Economic sanctions are an instrument that states can use to punish or influence other states. Such sanctions may include the freezing of assets of individuals and organizations but may also in some cases constitute total bans on trade with the state hit by the sanctions. Being hit by sanctions means that the targeted person risks having their human rights restricted. This is because sanctions are a kind of "punishment" with the aim of getting the entity who is hit to stop a certain be-havior. The risk with this "punishment" is that the restriction of human rights is far too disproportionate in relation to the purpose of the sanctions. This paper examines the extent to which those who are hit by sanctions have their human rights restricted. The focus of the paper is on two rights. The right to life and the right to a fair trial. Both comprehensive and targeted sanctions are discussed in the paper. Furthermore, the paper argues that comprehensive sanctions are prob-lematic and that they risk leading to violations of the right to life. The paper also argues that targeted sanctions are also problematic in relation to human rights, even if these are less problematic than comprehensive sanctions. This is because targeted sanctions are fraught with restrictions on the right to a fair trial, and that the entity hit by targeted sanctions cannot be guaranteed a fair trial if he wishes to overturn the sanction decision. In addition, the paper explores the role of the European Court of Justice as a sanctions review body and explores future solu-tions that could improve the legal certainty of targeted sanctions.

AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective.

Jag har valt att studera uppkomsten av The African Charter On Human and Peoples Rights. Mitt huvudsyfte är att se vilken roll Afrikas historia har spelat för utformandet av den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter och vid sidan av detta även ta reda på om stadgan är effektiv. Jag har också valt att göra en jämförelse med Europakonventionen för att se vad som skiljer de två regionala systemen för mänskliga rättigheter åt. Jag har sökt information, granskat och tolkat det jag läst med hjälp av rättsvetenskaplig metod och en kvalitativ textanalys utefter en teori om universalism och en världssystemanalys. Något som krävt mycket och noggrann läsning.Mitt resultat pekar på en relativt ineffektiv stadga med starka regionala värderingar och stort fokus på kontinentens historia av kolonialism och de koloniala arven detta gett. En historia av förtryck som gjort det svårt för de afrikanska utvecklingsstaterna att ta plats i den globala världen och världssamfundet. Något som visar att universalism i vissa fall kan gå att nå, eftersom det finns lika många skillnader som likheter mellan det afrikanska och europeiska dokumentet för mänskliga rättigheter. Dock med en tanke om att regionalism kanske ger bättre förutsättningar än universalism. / I have chosen to study the origin of The African Charter on Human and Peoples Rights. My main purpose has been to find out the importance of the African history in the shaping of the charter. Besides that I have choose to make a comparison with the European Convention to see what separates the two regional systems on human rights from each other. Furthermore I have tried to find out if the African charter is effective.I have searched for information, reviewed and interpreted what I have read in both books and human rights documents on the subject to find my answers. My results points out to a relatively inefficient charter with regional values and a focus on the history of colonialism and the colonial legacies. A history of oppression that made it difficult for the African developing-countries to make themself a place in the global world and the international community.My results also shows that universalism is something that is possible to achieve since there are as many differences as similarities between the African and European document on human rights.However, with an idea that regionalism may offer better conditions than universalism.

I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts. Jag har läst en mängd litteratur för att få en överblick över diskursen för att senare fördjupa mig i delar som jag anser är väsentliga och har passat mina frågeställningar. Jag använder företagen Hennes & Mauritz, IKEA och Volvo för att såväl illustrera som styrka mina argument. Förutom akademisk litteratur har jag använt mig av företagens års- och hållbarhetsrapporter samt en del källor hämtade från internet.Uppsatsen diskuterar vilken roll CSR fyller för de mänskliga rättigheterna. Olika exempel på CSR verksamhet diskuteras med exempel från företagens verksamhet. Bland annat lyfts för vad och för vem företagen anser sig ansvariga för och även vilka områden företagen konkret arbetar för i sitt CSR-arbete. De valda företagen har valt att ansluta sig till FN-initiativet Global Compact vilket uppsatsen också berör. Det finns många argument mot CSR och bland annat företagens motiv kritiseras. Trots att CSR står inför utmaningar när det gäller att förverkliga de mänskliga rättigheterna ser jag i min studie goda resultat av CSR-arbete. Jag ser i min slutsats ingen anledning att förkasta CSR men uttrycker att det bör ses som ett komplement till nationell lagstiftning. Ett starkt civilt samhälle och ett ökat samarbete mellan parter anser jag också är en förutsättning för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. / In this paper I have researched the role of Corporate Social Responsibility when implementing human rights in countries where multi-national organizations act. The papers basis and theoretical foundation is the United Nation declaration of human rights along with theories regarding Corporate Social Responsibility. A deepened theoretical section will be presented where the transnational responsibility gap is explained. This section will be followed by a discussion regarding the changing area of responsibility that has take place, where not only governments should be viewed as actors when realizing the human rights. I have used a qualitative research method combined with descriptive elements. The choice of method has impacted the study be me having an interpreting point of view upon the data that has been used. Throughout the research I have studied a variety of literature in order to create an overview of the discourse. Following the literature study, I have chosen parts that I have found the most relevant and fitting for my problem. I have used the companies Hennes & Mauritz, IKEA and Volvo to exemplify as well as strengthen my arguments. In addition to academic literature I have used the companies’ annual reports, sustainability reports and sources from the Internet.The paper discusses the role of CSR when realizing human rights. A variety of examples of CSR- projects will be presented and discussed. The examples are chosen from the previously presented organizations operations. Views of for what and for whom the companies feel responsibility for and what companies actually do in their CSR-projects will be presented. The presented companies have chosen to connect themselves to the UN Global Compact initiative, the paper will also touch upon this. There is criticism against CSR, one of them is questioning the motives of the companies. Although CSR stands before a challenge when realizing human rights I have found positive results from CSR-work. In my conclusion I have found no reason to discard CSR, however it should be viewed as an addition to national law. I believe that a strong society and an increased collaboration between actors is a requirement to achieve realization of human rights.

Denna uppsats undersöker FN:s roll och antagna resolutioners påverkan på det palestinska folkets rätt till självbestämmande i Gaza och Västbanken efter Oslo-avtalen 1993. Genom att granska FN:s deltagande i fredsprocessen och dess politiska ställningstaganden i regionen, syftar studien till att ge insikter om FN:s förmåga att påverka självbestämmandet för det palestinska folket. Studien använde kvalitativ textanalys och realistisk teori för att utvärdera FN:s agerande och resolutioners effektivitet. Resultaten visade att trots FN:s resolutioner och engagemang har implementeringen av palestiniernas rätt till självbestämmande varit bristfällig och ineffektiv. Bristen på en effektiv mekanism inom FN för att genomdriva resolutioner och säkerställa efterlevnad av internationell lag har begränsat organisationens förmåga att lösa konflikten och skydda de drabbade. Genom att tillämpa realistisk teori visar studien att stater prioriterar sin överlevnad över moraliska principer och att FN strävar efter fred genom förhandlingar och konfliktlösning för att säkra ordning och säkerhet. / This paper examines the role of the UN and the impact of adopted resolutions on the Palestinian people's right to self-determination in Gaza and the West Bank following the Oslo Accords of 1993. By examining the UN's participation in the peace process and its policy stances in the region, the study aims to provide insights about the UN's ability to influence the selfdetermination of the Palestinian people. The study used qualitative text analysis and realist theory to evaluate the effectiveness of UN actions and resolutions. The results showed that despite UN resolutions and commitment, the implementation of the Palestinians' right to selfdetermination has been inadequate and ineffective. The lack of an effective mechanism within the UN to enforce resolutions and ensure compliance with international law has limited the organization's ability to resolve the conflict and protect those affected. By applying realist theory, the study shows that states prioritize their survival over moral principles and that the UN strives for peace through negotiations and conflict resolution to ensure order and security.

En kvalitativ textanalys av Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021) med temat värdegrund. Tishko Taha. Svenska språket, svenska självständigt arbete på avancerad nivå, med inriktning F-3, 15 högskolepoäng. Örebro universitet VT2023. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys där jag analyserar två verk av Pija Lindenbaum. Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021). Jag undersöker hur dessa två barnböcker kan användas på olika sätt i värdegrundsarbetet i skolan F-3. Studiens syfte är att analysera de två bilderböckerna utifrån ett intresse för värdegrundsfrågor, det jag vill lyfta fram, hur böckerna på olika sätt gestaltar/aktualiserar värdegrundsfrågor. I studien kommer jag också att titta närmare på hur bild och text förhåller sig till varandra och vad de förmedlar till oss läsare.

Denna uppsats analyserar de tre svenska samtida romanerna Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, Dina händer var fulla av liv av Suad Ali och Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad. Analysen görs utifrån genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Detta för att synliggöra hur etnicitet, kultur och genus framställs i romanerna. Syftet med detta är att demonstrera hur litteraturanalyser kan användas för att förankra gymnasieskolans värdegrundsarbete i svenskämnet. Skönlitteraturen blir en plattform för att diskutera ämnen som kan vara svåra att angripa. Genom att skönlitteratur både kan skapa distans och närhet till det lästa kan det både assistera lärare i att arbeta med etnicitets, kultur och genusfrågor, samt engagera elever att diskutera dessa frågor.     Studien använder sig av den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys som gör det möjligt att analysera språket och maktstrukturer i romanerna. Norman Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har också använts, vilket sätter texten i centrum och kopplar den sedan till textproduktion och textkonsumtion. De teorier som använts är genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Teorierna har synliggjort hur romanerna framställer etnicitet, kultur och genus. Att analysera romanerna på detta sätt har möjliggjort att göra djupgående analyser i dem för att sedan sätta romanerna i kontexterna svenskämnet och gymnasieskolans värdegrund.     Resultatet av analysen är att olika kulturer i romanerna har styrkor och svagheter som bör diskuteras i svenskklassrummet. Det finns också etnicitetsstereotyper som behöver synliggöras för att alla i skolan ska kunna känna sig inkluderade och bli bemött utifrån sin identitet i stället för sin etnicitet. Resultatet visar också att kvinnor och män bemöts utifrån stereotypiska förväntningar som finns för respektive kön och att genus således är ett resultat av sociala konstruktioner som ingår i olika diskurser. Skönlitteratur kan således vara ett verktyg för lärare och elever att skapa en mer jämställd och trygg skolmiljö.

Bakgrund: Mänskliga rättigheter har funktionen som en del av skolans värdegrundoch som centralt innehåll i samhällskunskaps- och historieämnet. Tidigare forskningvisar att mänskliga rättigheter förstås och talas om utifrån både sina juridiska,moraliska och politiska aspekter i svenska gymnasieskolan och att tyngdpunktenmellan dessa kan variera kraftigt mellan olika källor som används i undervisningen.Dock har ingen direkt jämförelse gjorts mellan läroböcker i samhällskunskap ochmänniskorättsorganisationers skolmaterial. Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra likheter och skillnader mellan hur läromaterialfrån en människorättsorganisation och en samhällskunskapsbok för gymnasieskolanpresenterar begreppet mänskliga rättigheter. Metod:Uppsatsen har använt sig av en jämförande idealtypsanalys där Amnestyselevportal och samhällskunskapsboken Arena 123 studerats utifrån ett på förhanddefinierade idealtyper relaterat till mänskliga rättigheter samt jämförts med varandra. Resultat: Amnestys elevportal och Arena 123 uppvisar likheter vad gäller betoningpå att staten är den primära skyldighetsbäraren i att garantera mänskliga rättigheter.Amnestys elevportal och Arena 123 skiljer sig åt på primärt tre områden. Det förstaområdet är att Amnestys elevportal beskriver mänskliga rättigheters moraliska grundsom konstant och oföränderlig och att Arena 123 beskriver mänskliga rättigheter somett resultat av samhälleliga diskussioner samt att rättigheterna beskrivs förändrasmed tiden. Det andra området är att Amnestys elevportal benämner abort ochHBTQI-rättigheter som mänskliga rättigheter utan att de är definierade som sådana iFN:s deklarationer eller konventioner. Arena 123 benämner ingenting som inte ärdefinierat i en FN-deklaration eller FN-konvention som en mänsklig rättighet. Dentredje betydande skillnaden mellan dem är att Amnestys elevportal beskriver utförligtoch detaljerad hur en individ kan utkräva sina mänskliga rättigheter med juridiska ochutomjuridiska medel. Arena 123 beskriver inte hur individen kan utkräva sinamänskliga rättigheter.

The Paris Principles, a UN document adopted in 1993, requires that states establish NationalHuman Rights Institutions [cit. NHRI] for the protection and promotion of human rights. AlthoughSweden was one of the countries that promoted the adoption of the Paris Principlesinternationally, on a national level there is a still ongoing debate on the necessity of such aninstitution. This paper aims to present arguments for and against the establishment of a NHRIin Sweden in accordance with the binding and additional provisions of the Paris Principles.The Swedish system for promotion and protection of human rights is discussed in this paper,including the issue of access to justice.The main purpose of the paper is to draw conclusions as to how the legal norms shouldbe formed. Primary sources being used are therefore legal literature (both Swedish and foreign)and Swedish preparatory works. The paper contains a comparative section where thecomparative method is used.The paper concludes that Sweden is in need of a NHRI established in accordance withthe binding provisions of the Paris Principles. In addition, in order to promote individuals’access to justice the additional principles should be implemented as well. Since there is arange of obstacles for that, both practical and constitutional, the author of the paper goes on todiscuss how the protection of human rights in Sweden can be reinforced in other ways.

Sveriges ratificering av CEDAW, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, eller Kvinnokonventionen, är ett internationellt traktat framtaget av Förenta nationerna i syfte att stärka kvinnors mänskliga rättigheter. Som det första landet att ratificera konventionen har Sverige varken transformerat eller inkorporerat konventionen i svensk lagstiftning, då svensk rätt har ansetts redan vara i normharmoni med konventionen. Tvister som uppstår i en transnationell kontext kan emellertid orsaka att kvinnors rättigheter i skilda regelverk hamnar i kläm, och föranleder frågan hur detta förhåller sig till åtagandet av Kvinnokonventionen. Det internationellt privaträttsliga rättsområdet har utvecklats i syfte att underlätta för domstolar att hantera gränsöverskridande tvister. I en gränsöverskridande tvist är det emellertid risk för att rättigheter kan förgås när två regelverk ser olika ut och det ena regelverket blir tillämpligt framför det andra. Lagval som landat i svensk rätt och som exempelvis behandlat anspråk från kvinnor på typfrämmande rättsinstitut såsom mahr, och som inte har en motsvarighet i svensk rätt, har underkänts i Högsta domstolen. Kvinnan, som inrättat sig efter sitt i ursprungslandet ingångna äktenskapsavtal, står därmed plötsligt utan denna rättighet. Uppsatsen behandlar just denna komplexa relation som kan uppstå vid gränsöverskridande tvister mellan svenska rättsregler och förhållningssätt, och andra länders rättsregler, seder och bruk. Vidare testas om svensk rätt, när den inte erkänner ursprungslandets seder, uppfyller åtagandet som följer av Kvinnokonventionen i dessa avseenden. Tre rättsfall som behandlar det typfrämmande rättsinstitutet mahr, barnäktenskap respektive månggifte används för att illustrera den transnationella kontexten. Slutsatsen som kan dras är att Sverige i vissa avseenden inte uppfyller sitt åtagande och att den svenska rättspolitiken inte tillräckligt har beaktat de negativa konsekvenser som kan uppstå för kvinnor när deras ursprungliga rättigheter underkänns abrupt. Motargument mot denna slutsats som stödjer den svenska hållningen behandlas också för visa på det komplexa rättsläget som för närvarande råder. / Sweden’s ratification of CEDAW, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, is an international treaty developed by the United Nations with the aim of strengthening women’s human rights. However, as the first country to ratify the convention, Sweden has neither transformed nor incorporated the convention into Swedish legislation, as already existing Swedish law is considered to be in harmony with the convention. Disputes that arise in a transnational context can, however, lead to women’s rights not being fully considered when dealing with different regulations and raises the question if the commitment to comply with the Convention is being upheld. Private international law has been developed with the aim of enabling courts to deal with cross-border disputes by means of rules on how to determine the choice of law, which court has jurisdiction in the case, and recognition and enforcement of foreign judgments. However, when deciding on these issues in a cross-border dispute, there is a risk that rights may be forfeited when two regulations are different and one of them becomes applicable over the other. Choice of law rules that has decided that Swedish law is applicable in cases that deal with claims from women regarding, for example, their right to mahr according to the law of their home country, and which has no equivalent in Swedish law, has been rejected by the Supreme Court in some instances. The woman has thus suddenly lost her right. This essay deals with the complex relationship that can arise in cross-border disputes between Swedish legal rules, and other countries’ legal rules and customs. Furthermore, it is tested whether Swedish law, when it does not recognize the customs of the foreign country, still meets the rules stipulated in the Convention in these respects. Three cases dealing with mahr, child marriage and polygamy are used to illustrate the transnational context. The conclusion drawn is that Sweden, in some respects, does not fulfill its commitment and that Swedish legal policy has not sufficiently considered the negative consequences that may arise for women when their rights, according to their home country, are abruptly rejected. Counterarguments against this conclusion, in line with the Swedish approach, are also dealt with to show the complexity of the legal situation that currently prevails.