Syftet med föreliggande projekt är att kartlägga vilka förutsättningar unga erhålls i Södertälje kommun i förhållande till mänskliga rättigheter. Med detta söka nå en förklaring till de motsättningar som föreligger kommunen för att på sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mänskliga rättigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktär, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen är rektorer, lärare och elever av blandad ålder, etnicitet, kön och funktionsnedsättning. Resultatet har visat att mänskliga rättigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i Södertälje, dock är de ofta integrerad i undervisningen över lag. Lärare upplever att resurserna är av bristfällig natur, vilket påverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning. Elever råder bristande kunskaper gällande mänskliga rättigheter och efterfrågar ökad kunskap och acceptans från lärare och andra institutioner så som kommunala verksamheter. Förutsättning för lärare att arbeta efter mänskliga rättigheter kritiseras, dels på grund av resursbrist, men även på grund av kunskapsluckor i ämnet. Kommunen bör ålägga större insatser och resurser för att se till att rättigheterna följs och implementeras i skolverksamheterna. Det råder olika kunskapsnivåer bland eleverna i kommunen, liksom hot och diskriminering, vilka ej tillgodoses i den mån som krävs, därav efterlevs inte mänskliga rättigheter i kommunen. / The purpose of this project is to identify what conditions young people receive in Södertälje municipality in relation to human rights. With that seek an explanation for the differences, the municipality in order to eventually reduce them, by working specifically with the implementation of human rights and possible resources. The method of this assumption has been qualitative in nature, in-depth interviews of 15 informants. Selection group are principals, teachers and pupils of mixed ages, ethnicity, gender and disability. The results have shown that human rights do not exist concretely in education among schools in Södertälje, however, they are often integrated in the teaching of law. Teachers feel that the resources of poor nature, affecting efforts to meet the decent education. Students lack of awareness regarding human rights and demand greater knowledge and acceptance from teachers and other institutions. Prerequisite for teachers to work for human rights criticism, partly because of lack of resources, but also because of gaps in knowledge on the subject. The municipality should require more effort and resources to ensure that rights are respected and implemented in school activities. There are varying levels of knowledge among students in the municipality, as well as threats and discrimination, which is not satisfied to the extent required, hence not observed human rights in the municipality.

The present paper is part of a project carried on by the Swedish Section of the International Commission of Jurists. Sweden has ratified several major international human rights instruments. Most of the rights are covered by national law, and only in exception is there a discrepancy between national and international law. Such a discrepancy is found in the UN Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, in which the State parties agree on penalizing and prohibiting the founding of and participation in racist organizations. Sweden is not complying with this statute, despite the fact that the government has ratified the convention. The Swedish government states that national laws prohibit the activities of these organizations, and therefore it is not necessary to reform the legislation. The National Council for Crime Prevention (Brottsförebyggande rådet) presents an annual report on hate crime in Sweden. Between the years 2005 and 2009 the number of reported hate crimes almost doubled. To some point the increase can be explained by a widened definition of hate crime, but the reports have increased in real terms as well. The Swedish government is combating human rights violations, and the long term objective is to ensure full respect for human rights. Critique raised against Sweden in international reviewing institutions indicates that Sweden has some ground to cover before reaching such an objective. Most of the presented critique concerns the non-existing ban of racist organizations, increased reports of hate crime as well as racist influences within Swedish politics and society as such. Prohibiting racist organizations constitutes limitations in the freedom of expression and the freedom of association. Ever since Sweden incorporated the European convention for the Protection of Human Rights, freedom of expression has been given a unique position within the national legal system. This position is strengthened even further through different judgments in the Swedish Supreme Court, in cases on agitation. The questions raised in this paper are consequently: Is it possible to ensure full respect for human rights, or can you only come near such an ensuring? Does Sweden live up to its international obligations? How does the Swedish government weigh the different rights against each other? Should the rights be differently balanced? The purpose of this paper is, therefore, to establish Sweden’s international obligations, to highlight the possibility of limitations in the freedom of expression and to look at the occurrence of and legislations against hate crime. / Uppsatsen utgör en del av projektet "Implementering av kritik i internationella organ mot Sverige och Rätten till kompensation" som drivs av Internationella Juristkommissionen - Svenska avdelningen. / Implementering av kritik i internationella organ mot Sverige och Rätten till kompensation

A big dilemma in the international politics is how the human rights can be combined with the states’ sovereignty. It has been a problem for a long time for the UN to know how to react when human rights are being violated and when to be able to use a military intervention. The government of Canada established a commission named ICISS to find a solution to this dilemma. The commission presented a report in the end of 2001 called Responsibility to Protect which was accepted as a norm of UN in 2005. The rapport offers solutions for the Security Council in cases of violations of human rights in foreign states. This thesis studies what this report means and examines if it is plausible and desirable from the perspectives of realism, constructivism and liberalism. To test the plausibility and the desirability is it also reviewed if the report can be understood in different ways. It turns out that realism finds the report mostly unplausible and not desirable. The liberalism regards the report as both plausible and desirable but finds that it is failing in some parts. The constructivism reckons the report as plausible but not necessarily desirable. It is also shown that the report can be understood in different ways which reduce its plausibility and desirability. However, the report offers possible solutions to a difficult dilemma and is a serious contribution to the conflict between the state and the individual.

<p>A big dilemma in the international politics is how the human rights can be combined with the states’ sovereignty. It has been a problem for a long time for the UN to know how to react when human rights are being violated and when to be able to use a military intervention.</p><p>The government of Canada established a commission named ICISS to find a solution to this dilemma. The commission presented a report in the end of 2001 called Responsibility to Protect which was accepted as a norm of UN in 2005. The rapport offers solutions for the Security Council in cases of violations of human rights in foreign states.</p><p>This thesis studies what this report means and examines if it is plausible and desirable from the perspectives of realism, constructivism and liberalism. To test the plausibility and the desirability is it also reviewed if the report can be understood in different ways.</p><p>It turns out that realism finds the report mostly unplausible and not desirable. The liberalism regards the report as both plausible and desirable but finds that it is failing in some parts. The constructivism reckons the report as plausible but not necessarily desirable. It is also shown that the report can be understood in different ways which reduce its plausibility and desirability.</p><p>However, the report offers possible solutions to a difficult dilemma and is a serious contribution to the conflict between the state and the individual.</p>

Colombia has been characterized by an internal armed conflict since the 1960s where several violations of the human rights have followed. Threats and violence against human rights defenders is one example and this is directed toward both men and women in an attempt to deter these brave individuals from continuing their work. This thesis focuses on the commitment of women’s human rights defenders in Colombia. Numerous international human rights organizations and institutions claim that women are a particularly vulnerable group, which is why I choose to focus on this group. Starting from different feminist theories and with regard to intersectional perspectives, I want to find out: What motivates women in Colombia to defend women’s human rights? Do they pursue any specifically important issues? How do they handle the obstacles they face in their work? These questions are posed in order to find out how these women’s human rights defenders work with human rights in relation to the obstacles that they face. I want to find out what strategies they use to handle the obstacles that they are faced with. The material of the thesis mostly consists of semi-structured interviews with women from domestic women’s human rights organizations in the capital of Colombia, Bogotá. The results show that women’s human rights defenders incentive is individual and cannot be too generalized. According to the common components in the women’s answers they are motivated by the need to fight injustices, mainly social- and political injustices in relation to being a woman and violations within the armed conflict. They are empowered to continue their work through each other, through the processes and the determination to not give up. There are many specifically important issues, for example land rights, gender-based violence and rights of the ethnic minorities. Some of these rights are even said to be today’s biggest challenge for the country. The women’s human right defenders handle the obstacles to their work through not giving up until the injustices are fought and through giving each other hope. They refuse to let the perpetrators win. / Colombia har präglats av en intern väpnad konflikt sedan 1960-talet där en rad kränkningar av de mänskliga rättigheterna har följt. Hot och våld mot människorättsförsvarare är ett exempel och detta riktas både mot kvinnor och män i ett försök att avskräcka dessa modiga människor från att fortsätta med sitt arbete. Den här uppsatsen fokuserar på kvinnorättsförsvarares engagemang i Colombia. Att fokus läggs på kvinnor beror på att flera internationella människorättsorganisationer och institutioner hävdar att kvinnor är en särskilt sårbar grupp. Med utgångspunkt i olika feministiska teorier och med hänsyn till intersektionella perspektiv ställer jag mig frågorna: Vad är det som motiverar kvinnor i Colombia att försvara kvinnors mänskliga rättigheter? Driver de några särskilt viktiga rättighetsfrågor? Hur hanterar de hindren som de möter i sitt arbete? Dessa frågor ställs för att ta reda på hur dessa kvinnorättsförsvarare arbetar med mänskliga rättigheter i förhållande till de hinder som de möter. Jag vill ta reda på vilka strategier de använder för att hantera dessa hinder. Uppsatsens material består till största del av semistrukturerade intervjuer med kvinnor från nationella kvinnorättsorganisationer i Colombias huvudstad, Bogotá. Uppsatsens resultat visar att kvinnorättsförsvarares motiv är individuellt och kan inte generaliseras för mycket. Enligt de gemensamma komponenterna i kvinnornas svar motiveras dessa kvinnor av behovet att bekämpa orättvisor, främst sociala- och politiska orättvisor i förhållande till att vara kvinna och kränkningar som den väpnade konflikten för med sig. De stärks i att fortsätta sitt arbete genom varandra och genom de förda processerna samt beslutsamheten att inte ge upp. Det finns flera särskilt viktiga frågor som drivs, exempelvis markrättigheter, könsbaserat våld och de etniska minoriteternas rättigheter. Några av dessa frågor anges dessutom vara dagens största utmaningar för landet. Kvinnorättsförsvararna hanterar hindren i sitt arbete genom att inte ge upp förrän orättvisorna har bekämpats och genom att ge varandra hopp. De vägrar att låta förövarna vinna.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

There are three main purposes for this thesis; the first is to distinguish the possible violations that can occur in time of natural disasters. The second is to analyze if there is a correlation between political systems and how the effected country handles the aftermath of a natural disaster. The third purpose is to determine the role of the global community and what responsibility lies with them. The issue is often that the aid becomes the main object for discussion and analysis, but the focus rarely shifts to the effected State. Therefore the focus in this essay is the political system and how they cope with the human rights violations that can occur in a time of natural disaster. The questions are; what human rights are at risk of being violated during a natural disaster? What general impact do the different political systems have on how they handle the human rights violations that arises? In which ways can other countries assist in a natural disaster and what responsibility do the global communities have?To be able to discuss human rights, it is necessary to know one perspective of how they came to be. For this purpose, this thesis will explain human rights from the perspectives of Jack Donnelly and Ronald Dworkin. They speak about rights and obligations; Donnelly means to say that all rights are universal and Dworkin put rights in a perspective of equal respect and concern. Some of the rights violated in the aftermath of the natural disaster were the right to a family life, the right to personal security and the right to ones property. When analyzing the political systems and the responsibility of the world in the consequences of a natural disaster, I applied Ulla Erikson-Zeterqvists explanation of early institutional theory that implies tree conditions that make an organization successful. The first condition is where the administrative control lays, second the commitment of grassroots organizations and third, the participation of the local community. In this analysis the conclusion is that the political system is not the main factor in upholding human rights. The main factor is the stability of the State and what the State is willing to do for its citizens. The stability of the States determines the standard for what human rights mean and how the aid is structured. If the State is corrupted it makes it harder for the global community to assist. The countries history affects their behavior and in a time of crisis, the States true commitment is shown.

With a history of racial discrimination, which inevitably led to illegal occupations of private and public land and subsequent violent evictions, South Africans have enjoyed constitutional protection against illegal and forcible evictions since the mid-1990s. Sweden, a country considerably less accustomed to illegal occupations, does not guarantee the same protection against forcible evictions. However, the recent influx of Roma from Romania and Bulgaria to Sweden without the means to support themselves has resulted in an increase of illegal occupations and led to evictions from publicly owned land. This paper examines: (i) how the case of South Africa relates to the situation in Sweden, (ii) the extent of legal protection offered by Sweden relating to the right to housing and (iii), whether when carrying out such evictions, Sweden respects European legislation and precedent. The results show that South African and European courts have interpreted the right to housing as a right to alternative accommodation for illegal occupants. With no constitutional right to housing in Sweden, legislation only guarantees the right to housing for holders of a permanent right of residence. For EEA citizens, such as Romanians or Bulgarians, the right of residence is conditional. In the absence of a legal obligation to consider the situation of illegal occupiers or to provide alternative accommodation, there seems to be a gap in Swedish legislation; leading to a failure on the behalf of the state to adhere to European commitments and to protect those most vulnerable in society.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om globalt utvecklingsarbete angående rätten till en säker abort, och det sociala arbetets relevans för att stärka kvinnors rättigheter i frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys och ett globalt, kritiskt och feministiskt perspektiv analyseras kvinnors rätt till säker abort utifrån strategiska dokument; styrdokument, policys och globala utvecklingsmål från Förenta Nationerna (FN), World Health Organisation (WHO), International Federation of Social Workers (IFSW), International Association of Schools of Social Work (IASSW) och International Council on Social Welfare (ICSW). Studiens resultat visar att globala utvecklingsmål och policys är nödvändiga för att stärka kvinnors rättigheter inom sexuell och reproduktiv vård och hälsa. Genom att länder och professioner tar del av de globala organisationernas gemensamma tillvägagångssätt och riktlinjer skapas förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsarbete gällande kvinnors rätt till en säker abort. Vidare uppmärksammas betydelsen av ett starkt samarbete mellan olika professioner (inter-professionella samarbeten) inom sexuell och reproduktiv vård för att se till kvinnors fysiska, psykiska och sociala behov, och de utmaningar som finns för att uppnå en säker abortvård globalt. Socialt arbete står ofta utanför beslutsfattande inom abortvården, trots att beslut och lagar på global nivå influerar utövandet av det sociala arbetet på lokal nivå. I studien argumenteras för att socialt arbete som profession kan bidra med viktiga sociala dimensioner och perspektiv i globalt utvecklingsarbete för kvinnors rätt till en säker abort, för jämlikhet i vården och för att stärka kvinnors rättigheter globalt. / <p>2018-06-05</p>

I diskussionen kring hur stater bör förhålla sig till varandra när främmande människor i andra stater utsätts för lidande av sin egen statsledning ställs ofta idéer om globala humanitära rättigheter, som utvecklats efter andra världskriget och förintelsen, emot normer om staters okränkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken utsträckning begreppet Responsibility to Prevent tillämpats i FN:s säkerhetsråds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesättet med global humanitär rätt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism. För att söka svaret på frågeställningarna används kvalitativ textanalys av skriftliga öppna källor. Insamlingen av empiriska data består av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna från internet. Resultatet från arbetet visar att Förenta Nationernas säkerhetsråd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att två inflytelserika, permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har motiverat sitt ställningstagande utifrån olika synsätt på hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar påverkats av deras skilda synsätt på statssuveränitet och intervention. Undersökningen leder även fram till slutsatsen att vetorätten i säkerhetsrådet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begränsat utvecklingen och implementeringen av tankesättet att säkerheten för världens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar.