbildsfigurer, som symboliskt skulle motsvara runnamnen.  En angenäm effekt av denna uppsats vore, om den kunde leda till en rekategorisering av hällbildernas motiv och symboler utifrån runsystemets förutsatta levnadsvärld och kosmologi.. / The author of this thesis has a broad general interest in all imaginable relations between rock art and runes out of a wide spectrum of aspects such as cronological, cultural, epochic, geografic, semiotic, linguistic and the history of writing. It would be specially interesting to describe (map down) and analyse how rock art and runes in a symbolic way can express beliefs and ideals out of a religious, ritual and cosmological  conception of life. Other important considerations are continuity of culture and how ancient people looked at the culture, beliefs, ideas and living of their ancesters. This thesis has to be limited to deal with two areas, firstly lokacations with overlapping occurrence of rock art and runes and secondly a comparison of the semantic sphere of the names of the runes and symbolizations of important parts of life that can be seen in the most frequently occurring Scandinavian types of rock art figures. The thesis primarily wants to answer the following questions: 1) Which common localisations of rock art and runes are there? 2) Do the runes in these colocalization seem to comment or allude to the rock art? If so, in what way? 3) Which semantic spheres do the names of the runes represent and to which components in the life world of the ancient people do they refere? 4) Are there rock art figures who probably can be said to symbolize the same components of life world as the runes? To answer these questions I will present: A) five common lokalisations of rock art and runes. B) interpretations of the interaction of the rock art and runes in these five lokalisations. C) a catalogue of the meanings of the names of the older runes. D) proposals concerning rock art figures which in a symbolic way could correspond the rune names. A pleasant effect of this thesis would be, if it could leed to a recategorization of the motives and symbols of rock art from the provided life world and cosmology of the runes.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE Pub Resultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person. Att leva med diabetes upplevdes som en balans i tillvaron men även som en ständig kamp. Känslor av uppgivenhet uppstod och svårigheter att känna glädje i livet, medans andra upplevde sjukdomen som en naturlig del i ålderdomen. Kraven på livsstilsförändringar: att känna kravet på att göra livsstilsförändringar kunde vara svåra att hantera. Att misslyckas med sina livsstilsförändringar gav patienterna skuldkänslor. Hälso- och sjukvården ansågs som en trygghet att luta sig emot i händelse av osäkerhet. Att bli bemött som en egen unik individ och att sjuksköterskan hade ett engagemang och tid att lyssna på vad som var viktigt för patienten upplevdes som ett tillfredställande mötet med vård en Diskussion Äldre personer med diabetes typ 2 vill bli bekräftade och sedda som enskilda unika individer och dialogen i mötet med vården har en avgörande och betydande roll / Background The older population is living longer and diseases such as diabetes type 2 are becoming more prevalent in combination with other diseases. The treatment of diabetes type 2 is largely composed of advice on lifestyle changes such as physical activity and recommendations on diet. This places high demands on the individual and on the communication between the nurse and patient. The health authorities should therefore increase their understanding of older patients' experiences of living with diabetes type 2 . Aim To illuminate older people's experiences of living with diabetes type 2 Methods The literature review based on ten qualitative research articles. The articles was taken from Pub Med and CINAHL Plus with Full Text and SWE Pub Results Older people ́s experiences are presented in two main themes and subthemes. Living with diabetes type 2 was perceived differently in the body from person to person. Living with diabetes was seen as a balance in life but also as a constant battle. Feelings of hopelessness arose and difficulties to enjoy life occurred, while others experienced the disease as a natural part of aging. The requirement to make lifestyle changes could be difficult to manage. Failure to apply their lifestyle changes gave patients guilt. Health care was considered a security to rely on in case of uncertainty. To be treated as an individual and the nursés commitment and time to listen to what was important for the patient was experienced as satisfactory nursing care Discussion Older people with diabetes type 2 want to be recognized as unique individuals by their caregiver and dialogue in nursing care has a crucial and significant role