Studien utforskar hur min livsvärld påverkades och förändrades då jag undersökte mina strategier för saxofonövning. Utgångspunkten för studien utgår från instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser på övning utifrån min livsvärld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergång från negativt tänkande till mer positivt tänkande. Resultatet visar hur min livsvärld förändrades då jag undersökte de strategier som användes under instuderingen. Resultatet visar också hur jag med hjälp av forskning och litteratur har öppnat upp min livsvärld och ändrat mina tankegångar under skrivprocessen. Slutligen diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. / The study explores how my life-world was affected and changed when I examined my strategies for practicing saxophone. The starting point for the study is how I learned to play Paul Bonneaus piece Suiet pour saxophone alto et piano, and the logbook notes connected to each exercise session. This qualitative study is based on a life-world perspective coming from the phenomenological philosophy. The analysis of the rehearsal process revolved around my reflections on how I, in my life-world, perceived the exercises. The result shows a pattern of a transition from negative thinking to more positive thinking, and how my life world changed when I examined the strategies used during my practice. The result also shows how the research and literature opened up my life-world and changed my way of thinking during the writing process. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research within the field.

Syftet med studien är att utforska hur min livsvärld samt mitt musikaliska gestaltande påverkades av en tids mental träning. För att kunna följa processen fördes en ostrukturerad loggbok och videoinspelningar gjordes av min enskilda övning på blockflöjt. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som är en gren ur den fenomenologiska filosofin. Loggboken och videoinspelningarna analyserades genom att kategoriseras med olika sinnesstämningar, som: nedstämd, stressad, glad och stolt. Resultatet av analysen visar en progression från ett negativt tänkande till ett mer positivt tänkande. En successiv förändring av den enskilda övningen framkommer också, där kreativitet och experimenterande med olika inlärningsmetoder får allt mer plats. En diskussion av resultatet förs sedan, i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. Arbetet avslutas med att belysa arbetets betydelse samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of the study is to explore how my life-world and music playing is affected by a period of mental training. An unstructured logbook was kept in order to follow the process. In addition video recordings of my individual practice playing the recorder, were made. This qualitative study was based on a life-world perspective - a branch from the phenomenological philosophy. The logbook and video recordings were analyzed by being categorized as different moods, such as: depressed, stressed, happy and proud. The result of the analysis shows a progression from a negative thinking to a more positive thinking. A successive change of the individual practice is also revealed, where creativity and experimenting with different learning methods appears more frequently. A discussion is thenceforth held, in relation to litterature and previous research, within the field. The work is concluded by illuminating the importance of this study and the opportunities for future research.

Studiens syfte är att undersöka tillvägagångssätt vid legatoövningar och hur gitarrspelet utvecklas genom dessa övningar. Forskningsfrågorna är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av för att förbättra min legatoteknik? Till vad används de semiotiska resurserna? Hur har gitarrspelet utvecklats efter tio veckors legatoövningar? Studiens teoretiska perspektiv är designteori med fokus på didaktisk design, representation, transformation, tecken på lärande och multimodalitet. Jag övade legato i en halvtimme, fem dagar i veckan, i tio veckor. För att kunna analysera processen skrev jag en loggbok i slutet av varje övningspass. Övningspassen filmades en gång i veckan under projektet. Resultatet visar de kroppsliga, språkliga och materiella resurser som användes vid övningen. De resurser som beskrivs i resultatdelen är blick, händer, fötter, ansikte, huvud, loggbok, instruktionsmaterial, elgitarr, förstärkare, ljudinställningar, spegel och dator. Framförande av övningar från början och slutet av projektet jämfördes för att undersöka om övningarna haft någon verkan. Gitarrspelet visade sig bli mer precist, snabbare, mer avslappnat, och med större rytmisk kontroll. Resultaten diskuteras utifrån det teoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som utgör en bakgrund till arbetet. / The purpose of this study is to examine approaches to legato exercises and to observe the development of my guitar playing from these exercises.  The research questions are: What semiotic resources do I use to improve my legato technique? How are these resources used? In what ways has my guitar playing evolved from ten weeks of legato practicing? The study’s theoretical perspective is design theory with focus on didactic design, representation, transformation, signs of learning and multimodality. I practiced playing legato thirty minutes, five days a week for ten weeks. In order to be able to analyse the process I wrote a log book after each practice session. One practice session was video documented every week during the project. The results show the various bodily, linguistic and material resources that were used during the practicing. The semiotic recourses in the result sections are eyes, hands, feet, face, head, logbook, instructional material, electric guitar, amplifier, tone settings, mirror and computer. Performances of exercises from the start of the project were compared to performances from late in the project, in order to examine whether the exercises had any effect. The guitar playing ended in greater accuracy, more speed, more relaxed technique and improved rhythmic control. I discuss the results based on the study’s theoretical perspective, and the literature and research used for this study.

Syftet med föreliggande studie är att studera min lärandeprocess vid instuderingen av en modern operaaria. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande med begreppen design, multimodalitet och semiotiska resurser i fokus. Processen pågick under tre veckor under hösten 2017 med totalt 14 övningspass. För att dokumentera lärandeprocessen under dessa övningspass användes metoderna videoobservation och loggbok. I resultatet beskrivs lärandeprocessens design med hjälp av två teman: Kreativt ostrukturerad och Strävan efter helhetsupplevelsen. Resultatet visar också att kroppsliga resurser användes under lärandeprocessens gång för att förkroppsliga musikaliska parametrar, medan materiella resurser användes för att på ett konkret sätt komplettera de kroppsliga resurserna. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till ett designteoretiskt perspektiv på lärande samt till tidigare forskning om övning och instudering. Några aspekter som berörs är betydelsen av en ljudande förlaga att lyssna till kopplat till helhetsaspekten samt den kreativt ostrukturerade lärandeprocessens inverkan på progressionen i övningen. / The purpose of the present study is to examine my own learning process with a modern opera aria. The study is based on a design theoretical perspective on learning with focus on the concepts design, multimodality and semiotic resources. The process went on for three weeks during the autumn 2017 with a total of 14 practising sessions. To be able to document the learning process during these practising sessions, the methods video observation and logbook were used. The design of the learning process is described in the result by two different themes; Creatively unstructured and The endeavour to the overall experience. The result also shows that physical resources were used during the learning process to embody musical parameters, while material resources became a complement to the physical resources in a concrete way. In the last section, the result is discussed relative to a design theoretical perspective on learning and to previous research on practise and rehearsal methods. Some aspects are the meaning of a sounding example to listen to relative to the aspect of the overall experience, and the creatively unstructured learning process and its impact on the practice progression.

Denna studie har som syfte att utforska hur jag erfar meningen med artistisk mental träning i samband med musicerande. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras min upplevelse av prestationsångest under en period av artistisk mental träning? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och baseras på självobservationer i form av loggboksskrivande. Resultatet presenteras utifrån fyra teman: Uppvaknande, Tvivel, Insikt och acceptans och Förändring. Uppvaknande beskriver hur den artistiska mentala träningsprocessen inleds, vilket får mig att börja reflektera och ifrågasätta mitt beteende och mina tankemönster. Tvivel visar på en period av mer motgång där nyfunna insikter väcker frågor och funderingar som gör att jag ifrågasätter varför jag håller på med musik. Insikt och acceptans beskriver ett mönster av mer positivt tänkande. Det avslutande temat Förändring visar på att arbetet med den artistiska mentala träningen blir en startprocess för mig i att börja ta hand om mig själv och ta ansvar över mina känslor och min vilja. Slutligen förs en diskussion kring min grundspänning, min självbild och min livsvärld där resultatet ställs mot tidigare forskning och övrig litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore how I experience the meaning of artistic mental training in relation to practicing music. The purpose is supported by the following research question: In what ways do my experience of performance anxiety change during a period of artistic mental training? The study is made from a phenomenological lifeworld perspective and is based on self-observations consisting of logbook writing. The result is presented in four themes: Awakening, Doubt, Insight and acceptance, and Change. Awakening describes how the artistic mental training process begins, which makes me reflect and question my behaviour and my pattern of thoughts. Doubt shows a period of adversity where newly discovered insights raise questions that makes me question why I even practice music. Insight and acceptance describes a pattern of increased positive thinking. The final theme Change shows how the artistic mental training becomes a personal starting point where I begin to care for myself and take responsibility for my feelings and my own will. Finally, a discussion about my default tension, my self-image and my life-world is being made, comparing the result to previous research and literature presented in the background chapter.

Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan vara till hjälp för att minska nervositet vid musikaliska framträdanden samt öka medvetenhet kring kroppen och det mentala. I bakgrundskapitlet förklaras vad mental träning är, relevanta begrepp,  tidigare forskning inom området samt det valda perspektiv för studien. Sedan förklars den valda dokumenteringen, loggbok och ljudinspelning, det specifika mentala träningsprogram beskrivs samt när och var det har utförst. Analysen påvisar att stress och oro upplevs, i början av studien handlar det om yttrefaktorer som tid, lokal, omgivning. Senare i studien minskar oro och stress dock förskjuts den till prestation inom skola och instrumentspel. Specifika upplevelser och reaktioner beskrivs, både kroppsliga och mentala. Till sist påvisas det om den mentala träningens påverkan på musicerande. I diskussions delen problematiseras ljudinspelning och den valda loggboksstruktureringen. Sedan diskuteras även föskjutningen av oro och stressn som sker under studien, solo jämfört med orkester samt medvetenheten kring kropp och det mentala. / The purpose of this study is to investigate whether mental training can be helpful in reducing nervousness in musical performances as well as raising awareness about the body and the mental. The background chapter explains what mental training is, relevant concepts, previous research in the field and the chosen perspective for the study. Then the selected documentation, logbook and audio recording are explained, the specific mental training program is described as well as when and where it has been performed. The analysis shows that stress and anxiety are experienced, at the beginning of the study it is about surface factors such as time, local, environment. Later in the study, anxiety and stress decreases, however, it is shifted to performance in school and instrumental games. Specific experiences and reactions are described, both bodily and mental. Finally, it is demonstrated about the influence of mental training on music making. In the discussion section, audio recording and the selected logbook structure are problematic. Then we also discuss the shifting of the anxiety and stress that occurs during the study, solo compared to the orchestra as well as awareness of the body and the mental.

Syftet med detta arbete är att studera min läroprocess när jag övar på notläsning a prima vista på elbas samt att undersöka hur mina val för lärandesituationens design påverkar mitt lärande. Under en fyraveckorsperiod har jag övat a vista-läsning 3-4 gånger per vecka vilket dokumenterats genom videofilmning och loggbok. Arbetet tar utgångspunkt i ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar en progression i min förmåga att läsa a prima vista samt hur olika resurser påverkat lärandet. I diskussionsdelen problematiseras resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området samt vilka förutsättningar det valda materialet och studiens metod innebär för mitt lärande. / The purpose of this work is to study my learning process when practicing sight-reading on the electric bass and to examine how my choices on the design of the learning situation affect my learning. During a four-week period I’ve been practicing sight-reading 3-4 times per week which has been documented using video recording and a logbook. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The results show a progression in my ability to sight-read and also how various resources affect my learning. In the last chapter I problematize the results in relation to previous research in this field of study and what preconditions the chosen material and the study’s method mean for my learning.

I denna studie har jag undersökt vilka hinder som uppstår när jag spelar dubbelgreppsetyder på violin. Syftet med studien var att utveckla min förståelse för vilka hinder som uppstår samt att utveckla min tekniska förmåga i att spela dubbelgrepp. Studien genomfördes under höstterminen 2023 där respektive etyd övades på en timme om dagen i sju dagar. Processen dokumenterades genom videoinspelning och loggbok. Studien utgår från pragmatismen som teoretiskt perspektiv, samt litteratur och tidigare forskning om dubbelgrepp, fiolteknik, övning och musikaliskt lärande. För studiens resultat användes en praktisk epistemologisk analys. I studiens resultat framgår vilka hinder som uppstod i mötet med etyderna och hur jag handlade för att överbrygga dessa hinder. I diskussionen belyser jag dessa resultat i relation till den litteratur och tidigare forskning som presenteras i studien. / In this study I have investigated what obstacles occur when playing double-stop etudes on the violin. The purpose of this study was to increase my understanding of what obstacles occur and to develop my technical skills in playing double stops. The study was done in the fall semester of 2023, where I practiced each etude one hour a day for seven days. The process was documented with video recording and logbook. The study is based on pragmatism as a theoretical perspective, along with literature and previous research on double-stops, violin technique, practicing and musical learning. For the result of the study a practical epistemological analysis was being used. In the result of the study the obstacles that occurred are presented, along with the actions being used for overcoming those obstacles. In the discussion the results are illustrated in relation to the literature and previous research presented in the study.

Syftet med denna studie är att få större insikt i vad det innebär att utveckla en ny sångteknik. För att undersöka detta har jag under en fyraveckorsperiod övat edge tio minuter per dag, fem dagar i veckan. Tre av dessa övningstillfällen har videofilmats. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina olika upplevelser under processens gång. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet redovisas vilka redskap som användes och hur dessa hanterades samt hur processen gällande lärandet har utvecklats. Resultatet visar att de mest centrala redskap som användes var kroppen, metodboken, pianostol, vägg och en låt. Flera av redskapen användes för att få bättre luftkontroll. I diskussionen beskriver jag utifrån det sociokulturella perspektivet vilka förutsättningar som har funnits samt vilka redskap som användes vid lärandet. / The purpose of the study is to get a deeper insight of what it means to develop a new singing technique. To study this I have practiced edge ten minutes per day during a period of four weeks, five times a week. Three of these exercices have been videotaped. I have also used a logbook to document new experiences during the process. I have a socio-cultural perspective as a theoretical base in this study. In the result the different tools that were selected show how these were handled and how the process in learning has developed. The results show that the most central tools that were used were the body, the method book, the piano chair, the wall and a song. In the discussion I describe, from a socio-cultural perspective, what the conditions have been, and which tools I have used.

Syftet med föreliggande studie är att genom självobservation utforska på vilka sätt min sång kan förändras av regelbunden fysisk aktivitet. Processen har bestått av fysisk aktivitet fyra gånger i veckan på Lifestyle Fitness Arvika samt övningspass i sång två gånger i veckan på Musikhögskolan Ingesund. Studien utgår från det fenomenologiska perspektivet med inriktning mot livsvärldsperspektivet och kroppens fenomenologi som skapar möjligheten att fritt reflektera kring hur jag upplever, erfar och handlar i ett sammanhang. Datamaterialet består av loggboksanteckningar och videodokumentation. Resultatet presenteras i fem olika teman som beskriver vilka mönster som framkommer i självobservationen. Dessa teman är Kroppens stabilitet, röstens utveckling, sångprestationens disposition kontra fysisk aktivitet, rutinskapande och när inspiration och motivation träder fram. Resultatet visar på för- och nackdelar samt förutsättningar som fysisk aktivitet kan ha för sjungandet. / The purpose of this study is to explore through self-observation how my singing can be changed by regular physical activity. The process consisted of physical activity four times a week at Lifestyle Fitness Arvika as well as a practice session in singing twice a week at Ingesund Music School. The study is based on the phenomenological perspective focusing on the lifeworld and the phenomenology of the body, which creates the opportunity to freely reflect on how I experience, learn and act in a context. The data consists of logbook entries and video documentation. The result is presented in five different themes describing the patterns that emerge in self-observation. These themes are the body's stability, the voice's development, the song performance disposition versus physical activity, routines and when inspiration and motivation occur. The result shows the pros and cons as well as the effect that physical activity may have for singing.