No description available.

No description available.

Mänskliga rättigheter är en central del i en rättsstat och av stor betydelse för befolkningen i många länder. Exempel på mänskliga rättigheter är rätten till liv och en rätt att inte bli torterad. Förbudet mot tortyr regleras i FN:s tortyrkonventionen och innebär ett förbud att utsätta en individ för någon form av omänsklig och tortyrliknande behandling. I uppsatsen är mänskliga rättigheter och tortyrbegreppet i fokus, och syftet är att avgöra om (forced confessions) är att klassificeras som tortyr eller inte. Uppsatsen har även som syfte att besvara frågeställningar angående om Kina bryter mot tortyrkonventionen i och med användadet av tvingade bekännelser. Uppsatsen går även in djupare i ett försök att definera begreppet tortyr och vad som krävs för ett uppsägande av ett svenskt medborgarskap. Det kopplades samman med den svenske medborgaren Gui Minhai som befinner sig i kinesiskt fängelse och som misstänkts ha blivit ombedd att presentera en tvingad bekännelse. Eftersom Gui ursprungligen är kines har det uppstått en tvist om han ska klassificeras som svensk eller kinesisk medborgare. Metoden som används är framför allt den rättsdogmatiska och ett tillämpande av olika internationella konventioner som alla berör begreppet tortyr. I analysen framkommer bland annat att det finns brister i Kinas definition av tortyr samt att det är en utmaning att bevisa att mental misshandel förekommer. Av uppsatsen framgår det även att det finns vissa kriterier för ett avsägande av det svenska medborgarskapet.

Studien syftar till att undersöka vad socialsekreterare anser om en eventuell “angiverilag”, samt hur socialsekreterare tror att den eventuella lagen kan komma att påverka deras professionalitet. Sex intervjuer genomfördes med socialsekreterare inom olika enheter inom svensk Socialtjänst. Därefter analyserades det insamlade empiriska materialet med hjälp av en tematisk analys. I studien använts professions- och rollteorin för att ge förklaring och förståelse kring de aspekter som socialsekreterarna lyfter i intervjuerna. Några av de slutgiltiga slutsatserna som kunnat dras av studien är att socialsekreterare har ett motstånd gällande den så kallade “angiverilagen”. Motståndet grundar sig i att socialsekreterarna anser att den eventuella lagen går emot professionella etiska principer, kommer resultera i ett minskat förtroende för Socialtjänsten samt att skuggsamhället kommer växa. Studiens slutsatser visar också på att socialsekreterare anser att den eventuella lagen kommer resultera i en negativ påverkan på deras professionella förhållningssätt, handlingsutrymme och autonomi.

AbstractI fokus för detta arbete står frågan om förhållandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i relation till diskussionen om den allmänna förklaringen 1948 och världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993. Både de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhållande uppmärksammas, till exempel med avseende på definition av rättigheter, deras funktion och så vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmänna förklaringen och Wienkonferensen. Särskild vikt läggs vid att förstå dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-Väst konflikten samt Nord-Syd konflikten. / AbstractIn this work, I deal with the relation between civil and political rights on the one hand and the economic, social, and cultural rights on the other hand in relation to the formulation of the Universal Declaration on Human Rights (UDHR) from 1948 and the Vienna Conference on Human Rights in 1993. Both theoretical and practical aspects of the relation between the two sets of rights are discussed, for example with respect to definition and function of rights, and with respect to the discussions taking place at the adoption of the UDHR and the Vienna Conference. Special attention is directed to the political context of the East-West conflict and the North-South conflict.

No description available.

The gas leak disaster in Bhopal, India, in 1984 illustrates a situation of catastrophe and mass torts resulting in loss of life and health as well as environmental degradation. The Indian company Union Carbide India Limited, who owned and operated the chemical plant that caused the disaster, did not have sufficient assets to compensate the victims in contrast to its financially well-equipped US parent company Union Carbide Corporation. The courts never reached a decision regarding parent company liability for the subsidiary’s debts arising from tort claims against the subsidiary. However, where the subsidiary cannot satisfy its tort creditors, as in the Bhopal case, questions regarding parent company liability become highly relevant in relation to both foreign and domestic subsidiaries. Therefore, parent company liability for subsidiaries’ torts is discussed in this thesis with reference to Swedish and UK company law and with a focus on the tort creditors’ situation and the business and human rights debate. From limited liability for shareholders and each company being a separate legal entity follows that a parent company is not liable for its subsidiaries’ debts in neither Swedish nor UK company law. These concepts serve the important function of facilitating risk-taking and entrepreneurial activities. However, they also contribute to the problem of uncompensated tort victims arising where a subsidiary is involved in liability- producing activities but lacks assets to compensate the tort victims. Where limited liability and each company being a separate legal entity leads to particularly inappropriate results, the doctrine of piercing the corporate veil in both Sweden and the UK allows the court to disregard the separate legal personalities and hold the parent company liable for its subsidiary’s acts or omissions. The doctrine is characterised by uncertainty and is seemingly only available under exceptional circumstances. The doctrine does little to mitigate the problems for subsidiaries’ tort creditors at large. The business and human rights debate calls for access to judicial remedies for victims of businesses’ human rights violations. As some human rights violations can form the basis of a tort claim, it is relevant to discuss parent company liability according to company law in relation to human rights violations. The United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights emphasise the need to ensure that corporate law does not prevent access to judicial remedies. However, the company law regulation of liability in company groups seems in practice to function as an obstacle for access to judicial remedies for human rights victims, particularly when also considering the inadequate legal regimes in some host states and the hurdles of jurisdiction and applicable law in multinational company groups. It is concluded in this thesis that the company law regulation of liability in company groups is seemingly not equipped to meet the challenges arising with the development of company groups, the global reach of the private business sector, the risks of mass torts and the influence of the business sector on human rights.

The Association of Southeast Asia Nations (ASEAN) has since its origins in the late 1960’s been connected to the emphasis on Economic, Social and Cultural rights and the regional need for economic development. Through the intense years and debates that followed the first ASEAN Declaration the unity has made significant contributions to the Human Rights discourse due to the challenges and possibilities that surfaced. The Kingdom of Cambodia is one of the ASEAN member states poorest countries but through rapid economic development are well on its way towards becoming a middle- income nation. The local experiences of the Khmer people in the Cambodian society will provide indicators of what is needed out of an ASEAN Human Rights mechanism. This Master’s Thesis will critically analyze the evolving ASEAN Human rights mechanism as it has reached so far and what the Khmer Human Rights needs are from such a mechanism.

I Sverige har till dato endast en fällande dom för människohandel för tvångsarbete meddelats, trots att statistik och rapportering i media indikerar att problemet är omfattande. Av media och myndighetsrapporter framgår att de som utsätts för arbetskraftsexploatering ofta är personer som befinner sig i Sverige som asylsökande eller som helt saknar tillstånd att vistas och arbeta i landet. Detta är även en grupp som på grund av deras prekära migrationsstatus, bristande tillgång till myndighetsskydd och begränsade försörjningsmöjligheter identifierats som särskilt utsatt för människohandel. Trots detta har inget åtal för människohandel för tvångsarbete avsett exploatering av papperslösa eller asylsökande, och åtal har heller aldrig väckts för fall där migranten rekryterats i Sverige. I denna uppsats diskuteras och problematiseras den internationella och den svenska definitionen av människohandel ur ett rättighetsperspektiv, med särskild fokus på arbetskraftsexploatering av irreguljära migranter och skyddet för deras rättigheter. Det konstateras att eftersom definitionen av människohandel utformats inom ramen för ett brottsbekämpningsuppdrag har de utsattas rättigheter hamnat i skymundan. Staternas ovilja att garantera de irreguljära migranternas rättigheter har påverkat definitionens utformning och lett till att den exploatering denna grupp utsätts för hamnar utanför dess tillämpningsområde. Vidare visas att svenska domstolars tolkning och tillämpning av straffbestämmelsen har ytterligare begränsat dess tillämplighet i sammanhanget. Mot denna bakgrund anförs att människohandelsbestämmelsen inte på ett tillfredsställande sätt förmår förebygga och bekämpa den typ av människohandel som idag är av störst praktisk betydelse. Straffbestämmelsen misslyckas även med att beskydda de irreguljära migranternas rättigheter, en grupp som är särskilt utsatt för rättighetskränkningar av olika slag men som har en mycket begränsad tillgång till myndigheternas beskydd. Avslutningsvis diskuteras behovet av en mer ändamålsenlig rättstillämpning eller en reviderad straffbestämmelse. Såsom människohandel definierats av internationella organisationer avses den handelsprocess som leder till exploatering, och inte exploateringen i sig. Särskilt de irreguljära migranter som rekryteras i Sverige har sällan utsatts för en sådan handelsprocess. Det anförs därför att det ur ett svenskt perspektiv vore angeläget att istället anta en straffbestämmelse som möjliggör bestraffning av den fortgående exploateringen.

The aim of the study is to examine and analyze social workers’ perceptions of law practice of supportive regulations for abused, undocumented women who are in need of protection, in order to problematize the connection between norm and practice in social service case management. In a qualitative approach, the study is conducted through eight interviews, based on two vignettes, with representatives from the public sector in Gothenburg. The vignettes were based on two fictive narratives that both include women who are victims of abuse, but have different ethnicity and legal status. By using vignettes it was anticipated to find whether there are different perceptions among the social workers in terms of considering the residents’ ethnicity and legal status in relation to the possibilities of receiving support. According to Swedish law the social services have responsibility to assist all residents within the country. Since the undocumented migrants have difficulties claiming their rights in the public sector, many stay in destructive relationships. The focal point of this study is the uncertainties and inconsistencies among social service staff regarding offering support to these women, especially after acute situations. The UN’s Declaration of Human Rights expresses that all humans are equal, regardless of ethnicity, gender, etc. (see declaration). Thus, rejecting a woman her right to claim social service contradicts these regulations. The results of the study relates to T.H Marshall´s, Lister´s and Fernández´s discussion about citizenship, de los Reyes theory about postcolonialism, Mattson´s intersectionality, Hasenfeld´s Human Service Organizations, Libsky´s Street-level Bureaucrat and Johansson’s Freedom of Action. Further, different concepts on new institutional theory from Johansson and Svensson, Johnsson and Laanemets, are used to analyze our data. Our selected theories, concepts and reasoning can be used to understand our empirical data in different levels in society.   The study shows that the juridical fate of undocumented women who have been subject to violence is not only determined by laws and regulations, but also on individual attitudes of social workers as well as cultural interests within an organization. These results indicate that the widely accepted notion of Sweden being an equal society, does not comply with practice. In conclusion, this study shows that social workers have an important role in the development of a women-friendly, gender inclusive theory and praxis of citizenship.