In connection with the establishment of the Convention on the Rights of the Child (1989), the UN established the consideration of children as non-autonomous varies with a need for special rights management that is outside the framework of human rights. In 2011, the UN issued the Guiding Principles on Business and Human Rights, a document with guidelines for how companies should work with respect for human rights. Through a qualitative content analysis, this essay implements a critical review of how the guidelines relate to the UN's established view of children and their special needs. With the support of research on children's rights, inclusion and positive freedom, an analysis tool is formed with a yardstick for children's rights in freedom, which is used to examine whether the Guiding Principles on Business and Human Rights take into account the distinction that exists between children and adults through a rights perspective. The study indicates that consideration of the distinction takes place to a certain but not sufficient extent. An interesting aspect of the result is that children are categorized as one of several minority groups, which contradicts the UN's previous establishment of children as a unique group and non-autonomous beings. This also paves the way for interesting future studies, for example to see if the contradiction is a pattern or a singular deviation.

Denna uppsats tar sikte på den alltmer uppmärksammade konflikt som kan uppstå mellan principen om ömsesidigt förtroende och skyddet för mänskliga rättigheter när rambeslutet om en europeisk arresteringsorder tillämpas. Mer specifikt handlar uppsatsen om huruvida mänskliga rättigheter skyddas tillräckligt effektivt vid överlämningsförfaranden inom rambeslutet. I detta syfte riktar uppsatsen fokus mot den senaste utvecklingen av EU-domstolens praxis. I denna del utgör de förenade målen C-404/15 och C-659/15 PPU (Aranyosi och Căldăraru) startskottet för den nya utvecklingen samtidigt som de förenade målen C-354/20 PPU och C-412/20 PPU (LP) markerar var stafettpinnen befinner sig idag. Uppsatsen observerar att det tvåstegsförfarande som följer av Aranyosi och Căldăraru i flera avseenden innebär att mänskliga rättigheter i praktiken inte skyddas tillräckligt effektivt och att den individuella bedömningen som tvåstegsförfarandet innefattar, som en konsekvens av detta, bör ändras i vissa avseenden.

Detta arbete är en kunskapsöversikt där fokus ligger på att redovisa hur homosexualitet har inkluderats och speglats inom det svenska samhället och inom den svenska skolan. Det som också påvisas är hur den kristna tron har påverkat undervisningen i skolorna samt hur religionsundervisningen förhåller sig till ämnet idag. Under arbetet har vi fokuserat på frågor såsom: Hur berörs homosexuella i samhälle och i skola? Hur kan undervisning påverka elevernas medvetenhet? Hur påverkar den kristna protestantismen synen på homosexualitet hos människan och i samhället? Med hjälp av datasökningar på Swepub har vi hittat avhandlingar och annan forskning som hjälpt oss att nå fram till det resultat vi eftersökt. Med denna forskning har vi kunnat komma fram till att kyrkans roll i samhället har varit en stor del i hur synen på homosexualitet har varit. Detta har i sin tur även påverkat den svenska skolan och religionsundervisningen. Forskningen har kunnat ge oss en inblick i hur det är för både barn och vuxna att leva som homosexuell i det svenska samhället samt hur det har utvecklats med tiden. Rättigheten att leva fritt har inte alltid varit en självklarhet som homosexuell och med hjälp av litteraturen och de källor vi hittat har vi kunnat följa förändringen till ett mer rättvist samhälle. Förr hade kyrkan och kristendomens trosuppfattning en stor inverkan i människans tankesätt vilket resulterade i att samma tankesätt framkom i den svenska undervisningen. Forskningen har hjälp oss att förstå innebörden av ett samhälle och en skola som inkluderar varje individ och uppmärksammar deras rättigheter oavsett sexuell läggning. Detta utan att mötas av hot eller missgynnande av omgivning. Den forskning vi tagit del av visar hur värdegrundsarbetet i skolan är ett givande koncept för att motverka utanförskap och diskriminering i samhället.

Trafficking in persons for sexual purposes is a modern form of slavery which causes serious violation of fundamental human rights. Despite that, trafficking victims are often left without international protection. Furthermore, the majority of the victims of trafficking for sexual purposes are women. In this thesis the author examines the international refugee law from a feminist perspective to determine why some actions are capable of international attention and protection while others are not. The international regulation for combating trafficking, so called anti-trafficking measures, are rather comprehensive. However, these measures focus on eliminating trafficking through prevention and prosecution and do not give much, if any, protection to the victims of trafficking. Instead protection can be found in the refugee convention and the complementary protection under non-refoulement. The refugee law has been criticised for its gender bias and male norm which affect women’s possibility to be granted international protection. As a result of this, persecution or other serious harm that mostly affects women, such as trafficking for sexual purposes, are seen as gender-specific and not as a part of the core definition of a refugee. Trafficking victims from the EU who seek protection in another country in the union faces the most obstacles, since citizens from the EU are not recognised to be in need of international protection because of the presumption that countries in the EU are democratic and safe. This presumption is questionable since the majority of the trafficking victims in the Union are from a country in the EU. The feminist analysis on the refugee law aim to examine to what extent women’s need for international protection in relation to trafficking is fulfilled.

I denna masteruppsats genomförs en kritisk granskning av den svenska integrationsstrategin och dess förenlighet med en etisk förståelse av de mänskliga rättigheterna. Genom en textanalytisk granskning av de statliga propositioner och dokument som ligger till grund för integrationsstrategin analyseras hur väl denna tillgodoser och skyddar flyktingars mänskliga rättigheter. Analysen genomförs med hjälp av två teoretiska perspektiv: ett integrations-perspektiv för att fastställa vilken förståelse av integration som kan återfinnas i strategin och ett etiskt människorättsperspektiv för att göra en bedömning av dess förenlighet med den etiskaförståelsen av de mänskliga rättigheterna som drivs i denna studie. Resultatet visar att strategin har en stadig grund med ett imperativ om flyktingars lika mänskliga värde och lika rätt till rättigheter som medborgare, men att detta inte får gehör i det faktiska genomförandet av strategin. Istället för att bryta flyktingars utanförskap finns det element i strategin som bidrar till att förtryckande strukturer upprätthålls och flyktingars rättighetsskydd försvagas. Även om det inte kan återfinnas någon uttalad avsikt till detta i de granskade texterna är utfallet densamma, vilket gör att strategin inte bedöms vara förenlig med en etisk förståelse av de mänskliga rättigheterna. För att strategin ska kunna bedömas vara förenlig måste starkare åtgärder vidtas än vad som redan görs för att stärka flyktingars rättighetsskydd och lika möjligheter att delta i samhället. / In this master’s thesis a critical study of the Swedish integration strategy and its combability with an ethical understanding of human rights is conducted. By using a text analytical review of the government bills and documents that form the basis of the integration strategy, the study analyzes how well it provides for and protects the human rights of refugees. The analysis is carried out using two theoretical perspectives: an integration perspective in order to determine the understanding of integration that can be found in the strategy, and an ethical human rights perspective to make an assessment of its compatibility with the ethical understanding of human rights that is used in this study. The results show that the strategy has a solid foundation with an imperative about refugees’ equal human value and equal right to have rights as citizens, however this is not carried out in the actual implementation of the strategy. Instead of working against the exclusion of refugees there are elements present in the strategy that contribute to maintaining oppressive structures and weakening the protection of refugees’ rights. Although there cannot be found any pronounced intent to this in the texts examined, the outcome is the same, and with this the strategy is not considered compatible with an ethical understanding of human rights. For the strategy to be deemed compatible, stronger measures must be taken than are already in place to strengthen protection of refugees’ rights and equal opportunities to participate in the society.

How is Sweden manageing the conflict between exporting weapons to SaudiArabia and being a bearer of human rights?  Based on an updated restricted regulation when it comes to armsexport, Sweden seems to value human rights more than the finacial benefits that comes with exporting weapons.  Using ideals and interests as described by Goldmann, Coetzee and Ikegami, an analysis is made to measure to what extent the Swedish Government values human rights over economy.

Offentlig upphandling är den process genom vilken myndigheter, regioner, kommuner och andra offentligt styrda organ anskaffar de varor, tjänster och byggentreprenader som krävs för att de ska kunna bedriva sin verksamhet och fullgöra sina uppgifter. Oavsett om det handlar om blyertspennor eller bussar till kollektivtrafiken ska anskaffningen ske genom konkurrensutsättning på den gemensamma EU-marknaden. Den upphandlade myndigheten ska sedan välja den leverantör som kan erbjuda den ekonomiskt mest fördelaktiga varan, tjänsten eller byggentreprenaden. Under de senaste 20 åren har offentlig upphandling utvecklats från att enbart vara ett instrument för att förverkliga den gemensamma EU-marknaden och att upphandla bäst vara, tjänst eller byggentreprenad till bäst pris, till att även utgöra ett verktyg för att nå viktiga politiska och samhälleliga mål. Ett exempel på sådant mål är att tillgodose att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras genom samtliga globala leverantörsled som föremålet för ett offentligt inköp passerar. Möjligheterna att beakta sociala hänsyn i en offentlig upphandling är flera och det kan ske löpande genom hela upphandlingsprocessen, under förutsättning att krav på hänsyn är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna, har anknytning till föremålet för upphandlingen samt är möjliga att kontrollera och följa upp. Den stora utmaningen för den upphandlande myndigheten är att garantera att de ställda kraven och kriterierna också efterlevs av leverantörens underleverantörer, och framför allt av underleverantörer till dessa i samtliga led. Ett möjligt sätt att arbeta med sociala hänsyn inom fordonsbranschen är att kräva att allt tenn, tantal, volfram och guld som används inom fordonsproduktionen ska bära en viss märkning som bevis på att utvinningen skett med beaktande av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Ett annat sätt är att kräva att leverantören genomför en så kallad human rights due diligence. För att nå ett effektivt resultat är en socialt ansvarsfull upphandling även i allra högsta grad beroende av att den upphandlande myndigheten utövar kontroll och följer upp att de ställda kraven också i praktiken efterlevs. Annars riskerar kraven att bli tandlösa samt att hämma den goda konkurrensen och effektiva resurshanteringen som offentlig upphandling syftar till att tillgodose.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning.

Detta examensarbete undersöker hur mänskliga rättigheter framställs i läroböcker riktade till samhällskunskapskurser på gymnasienivå. Detta görs genom Marie-Bénédicte Dembours teori gällande perspektiv av mänskliga rättigheter. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att läroböckerna förmedlar olika perspektiv på och aspekter av mänskliga rättigheter. De två perspektiv som sammantaget representerasoftast är även de perspektiv som Dembour menar är de dominerande. I denna studie visade sig dock ett tredje perspektiv vara representerat nästan lika många gånger, ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning. En enskild sammanfattande bild av hur mänskliga rättigheter framställs utifrån Dembours teori går dock inte att ge. Den varierande och även i många fall bristande representationen av perspektiv lämnar mer att önska. En slutsats som görs är att lärare behöver granska och komplettera sina läroböcker för att ge eleverna en mer nyanserad bild av mänskliga rättigheter.

No description available.