No description available.

Bakgrund: Övervikten ökar i världen och i Sverige är varannan man och var tredje kvinna överviktig. Att vara överviktig är en riskfaktor för många sjukdomar och kan leda till en för tidig död. Sjuksköterskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika. Trots det förekommer negativa attityder hos sjuksköterskor till överviktiga patienter, vilket kan leda till att överviktiga personer undviker vården.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med övervikt. Metod: I litteraturöversikten har elva kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Vid genomläsning av artiklarna identifierades nyckelfynd i studiernas resultatdelar som ansågs ha relevans för syftet. Därefter strukturerades dessa upp i nya teman som bildar resultatet i denna litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom fem teman; annorlundaskap relaterat till miljö och kroppsstorlek, upplevelser av stigmatisering och diskriminering, relationen till sig själv och andra, upplevelser i mötet med vården samt upplevelser av att kämpa med vikten. Dessa beskriver hur vuxna personer upplever att det är att leva med övervikt i samhället och vården.  Diskussion: Samhället är inte anpassat för överviktiga människor, miljön leder till känslor av annorlundaskap, skam och skuld. Det finns en brist på ett holistiskt synsätt i vården som gör att man hänvisar alla hälsoproblem till patientens övervikt. Vidare är utrustningen inte anpassad för överviktiga vilket leder till utsatta situationer för både patient och sjuksköterska. Personalen kan i de här situationerna hamna i kläm. I diskussionen diskuteras resultatet mot livsvärldsperspektivet samt egna reflektioner. Slutsats: Av resultatet framgick olika svåra upplevelser som hör samman med att vara överviktig. Stigmatisering genomsyrar överviktiga personers möten med vården och samhället. De känner sig begränsade av icke anpassade miljöer och utrustning som leder till känslor av utanförskap. Det förekommer samma typer av fördomar och negativa attityder hos vårdpersonal som i resten av samhället."

No description available.

Elevers upplevelser av att befinna sig i stödåtgärder är antagligen av stort intresse för de lärare som undervisar elever med allmänna eller specifika matematiksvårigheter. Hur beskriver då några elever själva sina upplevelser av stödåtgärder? Syftet med denna studie är att få större kunskap om och ökad förståelse för hur stödåtgärder i matematik upplevs av de elever som fått särskilt stöd under en längre period. För att kunna ta del av några elevers upplevelser av stödåtgärder valde jag att utgå från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Denna ansats lämpar sig väl för att studera just upplevelsen i elevernas livsvärldar. Jag har fått möjlighet att ta del av elevers upplevelser och erfarenheter så som de själva beskriver dem och sedan hermeneutiskt tolkat dessa utifrån min egen förförståelse och erfarenhet. Det resultat som jag presenterar bygger på intervjuer jag genomfört med tre elever i årskurs 9. Resultatet berättar om dessa tre elevers upplevelser av stödåtgärder i matematik och jag finner här både likheter och skillnader. För de elever som jag intervjuat innebar stödåtgärder framförallt det som sker utanför den ordinarie undervisningen, det vill säga extra matematik lektioner, men efter reflektion och samtal nämner eleverna även annat material, extra böcker, lättare böcker och miniräknare som exempel på stödåtgärder. Elevernas berättelser om positiva upplevelser handlar om att få mer tid med läraren. Stödåtgärderna blir mer positivt mottagna då eleverna själva känner sig delaktiga i valet av stödåtgärder. Resultatet kan tolkas som att då eleven beskriver sig själv som bärare av problematiken blir eleven mer positiv till den hjälp han får. Resultatet tolkar jag som att läraren och relationen till läraren är av stor betydelse för elevens upplevelse av de stödåtgärder som sätts in. / The experiences of students receiving support measures are probably of great interest to teachers who teach students with general or specific difficulties in mathematics. How do students themselves describe their experiences of support measures? The purpose of this study is to gain greater knowledge and understanding of how support measures in mathematics is perceived by the students who have received special support for an extended period of time. In order to study and observe the experiences of students who receive support measures, I have chosen a phenomenological life-world approach. This approach is well suited for studying the experiences in students' life worlds. I have had the opportunity to share students’ experiences as they describe them themselves, and then hermeneutically interpreted them from my own understanding and experience. The results presented in this thesis are based on interviews which I conducted with three students in the grade 9. The findings tell us about the three students' own experiences of support measures in mathematics. I found both similarities and differences. For the students I have interviewed, support measures above all mean what occurs outside the regular curriculum, that is extra lessons in Mathematics, but after reflection and discussion the students also mention other material, extra books, easier books and calculators as examples of support measures.   Students' accounts of positive experiences are about spending more time with their teacher. The help was more positively received when the students themselves were made to feel a part of the selection of measures. The result can be interpreted as when the student describes himself as the bearer of the problem, the student becomes more positive to the help he gets. I interpret the result as that the teacher and the relationship to the teacher are of great importance to students' experiences of support measures.

No description available.

Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden. Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna söktes via CINAHL, MedLine och PubMed. Alla studier är utförda i västvärlden och belyser kvinnors upplevelse av sin sjukdom genom dess olika skeden. Resultat: Analysen av artiklarna mynnade ut i fem huvudkategorier: Vardag i förändring, Upplevelser av en förändrad kropp, Att börja se sig själv med nya ögon, Upplevelser av ny mening i tillvaron och Det önskade stödet i förändring. Därtill identifierades ett antal underkategorier. Att gå igenom bröstcancer präglade starkt kvinnornas syn på sig själva och sina kroppar. Genom sjukdomsförloppet gav det dödliga hotet upphov till en kamp för livet kantad av förluster. Kampen väckte en oväntad styrka och en drivkraft att överleva. Att komma ut på andra sidan var en ensam vandring. Diskussion: I resultatdiskussionen har begreppet livsvärld och Merleau-Pontys teori om den levda kroppen använts för att belysa kvinnornas förändrade vardagsliv, påverkan av självet och den kvinnliga identiteten genom sjukdomens olika faser. Krisen fick kvinnorna att rikta om sin uppmärksamhet mot det sjuka bröstet vilket gav ett främmandeskap inför sig själv och världen. Att återta tillgången till livet innebar att osäkert känna sig fram steg för steg. Utsattheten ledde till att många kvinnor omvärderade sina liv vilket resulterade i en ny identitet.

Studien utforskar hur min livsvärld påverkades och förändrades då jag undersökte mina strategier för saxofonövning. Utgångspunkten för studien utgår från instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser på övning utifrån min livsvärld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergång från negativt tänkande till mer positivt tänkande. Resultatet visar hur min livsvärld förändrades då jag undersökte de strategier som användes under instuderingen. Resultatet visar också hur jag med hjälp av forskning och litteratur har öppnat upp min livsvärld och ändrat mina tankegångar under skrivprocessen. Slutligen diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. / The study explores how my life-world was affected and changed when I examined my strategies for practicing saxophone. The starting point for the study is how I learned to play Paul Bonneaus piece Suiet pour saxophone alto et piano, and the logbook notes connected to each exercise session. This qualitative study is based on a life-world perspective coming from the phenomenological philosophy. The analysis of the rehearsal process revolved around my reflections on how I, in my life-world, perceived the exercises. The result shows a pattern of a transition from negative thinking to more positive thinking, and how my life world changed when I examined the strategies used during my practice. The result also shows how the research and literature opened up my life-world and changed my way of thinking during the writing process. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research within the field.

The meaning of relations in school is often given great significance in research and can also be considered as the base for Swedish school policy documents. In spite of this the understanding of students often tends to orient towards the individuals inability to learn. The aim of this study is to describe students’ experience of relations in school and what meaning they give to these relations. In the process of interpreting a life world approach was used to reach the students perspective on relations in school. The method is semi-structured interviews with six pupils on two schools in year 6-9. The result is presented in four themes related to the meaning of relations. The most important result is that relations are of great significance for learning and that it is mainly connected to the teachers’ ability to develop mutual trust together with the students. The teacher gives time and attention to the student and shows by changing the teaching that learning is a collective action. The trust between student and teacher is also a ground for the teachers’ authority which gives a space for the teacher to add new knowledge and help the student to exceed itself. An important finding is that learning, in the students’ point of view, does not contain separate but interlaced processes of new knowledge and personal experience and can be understood as taking different acting positions. Meeting students is therefore a result of the teachers’ ability to shift between different acting positions and being well prepared for this as a part of the daily work in school. The result of the study can be seen as a contribution considering relations in school as a foundation for the learning process. The pedagogical implications can be described in terms of a need for developing a practice of the teachers reflecting over practice in school.

Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården. Metod: Studien hade kvalitativ ansats och beskrev patienters upplevelser genom kvalitativ innehållsanalys utifrån sex självbiografier. Resultat: I mötet med vårdare upplevde patienter med psykisk ohälsa att de kände förtroende och misstroende, att de stod under vårdares makt, att de blev behandlade med omtanke och kyla, blev sedda och avvisade, att de inte blev respekterade och att de inte blev tagna på allvar. Slutsats: Mötet beskrevs i form av både positiva och negativa upplevelser. Förtroende, respekt, att bli sedd och omhändertagen bidrog till att mötet upplevdes positivt. Genomgående flest negativa upplevelser beskrevs rörande brist på respekt, makt och patienters trovärdighet. Negativa upplevelser hämmar återhämtningsprocessen vilket gör det angeläget att öka kunskapen hos vårdare hur livsvärlden ser ut hos patienter med psykisk ohälsa. Klinisk betydelse: Resultatet av studien kan användas för att få kunskap och ökad förståelse för hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare. På detta sätt kan de brister uppmärksammas som finns i vårdares sätt att bemöta dessa patienter, vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för att vårdmöten skall ge positiva upplevelser. / Background: In recent years the number of people with mental illness has increased. It is happening everywhere within healthcare and therefore care workers have a high probability of encountering someone suffering from mental illness. Studies show that care workers display a "negative attitude" towards caring for patients with mental illness and feel unprepared to meet their needs. Increased knowledge from a patient’s perspective is needed to show how the encounter between care workers and patient is perceived. Aim: To describe how patients with mental illness experience the encounter with care workers within healthcare. Method: The study had a qualitative approach that described patients' experiences through the use of qualitative content analysis based on six autobiographies. Results: In the encounter with care workers, patients with mental illness experienced both trust and mistrust, powerlessness, as well as thoughtfulness but also coldness. They sensed concern but also rejection, disrespect and feeling of insignificance. Conclusion: The encounter was described in terms of positive and negative experiences. Trust, respect, to sense concern and to be shown consideration contributed to the encounter being perceived as positive. Most negative experiences were described concerning lack of respect, power and feeling of insignificance. Negative experiences are a hindrance to the recovery process which makes it important to increase knowledge in health care providers about what the life world of patients with mental illness contains. Clinical significance: The results of the study can be used to gain knowledge and increase understanding of how patients with mental illness experience the encounter with care workers. This provides a way to address the shortcomings of care workers’ way of responding to these patients and may contribute to improved conditions for healthcare encounters to be perceived as positive.

Creativity is highly sought after in our society, but that is far from obvious what is really meant by it. Many researchers in the field of creativity stress the lack of clarity, and it is described as a divided felt. The aim of this thesis is to clarify the meaning structure of the phenomenon of creativity, i.e. those distinguishing features that together form the experience of creativity.  The individual’s experience of creativity is studied in two different contexts, individually and in-group collaboration. The research object is adult people’s experience of creativity in its natural expression in the everyday world. Data have been collected from open interviews, and is constituted of descriptions of a particular situation when the participants experienced creativity. The results consist of the meaning structures for the phenomenon of being creative individually respectively in-group collaboration. In the analysis it has emerged that the creative process is both creating meaning and producing a product at the same time. The three main distinguishing features of the experience of creativity are: 1) an experienced discrepancy between the existing and the possible; 2) a special alertness that surfaces during the creating; 3) a progression which occurs under the process and cannot be completely ruled. The creative process includes thoughts, acts, feelings, body, material and communicative processes; and it results in new knowledge, a new approach, a change in emotion and new constituted gestalts. The experience of creativity individually and in-group collaboration is different, among other things, in that the later is more complex, and that the group makes extra efforts to deal with the higher complexity.