The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite. Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld – mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ”gömda flyktingbarn”. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet. Textmaterial från tidningar och radio har analyserats mot bakgrund av tidigare forskning samt kunskapen kring ”barnets bästa”. Den diskursanalytiska tolkningsramen har använts för att synliggöra samband och skapa förståelse för texters möjligheter att påverka formandet av samhällets diskurser. Analysens resultat har synliggjort både dominerande och alternativa framställningar av de ”gömda flyktingbarnen”. Nyhetsrapporteringen övertas till stor del av beskrivningar som leder till en syn på barnens existens som ett problem och medierna både uppmärksammar och reproducerar en världsordning där barnens rättigheter ifrågasätts. Gransknigen kunde också visa att det finns en tröghet inbäddad i mediedebatten där förändring och nytänkande blir svåråtkomligt och där alternativa skildringar av ”gömda flyktingbarn” hamnar i skymundan. Studien har visat att socialarbetaren står inför stora utmaningar att ifrågasätta de maktstrukturer, både synliga och osynliga, som pågår omkring dem och som bidrar till att återskapa en strukturell diskriminering.

Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på. Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ämnesområdet mänskliga rättigheter behandlas vid internationellafredsfrämjande operationer och det legala ramverk som är styrande. Av särskilt intresse är desvårigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter.Då alltfler nationer deltager i fredsoperationer är det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerätten, utformas på sådant sätt att de kan nå bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mänskliga rättigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påmänskliga rättigheter och hur vi utbildar och övar vår personal inför fredsfrämjande operationer för attsäkerställa att våra soldater/sjömän och civila agerar på ett riktigt sätt i enlighet med FN:s grundläggandeanda och värderingar.I detta perspektiv är det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationär väl fötrogna med vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt internationell rätt att ingripa, enskiltom så är nödvändigt, för möjliggörande att skydd av de mänskliga rättigheterna ges såväl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man är satt att lösa. / This composition will in a descriptive way describe how the subject HumanRights is treated in international “Peace Support Operations” and the legalframework that is ruling. Of special interest are the difficulties that theInternational Community, UN, has to control and govern the member statesactions according to the principals taken in the UN declaration from 1948regarding Human Rights.Since more and more states taken part in PSO it’s even more important thatconventions and other governing legal framework, as International Law andCustomary Law, will be created in such a way that they can achieve a broadacceptance among the member states and also guide the progress in a positiveway for securing the Human Rights.The aim with this work is to bring knowledge about where Sweden standstoday regarding the view of Human Rights and how Sweden teach and train thepersonnel before they take part in a peace operation. This to make sure that thesoldiers/sailors and civilians will act in a proper way according to the spirit ofUN basis of valuations.In this perspective it’s important that all personnel who are going to takepart in a multinational peace support operation are well familiar with whatrights and obligations they have according to International Law to intervene,individually if so requires, to make it possible to secure that the Human Rightswill be protected in the own force as well as to third part and the belligerents inthe conflict which they are there to solve. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Syftets med denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att globaliseringsprocessen har gett effekter i form av migration och den typ av organisation som betecknar EU och Frontex. Det huvudsakliga syftet är att utifrån en teoretisk diskussion belysa förhållandet mellan Frontex arbete och de mänskliga rättigheterna. De tre teorier som har använts är styrningsmentalitet, sociologisk globaliseringsperspektiv och mänskliga rättigheterna. Den metod som användes för att besvara undersökningens syftet har varit kvalitativ i form av textanalys. Denna teknik har gett tillfredställande resultat i besvarandet av problemformuleringen. Materialet visar att det finns ett avstånd mellan Frontex och de mänskliga rättigheterna, samt ett behov av harmonisering. Samtidigt visar materialet att det mest prioriterade strukturella området är kontroll och övervakning av dess primära grupp, de irreguljära migranterna. / The purpose of this paper originates in the assumption that the process of globalization has had an effect on the form of migration and on the type of organization that characterizes the EU and Frontex. Our main purpose is to shed light on the work of Frontex and its relationship to human rights from a theoretical perspective. The three main theories used are Governmentality, Sociology of Globalization, and Human Rights. The method followed for the purpose of the research was qualitative textual analysis, which showed satisfying results in answering our questions. The connection between the work of Frontex and Human Rights reveals their distance from each other and their need of harmonization. The most prioritized area of the agency is to control the borders of the European Union and supervision of migration, specifically the irregular migration.

Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion. Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i. De tillhör en särskilt utsatt grupp av barn, sårbara och marginaliserade, och därmed en kategori av människor som internationella mänskliga rättighetsfördrag är till för att skydda. I Sverige uppskattas att det lever uppemot 20 000 papperslösa individer, både vuxna och barn. De lever under svåra förhållanden och papperslösa barn och kvinnor befinner sig i synnerhet i en situation där deras hälsa är utsatt för stora påfrestningar och riskerna att drabbas av sjukdom är större än hos andra grupper. I dagens Sverige saknar dessa individer, nästintill helt, en tillgång till en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna, nämligen rätten till hälso- och sjukvård. Sverige har genom att ratificera ett antal internationella konventioner förbundit sig att tillförsäkra samtliga barn inom Sveriges jurisdiktion en rätt till bästa uppnåeliga hälsa samt en tillgång till hälso- och sjukvård utan hänsyn tagen till barnets nationalitet eller legala status. Sveriges reglering angående papperslösa barns tillgång till hälso- och sjukvård idag gäller endast omedelbar vård och detta till ett fullt pris. Den svenska lagstiftningen särbehandlar och utestänger vissa grupper av barn i deras tillgång till hälso- och sjukvård och är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter om människors lika värde, anti-diskrimineringsprincipen eller rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Sveriges har antagit lagstiftning där tillgången till hälso- och sjukvård har direkt samband med barnets legala status. Ett barns hälsotillstånd har ett nära samband med moderns tillgång till hälso- och sjukvård, särskilt i samband med graviditet och förlossning. Genom internationella åtaganden har Sverige även en förpliktelse att tillförsäkra samtliga kvinnor en tryggad vård i samband havandeskap och förlossning. Omedelbar vård till ett fullt pris är dock den enda vård Sverige lagligen erbjuder papperslösa gravida kvinnor. Genom att endast erbjuda dessa kvinnor omedelbar vård till ett pris de flesta av dem inte har någon möjlighet att betala strider även denna reglering mot de internationella förpliktelser som binder Sverige.

<p>The problem area of the study concerns the current debate and claim that much of the Swedish weapon export contradicts the Human Rights criterion and condition for non-armed conflicts set down by the Swedish regulatory framework governing weapon exports. Since these factors are crucial aspects pertaining to recipient countries in granting of ex-ports, this Bachelor Thesis investigate the context and facts relating to the two cases of munitions export to the Islamic Republic of Pakistan and the Russian Federation in 2006. With the primary purpose of investigating if these cases pertain to the regulatory frame-work governing Swedish weapon exports, the study has been based on a deductive method of logical reasoning deriving 4 hypotheses from the regulatory framework. Over all, after testing the hypotheses, the findings show that the decisions are in clear conflict with the Human Rights criterion of the Swedish regulatory framework, but not in conflict with the framework as a whole. Thereby, the study concludes that the decisions to grant export ac-cord the regulatory framework.</p> / <p>Uppsatsens problemområde behandlar den nuvarande debatten och påståendena om hur svensk vapenexport står i strid med kriterierna för mänskliga rättigheter och icke beväpna-de konflikter, vilka är fastställda i riktlinjerna för export. Eftersom dessa är faktorer av av-sevärd vikt gällande mottagarländerna vid beslutsfattandet av export, så har denna uppsats syftat till att undersöka situationerna och empiri i förhållande till de två fallen av vapenex-port till Pakistan och Ryssland under 2006. Det primära syftet har således varit att under-söka om dessa fall är i samspel med svenskt regelverk för vapenexport. Undersökningen bygger på en deduktiv metod av logiskt resonemang som har etablerat 4 hypoteser, vilka är deducerade från svenskt regelverk. Allt som allt, efter att ha testat hypoteserna, så påvisar resultatet av studien att besluten för export står i klar strid med kriterierna för mänskliga rättigheter och icke beväpnade konflikter. Detta förklaras emellertid av andra punkter i re-gelverket, vilket ger slutsatsen att besluten är i linje med svenskt regelverk.</p>

<p>In 1972 the regulations on tax surcharge were introduced. In the new system the sur-charge are imposed by the Tax Authority (skatteverket) and not the Court. Since 1995 the European Convention on Human Rights constitute law in Sweden, which means that Sweden is forced to guarantee its citizens the human rights in the Convention. Article 6 in the Convention states that everyone, in the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, is entitled to a fair hea-ring within reasonable time. The Article also expresses the right for anyone charged with a criminal offence to be presumed innocent until proved guilty according to law (the presumtion of innocence). Article 4 in the seventh amendment states that nobo-dy may be tried or punished again (the principle of ne bis in idem). Another impor-tant principle when enterpreting the Convention is the principle of proportionality, which means that measures should be proportionate in relation to the legal aim.</p><p>In 1985 the question of the tax surcharge and its compatibility with the rights in the European Convention arose for the first time, when the Swedish citizen Max von Sydow complained to the European Commission that his right to a fair trial had been infringed. However, the court never gave a decision due to settlement out of court. In 2002 the European Court of Human Rights stated in Janosevic v. Sweden and Västberga Taxi AB and Vulic v. Sweden, that the regulations on tax surcharge had in-fringed the complainants’ right to access to court and to a fair trial within reasonable time. In consequence, some changes were done in order to make the regulations on tax surcharge conform to the requirements in the Convention.</p><p>An analyze is made to investigate whether the changes have improved the situation or if Sweden still is on the verge of infringement of the Convention. My analyses re-veals that the changes only led to marginal improvements. The areas where Sweden could still be in breach of the Convention are the length of the proceedings in the matter of tax surcharge, the lack of subjective elements and the situation where tax surcharge sometimes are imposed when a criminal penalty is simultaniously applied.</p>

<p>This dissertation has the intention to discuss access to clean and safe water from an aspect of human rights. The aim is to investigate how access to clean and safe water is seen upon as a human right, and if the water situation would be influenced and perhaps improved if it was declared as an independent human right. The issue is mainly discussed from an overriding international perspective, but with focus on the situation in developing countries. This because it is often in these countries that the greatest deficiency of drinking water is occurring, and where the regimes do not ensure their population sufficient access to drinking water. The study also aims to describe the current discussion about whether to make clean and safe water an independent human right or not and to give an account of the arguments held by representatives of the different standpoints.</p><p>A sort of inductive method is used in the dissertation and the analysis mainly is built upon the Indian economist Amartya Sens theories about entitlements and development. The study principally is based on literature, documents and reports on human rights and access to and legislation of clean and safe water. However, the study also includes some phone interviews and analyses in a Geographic Information System and the statistical program SPSS.</p>