Detta examensarbete handlar om en undersökning hur gatorna i de centrala delarna av Gävle kan se ut när personbilen inte längre är ett fokus i stadsutvecklingen. Gävle är en växande stad, vilket gör att det är viktigt att utnyttja ytor som finns inom stadens områden, då de är begränsade. Deras mål är att bli en klimatneutral stad vid år 2035. En lösning som Gävle Kommun har ett stort förtroende för, är att utvecklas till en av Sveriges främsta cykelstäder och för att uppnå detta mål så har de lagt upp en plan för att avveckla användandet av personbilar i de centrala delarna av Gävle. Resultatet av det är att de offentliga gaturum som används för bilar idag, kommer bli tomma och kan istället utnyttjas till att förbättra livsmiljön i staden. Så hur kan gatorna komma att se ut? Syften med denna studie är att undersöka på vilket sätt som människorna i Gävle kan utnyttja gaturummen i centrala Gävle, som tillkommer i och med att bilgator avvecklas. Examensarbetet utgår från en designprocess utformad för detta arbetet. Designprocessen innefattar en enkätstudie där invånare i Gävle har fått tagit del och bidragit med egna tankar kring vad de upplever behövs för att förbättra staden. Utöver det har även momentet Delaktig Design, utförts tillsammans med målgruppen unga vuxna/ studenter, för att ta redan på hur man kan förbättra vår livsmiljö utifrån de behov som finns.I detta moment skedde en fördjupad diskussion som utgick från tidiga idéskisser som skissades fram efter enkätundersökningen. Från enkätstudien så framgick det att det viktigaste behovet som fanns var att det behövs mer grönska i staden. Detta var även ett behov som framkom i Delaktig Design, vilket gjorde att fokuset hamnade på hur man kan försöka få in mer grönska i Gävle. Utöver grönska så fanns det starka behov kring attraktiva samlingsplatser och lösningar för att kunna låsa samt parkera privata elsparkcyklar. En marknadsanalys utfördes också för att se vad för olika lösningar det finns idag och vilka platser dessa är utplacerade på. Marknadsanalysen resulterade i beslutfattande kring en specifik plats i Gävle som undersökningen vidare skulle rikta sig mot, vilket då blev Södra Kungsgatan i Gävle. Anledningen till detta beslut var attdet redan finns lösningar till gaturum där det är mindre biltrafik. En annan anledning till beslutet är att det är mycket liv och rörelse runt den gatan i Gävle, samt att det i dagsläget saknas någonting som får personer att hänga kvar. Behoven som fastställdes användes sedan i en behovs- och funktionsanalys som sedan utnyttjades som utgångspunkt i den mer fördjupade idégenereringsfasen. Utifrån de nämnda undersökningarna och idégenereringsfasen, så resulterades studien i en modulärtpop-up system som kan placeras ut på en parkeringsplats. Resultatet visar en alternativ lösning på hur gatorna kan se ut i Gävle utan bilen, som även uppfyller målgruppens främsta behov: mer grönska, en attraktiv social mötesplats och en lösning för att parkera samt låsa elsparkcyklar.

Utsläpp av koldioxid från användandet av energi från fossila bränslen orsakar jordens uppvärmning och är ett stort miljöproblem. Den samhällsnisch vi människor skapat bygger på fossil energi och det har växt till ett beroende av fossila bränslen som energikälla. Teorin vägbundenhet beskriver och ger förklaring på hur beroende formas och bevaras, men teorin beskriver även hur beroenden kan brytas. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheterna är för vätgas- och bränslecellstekniken att vara en del av lösningen, en pusselbit i omställning till fossiloberoende energisystem. Analysmetoden som används är tematisk analys och det empiriska materialet består av tidningsartiklar som handlar om vätgas- och bränslecellsteknik. Tematisk analys innebär studier av mönster och hur teman skildras och förändras över tid. Teman är valda utifrån forskningsfrågorna. Analysresultatet visar på förändringar i beskrivning och skildring av teman. De förändringar som iakttagits beskrivs och diskuteras mot teori och tidigare forskning för att slutligen leda fram till ett svar på forskningsfrågan; ”Hur ser möjligheterna ut för vätgas- och bränslecellstekniken att vara en del i omställning till ett fossiloberoende samhälle?”. Slutsatsen är att det finns möjligheter för vätgas och bränsleceller att vara en del i konstruktionen av en ny samhällsnisch. / Emissions of carbon dioxide from the use of energy from fossil fuels cause global warming and are a major environmental problem. The social niche we humans have created is based on fossil energy and it has grown into a dependence on fossil fuels as an energy source. The theory of path dependence describes and provides an explanation of how addiction is formed and preserved, but the theory also describes how addictions can be broken. The purpose of the study is to investigate what the possibilities are for hydrogen and fuel cell technology to be part of the solution, a piece of the puzzle in the conversion to fossil-independent energy systems. The analysis method used is thematic analysis and the empirical material consists of newspaper articles that deal with hydrogen and fuel cell technology. Thematic analysis involves studies of patterns and how themes are portrayed and changed over time. Themes are selected based on the research questions. The analysis results show changes in the description and description of themes. The changes observed are described and discussed against theory and previous research to finally lead to an answer to the research question; "What are the opportunities for hydrogen and fuel cell technology to be part of the transition to a fossil-independent society?" The conclusion is that there are opportunities for hydrogen and fuel cell technology to be part of the construction of a new social niche.

Levnads- och arbetsförhållanden har i mindre svenska småorter under det senaste seklet genomgått stora förändringar. Fjelie, den lilla byn i sydvästra Skåne var i början på seklet ett aktivt jordbrukssamhälle med egen järnvägsstation, lanthandel, smed, post och skola. Idag finns få spår av detta bevarat och Fjelie ger ett stillsamt intryck för den besökande. Syftet med examensarbetet är att undersöka Fjelies identitet och fysiska karaktär. Vidare undersöker vi möjligheter för att öka attraktiviteten och utvecklingen av byn. Syftet uppnås genom en ortsanalys, som bygger på observationer, fältstudier samt dokumentanalyser. Ortsanalysen kompletteras med en enkätundersökning samt intervjuer bland de boende i Fjelie. Resultatet visade att förändringar var något som ifrågasattes och att det även fanns en osynlig uppdelning i byn som gör det svårt att skapa en stark bygemenskap. Men det framkom att byn hade en spännande historia och att de flesta bybor önskar behålla Fjelie småskalighet intakt. / The living- and working condition has changed dramatically in small countryside villages in Sweden during the last decade. Fjelie, a small village in the countryside of the southwest of Skåne, was in the beginning of the 20th century an active agricultural village with a railway station, groceries, a blacksmith, a post office and schools. Today there is almost no trace of the history and Fjelie makes a reserved impression to visitors. The purpose of this study is to explore Fjelies identity and physical environment. For longer terms the study might help to increase the attraction and development in the village. The purpose will be persued by means of a field study with observations, interviews, an einquiry and document analysis. The enquiry and interviews indicate that any alteration was questioned and that Fjelie has an invisible classification system that makes it difficult to establish a social unity in the village. But the results also showed that Fjelie has an interesting history and the majority of the citizens want to keep Fjelies smallness.

In the beginning of the nineties there was a change in how the voluntary sector was perceived, and the significance of their work became reevaluated and more acknowledged. As a result, this sector gained a new and higher interest. The changes and downsizing in the welfare state with economic crises, due to political cutback, made the politicians look fore new solutions. One solution is to encourage cooperation between the public sector and the voluntary sector in order to handle the different needs of individuals. Uppsala community and the voluntary sector are working closely together within a project called “God Livsmiljö”. The purpose of the project is to work for a better quality of life for elderly people and dysfunctional persons, as well as for the ones who are nursing family or someone close at home. The aim of this paper is to investigate if the cooperation between the community in Uppsala and the voluntary sector contributes to the social welfare in Uppsala. This essay is conducted through a qualitative case study. I have used a method based on interviews combined with four selected theories which explain the voluntary sector from different perspectives. My results show that the voluntary sector’s contribution to the welfare through the project is of importance. Furthermore, the work of the voluntary sector can be seen as complementary, more on a human level, to the service delivered by the community. There has proved to be no competition between the two sectors. This study shows that the emerging of a strong voluntary sector not mainly is an effect of downsizing of social welfare. There could also be an explanation to the voluntary sector as a reaction to the change of family structure in the modern society.

Sweden's population is constantly growing and so are the larger cities. Meanwhile thousands of buildings in the countryside are unused and forgotten. Recent world events have resulted in more opportunities for remote work, enabling more freedom in choosing where to live.The aim of this study is to exemplify how the change of an abandoned building can contribute to social sustainability and development of rural areas. The suggestions presented in the report should be applicable in accordance with current regulations, such as Plan- och bygglagen. Therefore a presentation of relevant laws is included in the study.The exemplification in this study is presented in the form of a design for a repurposed school-building in a small society near Älmhult. The design allows the space to be used for public activities and greenery. This is in accordance with theories and answers from interviews, which were conducted with a selection of people relevant to the subject, regarding how to make rural areas more attractive.

Översiktsplaner är komplexa, innehållsrika dokument och indikationer visar på att de blir än mer innehållsrika och komplexa – översiktsplanerna ska samordnas med fler mål och intressen, vilket gör att styrdokumenten vänder sig till än fler målgrupper och mottagare. När översiktsplaner, som genererar många olika budskap – budskap som indirekt tilltalar många olika mottagare, blir frågan hur översiktsplanerna samtidigt ska vara vägledande för det praktiska arbetet med kommunernas fysiska utveckling. Uppsatsens forskningsdesign består av en fallstudie där sex kommunala översiktsplaner analyseras. De sex kommunala översiktsplaner som undersöks är Arvidsjaurs kommuns, Borås stads, Höganäs kommuns, Sundbybergs stads, Umeå kommuns samt Älvkarleby kommuns översiktsplaner. Översiktsplanerna analyseras med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori. Studiens resultat visar på att kommunerna koncentrerar sina innehållsmässiga prioriteringar kring diskurserna hållbarhet och livsmiljö. Kommunerna framställer planeringen på ett sätt där denna antar formen som normbildande – planeringen ska bana väg för kommunernas praxis, genom att i vissa avseenden vara vägledande och flexibel och i vissa vara styrande och formalistisk. Den dominerande diskursen som framkommer i kommunernas översiktsplaner är den om god livsmiljö. Denna diskurs genomsyras av attraktivitets- och tillväxtsaspekter. De mottagare som framträder i översiktsplanerna är invånare, näringsliv, besökare, tjänstemän, politiker och planerare. En del av invånarna (”de kreativa”), näringslivet och besökarna, får större uppmärksamhet och framställs som eftersträvansvärda, de ska ”lyfta” kommunerna, göra dem attraktiva och skapa tillväxt. Kommunerna ska, genom de attraktiva livsmiljöerna, verka för att dessa ska vilja etablera sig. En annan framträdande invånargrupp, som får mindre uppmärksamhet i översiktsplanerna är ”de socioekonomiskt utsatta”, dessa ska i större utsträckning anpassas till kommunernas tillväxtnarrativ. Kommunerna framställer specifikt näringslivet som en viktig part i planeringsprocessen – de ses som möjliggörare för kommunernas förordade planering. Diskursen om god livsmiljö byggs upp främst genom flytande signifikanter (begrepp utan given betydelse). Utifrån analysen kan konstateras att kommunerna genom att bygga upp denna diskurs på ett allmängiltigt plan troligen upprätthåller en situation där konflikter inte kan uppstå – genom att konsensus kan uppnås på ett generellt plan. Platsmarknadsföring kan antas komma att spela en större roll för översiktsplaneringen när fler kommuner behöver anstränga sig för att locka individer och företag. Kommunerna behöver, för att uppnå tillväxt, fortsätta arbeta för att tillfredsställa de ”eftersträvansvärda” mottagarna – troligen genom mer samverkan med dessa mottagare, eller genom att dessa ges ännu större utrymme som möjliggörare i planeringen. Utifrån analysen kan konstateras att fler mottagare kan komma att bli aktuella för översiktsplaneringen, när näringslivet, som inte är en avgränsad mottagargrupp, får ännu mer uppmärksamhet hos kommunerna. Planerarnas roll blir att verka som en underlättande part i processen – de behöver se till att konsensus uppnås samt att beslutstagandet fortgår effektivt. Översiktsplaneringen plöjer slutligen stigarna med hjälp av en överordnad ”metadiskurs” genomsyrad av ett tillväxtfokus, där mjukare värden inte får samma utrymme, inte heller de mottagare som berörs av dessa mjuka värden. De vaga och diffusa framställningarna kommunerna gör, tillsammans med obalansen i beaktningen till mottagarkretsen bidrar följaktligen till att översiktsplanens vägledande karaktär blir diffusare, i förmån att upprätthålla ett konfliktlöst forum där konsensus kan uppnås, kring områden där praktisk handling inte tydliggörs.

New Genre Public Art was originally defined by Suzanne Lacy in 1991 as an activist approach to the public; it was a type of public art that was often created outside the institutional structure which brought the artist into direct engagement with the audience, while addressing social and political issues. In 1993, the public art exhibition ’Culture in Action’, curated by Mary Jane Jacob, marked a conceptual shift from static to dynamic public art. The exhibition is considered a landmark event in the development of public art as it was among the first projects to frame communities as the structure and content of its art.During the past decade (2010–2020), urban development has become incorporated as an integral part of the work of the Public Art Agency Sweden, and the agency have established their own curatorial department in order to curate and produce their own public art exhibitions. As Public Art Agency Sweden is a State agency, their work is largely determined by official policies formulated by the Swedish government. This thesis analyzes the contemporary policies of urban public art by conducting an interdisciplinary critical discourse analysis that merges art history, curatorial– and urban studies, in order to trace the influence of discourse to how Public Art Agency Sweden has operated within this intersection during the last decade––ultimately to discuss what the Swedish policies on public art strive to achieve and the risks, ethics and responsibilities of the emerging field of urban, context-based curatorship.

Introduction (and purpose)- We as humans and as engineers need to build in a sustainable manner for the families of today while considering the coming generations.A new type of collective housing is hence needed in Jönköping that could ensure building in a more social sustainable way. The purpose of this study is to help in understanding which aspects people prefer in a collective house and further on illustrate the floorplans of a collective house based on the survey’s results. Method – Literature study was used to acquire all relevant knowledge about social sustainability and collective housing. A quantitative survey was then used to study the housing conditions of different families and the relationships they have with their neighbours. Results – Respondents that were interested in social sustainability as a concept and collective housing as a way of living answered the web-based questionnaire. Living in a good location, in a safe area and having good relationships with neighbours were the most important aspects in a household. The economical- and social factors ranked as the most important driving factors that would make families consider moving into a collective house. Approximately half of the respondents had no relationship with their neighbours and just greeted them when they ran into each other, while a large number of respondents believed that a stronger relationship could be formed with their neighbours if they had a place in the building to share a hobby with them. An illustration of a multi-family collective housing will be presented which was a combination of people’s opinion, literature, and cases. Analysis – Many respondents prioritized living close by to schools, work, or city. This is because a person’s surroundings can affect their feeling of safety in an area, thus helping them form social networks with those sharing those same surroundings. This inturn, helps prolong a households age which creates a stable and safe environment for the residents. The entrance point of the building is usually its main entrance, however due to the respondents answers the street around the building marks the beginning of the journey from the surrounding site and throughout the building. Discussion – The high response that the questionnaire gathered was a result of the respondent’s interest in social sustainability or collective housing. Respondents belonged to different age groups which ensured a high reliability. A higher reliability could have been ensured if it was for example shared with people who are already living in collective housing as they would have a clearer idea on what it is like to live in one,and their experiences could have been fruitful to the thesis. One’s psychological health is known to be enhanced through the interaction that the people can have in their buildings shared premises. Choosing a location for the illustration of the house would have changed the buildings architectural form, gave different window placement, other entrances, amongst others. The methods chosen for this study was however reliable as they created a clear path for the authors to guide in illustrating the building so that a person could visualise the respondents answers instead of just reading them. / Introduktion (och syfte) – Vi som människor och ingenjörer behöver bygga på ett hållbart sätt för dagens familjer, med hänsyn till kommande generationer. En ny typ av kollektivhus behövs därför i Jönköping, som säkerställer att man bygger på ett socialt hållbart sätt. Syftet med denna studie är att hjälpa till att förstå vilka aspekter gemeneman föredrar i ett kollektivhus, och illustrera detta genom planskisser baserade på insamlade enkätsvar. Metod – För att erhålla relevant kunskap om social hållbarhet och kollektivt boende användes litteraturstudier. En kvantitativ undersökning användes för att studera respondenternas bostadssituation och deras relationer med sina grannar. Resultat – Respondenterna som hade ett intresse i social hållbarhet som ett koncept, och kollektivboende som ett sätt att leva, besvarade den webbaserade enkäten. Att kunna bo i ett tryggt område, med ett bra läge och ha goda relationer till ens grannar var de viktigaste aspekterna i ett hushåll. Ekonomiska och sociala faktorer räknades som de mest viktiga faktorerna som driver familjer att kunna tänka sig flytta in till ett kollektivhus. Cirka hälften av respondenterna hade inga relationer alls med sina grannar och hälsade bara när de stötte på varandra. Stor andel av respondenterna trodde att en starkare relation kunde skapas med grannarna om det fanns en yta i byggnaden där de kunde dela en hobby tillsammans. En illustration av ett flerfamiljskollektivhus presenteras, vilket grundas på resultat av enkätsvar, litteratur och analys av enskilda fall. Analys – Många respondenter prioriterade att bo nära skolan, arbetet eller centralt. Detta kan bero på att ens omgivning påverkar känslan av trygghet, och man får en starkare relation till de vars omgivning man delar. Det kan i sin tur, förlänga livslängden för ett hushåll och på så sätt skapa en stabil och säker miljö för de boende. Ingången på en byggnad är vanligtvis dess huvudentré, men på grund av respondenternas svar valde vi gatan runt byggnaden för att markera början på resan från den omgivande platsen och genom hela byggnaden. Diskussion – Den höga svarsfrekvensen i frågeformuläret berodde på respondenternas intresse för social hållbarhet eller kollektiva bostäder. Respondenterna tillhörde olika åldersgrupper, vilket garanterade en hög reliabilitet. En ännu högre reliabilitet kunde ha säkerställts om den till exempel delades med personer som redan bor i kollektivabostäder, eftersom de skulle ha en tydligare uppfattning om hur det är att leva i ett, ochderas erfarenheter kunde ha varit fruktbara för avhandlingen. Det är känt att ens psykologiska hälsan förbättras genom den interaktion som människorna kan ha i de gemensamma lokalerna i sina byggnader. Att välja en plats för illustrationen av huset skulle ha förändrat byggnadens arkitektoniska form, olika fönsterplaceringar, olika ingångar intill byggnaden, bland annat. Metoderna som valts för denna studie var dock tillförlitliga eftersom de skapade en tydlig väg för författarna att följa när de illustrerade byggnaden så att en person kunde visualisera respondenternas svar i stället för att bara läsa om dem.

In Sweden there are large differences between living in the city and the countryside. To make the countryside more attractive as a place of living, improvement is necessary in some regions. One such region is Skruv, a village that consists of a lot of deserted houses.  The purpose of the study is to improve the living conditions in this region. As a result, a design proposal has been created. In the creation of this study, both information gathered from field studies and interviews with subject relevant professionals has acted as a basis. This all surmised into a proposal with the old stationhouse as a central role. The proposal has a futuristic angle, as it expects there to be a functioning train stop, something which also increase the attractiveness of the region. In the proposal the chosen deserted houses consist of functions that are deemed desired by the inhabitants in Skruv.  Overall functions in a society are the same regardless of the geographical location. It’s important to look at a place specific conditions and resources to enable a favorable development.

There is a substantial amount of studies made about green areas, but not enough studies on the value of water areas. Water areas has untapped potential in urban and regional planning. This study examines how value, through cooperation between municipalities and the maritime tourism industry, can be achieved from a socio-ecological perspective of the living environment. This is achieved through an investigation of the maritime tourism industry in Vaxholms stad. A mapping survey, questionnaire and interviews is used to research the subject.   For many of the municipalities in Stockholm archipelago tourism is a major source for business. The same is true for Vaxholms stad. Vaxholms stad is unique in its undertaking of a Blåplan, which goes into detail on how water areas should be developed and protected. This study acts as a smaller continuation of the plan, with a focus on maritime practices connected to tourism. The study's purpose is to propose actions that further the living environment through cooperation between the municipality maritime tourism practices.   The results of the study are first and foremost that valuable cultural and natural habitats should be used and protected to achieve desirable attractiveness. This achieves both a sustainable natural habitat and a thriving maritime tourism industry. Another conclusion is that Vaxholms stad should produce an action plan for the municipality’s businesses. This is concluded through the results of the questionnaire. The municipality should also motivate the practices to make sustainable choices. / Det finns många studier som fokuserar på samhällets gröna områden och inte tillräckligt många som inriktar sig på de nyttigheter som kan erhållas från vattenområden. Vattenområden har outnyttjad potential inom arbetet med regional och urban planering. Denna studie undersöker hur värde, genom samarbete mellan kommunen och den marina besöksnäringen, kan uppkomma utifrån ett socio-ekologiskt perspektiv av livsmiljön. Detta utförs genom en fördjupning av den marina besöksnäringen i Vaxholms stad. En enkät och intervjuer används för att undersöka ämnet.   För många av kommunerna i Stockholms skärgård är besöksnäringen en viktig del av näringslivet. Desamma stämmer även för Vaxholms stad. Vaxholms stad är unik i deras arbete med en Blåplan som förklarar hur vattenområden inom kommunen bör bevaras och utvecklas. Denna studie agerar som en mindre fördjupning av Blåplanen, med ett fokus på marina verksamheter som är en del av besöksnäringen. Syftet med studien är att producera förslag som främjar livsmiljön genom samverkan mellan kommunen och den marina besöksnäringen.   Studien resulterar framförallt att värdefulla kultur- och naturmiljöer bör utnyttjas och skyddas för att erhålla önskad attraktivitet. Detta skapar både en mer hållbar naturmiljö och fördelar för tillväxten av den marina besöksnäringen. En annan slutsats är att Vaxholm stad bör ta fram en handlingsplan för kommunens näringsliv. Detta på grund av resultatet från enkätundersökningen. Kommunen bör också motivera verksamheter till att göra val som påverkar livsmiljön positivt.