Den här uppsatsen utforskar de nya reglerna om bristande tillgänglighet som blev en form av diskriminering i den svenska diskrimineringslagen 2015. Studien undersöker den praktiska erfarenheten av att tillämpa de nya reglerna, genom att analysera avgöranden i svenska domstolar. Uppsatsen söker svar på huruvida diskrimineringslagens regler om bristande tillgänglighet kan uppfylla de krav i praktiken som ställs om tillgänglighet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Uppsatsen tillämpar den rättsdogmatiska metoden och den rättsanalytiska metoden. Materialen för analysen består av diskrimineringslagen och dess förarbeten, CRPD, domar gällande bristande tillgänglighet och juridisk doktrin. Analysen av rättstillämpningen sker utifrån ett funktionshinderperspektiv som ger uppsatsen sitt teoretiska ramverk. Uppsatsen hävdar att diskrimineringslagens regler om bristande tillgänglighet är otillräckliga för att öka tillgängligheten i samhället för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga på lika villkor som andra. Enligt uppsatsens förslag bör det övervägas huruvida diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet ska utvidgas till alla samhällsområden; vidare behövs det att domstolarna tillämpar den fördragskonforma tolkningen konsekvent eller att CRPD inkorporeras för att de krav som ställs i konventionen om tillgänglighet ska få större genomslag i det svenska rättssystemet. / The present thesis explores the rules concerning denial of reasonable accommodation that became a new form of discrimination in the Swedish Discrimination Act in 2015. The thesis examines the practical experiences of applying the new rules, by analyzing judgments of Swedish courts. The thesis seeks to answer whether the new rules concerning denial of reasonable accommodation can meet the requirements for accessibility set in the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD). The thesis is carried out by employing both the legal dogmatic method and the legal analytical method. The thesis is based on the Swedish Discrimination Act, the CRPD, judgements regarding denial of reasonable accommodation as well as legal doctrine. The analysis of the judgements is based on a disability perspective that provides a theoretical framework for this thesis. It is argued that the rules concerning denial of reasonable accommodation in the Swedish Discrimination Act are insufficient to increase accessibility for persons with disabilities to be able to participate in society on equal terms with others. This thesis argues that the prohibition of discrimination in the form of denial of reasonable accommodation should be extended to all areas of society. Furthermore, it is argued that the courts shall apply the treaty-based interpretation consistently, alternatively the CRPD shall be incorporated in order to better ensure that the requirements on accessibility set in the CRPD are met by the Swedish legal system.

With Legal pluralism, a state has more than one legal system in which rights can be attributed to citizens through private or religious actors. Lebanon has established religious family law through the constitutional charter, in which personal status is delegated to the country’s different confessions to govern. Citizens of different confessions are thus assigned different rights which particularly tends to affect the rights of women.  In this study, the impacts of Lebanon's legal pluralism on the legal status of women is being examined to give an understanding of how the legal system from a gender perspective, and to examine how the outcome affects women’s everyday life by the coexistence of religious and civil courts. The study also examines how Lebanon, with its current constitution, can fulfill the international law obligations stemming follow from the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW). Through legal methods and semi-structured interviews made with civil society, legal and academic persons in Beirut - the current laws in Lebanon were analyzed based on the concepts of gender, male dominance, and private and public sphere to visualize the relationship of gender and its significance in the Lebanese legal system. The results of the study show that legal pluralism in Lebanon can be understood in relation to how the complex history of the country has influenced the formation of the judicial system in which a male norm is dominating. The rights of women have been thrust to the private sphere and a masculine norm permeates the Constitution, family law and civil laws, which creates gender segregation in society. Thus, gender affects the legal status of women and the impacts of legal pluralism affect their daily lives negatively as their legal status is subordinate to men regarding marriage and its dissolution, custody of children, and nationality.                       Regarding the Conventional right, the study shows that the current constitution allows for space to fulfill CEDAW. Thus, the protection of the Convention is not being fully implemented in neither the personal status related laws or civil laws. However, Lebanon has reservations towards key articles of the Convention which result in that the full potential of the Convention is not maintained. / Rättslig pluralism innebär att en stat har fler än ett rättssystem och att rättigheter tillämpas av statliga och privata aktörer. Libanon har genom konstitutionen etablerat religiös familjerätt som innebär att medborgare tillskrivs olika rättigheter efter trosbekännelse vilket särskilt påverkar kvinnor rättsliga ställning. I denna studie undersöks hur rättslig pluralism kan förstås ur ett genusrättsvetenskapligt perspektiv samt hur det påverkar kvinnors rättsliga ställning i Libanon. Studien undersöker även hur Libanon, med den nuvarande konstitutionen, kan uppfylla de internationella förpliktelser som följer av konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW). Genom rättsdogmatisk metod, genusrättsvetenskap samt semi-strukturerade intervjuer med civilsamhället, akademiker samt rättstillämpare i Beirut, har gällande rätt i Libanon analyseras utifrån begreppen genus, manlig dominans och privat och offentlig sfär för att visualisera förhållandet mellan kön och dess betydelse i det libanesiska rättssystemet. Resultaten visar att rättslig pluralism i Libanon kan förstås i förhållande till landets komplexa historia som har påverkat bildandet av det rättsliga systemet där en manlig norm präglar konstitutionen, familjerätten och civilrättsliga lagar vilket skapar könssegregering i samhället. Utfallet påvisar att det råder motsättningar mellan konstitutionella rättigheter vilket påverkar att kvinnors rättsliga ställning främst behandlas inom den privata sfären och blir undantaget som rättighetsinnehavare. I det dagliga samhället underordnas kvinnors rättsliga ställning avseende äktenskapet och dess upplösning, vårdnad av barn och nationalitet, i förhållande till den rättsliga ställning som män innehar. Avseende folkrättsliga förpliktelser visar studien att den nuvarande konstitutionen ger utrymme att uppfylla CEDAW. Dock följer av gällande rätt och Libanons reservationer mot centrala artiklar i konventionen hinder vilka innebär att konventionen inte upprätthålls.

Demokratiseringens tillbakagång i nutida Ryssland har väckt en rad frågor angående de olika orsaker som kan ha påverkat den. Ämnet är intressant eftersom Ryssland har varit på det spåret med demokratiseringen av landet och även försökt etablera demokratiska institutioner. Men det visade sig att efter Mikhail Gorbatjovs och Boris Jeltsins tid har demokratiseringen gått tillbaka i samband med Vladimir Putins ankomst till makten. Den nya presidenten införde en rad reformer inom politiken, men framförallt påverkade detta de mänskliga rättigheterna i landet. Syftet med detta arbete var att utöka förståelsen för den ryska politiken och den tillbakadragna demokratiseringen som drabbat landet, samt hitta samband med den tillbakadragna yttrandefriheten. För undersökningen har valts att fokusera på de olika orsakerna till demokratiseringens tillbakagång, sådana som nationalism, religiös fundamentalism, den auktoritära nostalgin och även den civila arenan som behandlar frågor om medborgarnas och ledarens attityder mot demokrati. Slutsatserna har påvisat att det finns ett starkt samband mellan den ökade nationalismen och fundamentalismen, och den yttrandefrihetens tillbakagång.

The aim of this paper is to map out the purposes of the United Nations Peacekeeping Operations. This is done in order to see if humanitarian tendencies have been an increasingly cause for the UN to initiate an intervention with military means. This paper uses the time period from the end of the cold war until today, since that historic occurrence increased the U.N.’s involvement in peacekeeping. By using this time span it enables the survey to indicate changes in the mapping of humanitarian interventions. The results show that the number of operations increased during the period 1990-1999. The end of the cold war enabled the members of the U.N.’s Security Council to cooperate in peacekeeping operations by sending observers. Therefore the change in the number of operations was mostly due to political and not strictly humanitarian purposes. The number of operations then decreased during the period 2000-2008. The study explains this with a more humanitarian approach in the U.N.’s peacekeeping operations. This made the operations fewer, but more comprehensive and more complicated. A consequence of this is shown in an extended average of the time period for the operations. These results is being analyzed by using the theories of realism and liberalism, along with their moral perspectives; skeptics, state-moralists, and cosmopolites. These theories reveal a transformation in the function of the UN from a skeptic realist view during the cold war, to a state-moralist view during the period 1990-1999. And finally the period 2000-2008 indicate cosmopolitan influences with more humanitarian purposes parallel to the state-moralist thinking.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna. Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar: · Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i? · Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde? · Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme? Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen. Denna teoretiska analysram bidrog till att tillmötesgå idéanalysen vars hörnstenar utgjordes av begreppen: verklighetsbeskrivning, värdering och handlingsnorm, vilka således var i linje med uppsatsens frågeställningar. Genom de tre begreppen i idéanalysen och den teoretiska analysramen genererades svaren på frågeställningarna. Där framgick det att Olof Palme i sin analys av de frågor och företeelser han engagerade sig i beklagade över att världssamfundet inte agerade tillräckligt för att uppnå eftertraktat förbättring. För han menade att ett konstruktivt engagemang av omvärlden kunde bära frukt. För honom själv var det relevant att engagera sig i internationella frågor och företeelser eftersom han konstaterade att Sverige och socialdemokratin hade en lång och fruktbar tradition i det. Mer explicit hänvisade han gärna till den socialdemokratiska ideologin och värderingarna som motiv för sitt engagemang. Den samlade bedömningen av Olof Palmes internationalism var att han förespråkade en blandform av liberalistisk och marxistisk världsordning. Det innebar en värld där demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ovedersägligen skulle respekteras och präglade internationella relationer. Således förespråkade han en världsordning bestående av demokratiska stater som respekterade mänskliga rättigheter; att folken som tillhörde ett land fick självbestämmanderätt och utformade sin framtid utan främmande staters inblandning; att stater upphörde med sina militära upprustningar och den misstänksamma hållning visavi varandra och istället upprätthöll dialog och diplomati med varandra för att uppnå försoning och fred; samt att misären och orättvisorna genom solidaritet skulle bekämpas i såväl inom stater som mellan stater.

2000-talet markerade födelsen av en ny sorts terrorism. Sedan dess har Europa fått utstå frekventa terrorattacker vilket resulterat i att länder antagit strängare lagar och kontrollåtgärder för att bekämpa terrorismen. Mot bakgrund av detta är uppsatsens syfte att försöka svara på om strängare anti-terrorlagstiftning i Frankrike och Storbritannien kan medföra omfattande begränsningar i människors grundläggande fri-och rättigheter. Genom att använda sig utav en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod har uppsatsen kritiskt granskat internationella konventioner, lagstiftningar, rättsfall, vetenskapliga artiklar och doktrin i syfte att besvara följande frågeställningar; vad krävs för att länder ska kunna deklarera allmänt nödläge och således ha en lagstadgad rättighet att derogera från eller begränsa vissa mänskliga rättigheter? Vilka rättsliga åtgärder gällande preventiv häktning och andra kontrollåtgärder har Frankrike och Storbritannien tagit i syfte att bekämpa terrorism och riskerar dess inskränkningar att kränka artikel 5 EKMR? Hur regleras rätten till icke-diskriminering i artikel 14 EKMR?  Uppsatsen har också försökt att svara på om de eventuella begränsningarna av människors rättigheter kan försvaras genom John Finnis rättsteori och tankar om mänskliga rättigheter.                             Den första slutsatsen som nås i uppsatsen är att terrorism kan utgöra ett accepterat allmänt nödläge enligt artikel 15 EKMR då det uppfyller artikelns rekvisit. Därmed är både Frankrikes och Storbritanniens deklarerande av allmänt nödläge accepterat och lagligt enligt artikel 15 EKMR. Uppsatsens andra slutsats slår fast att Frankrikes och Storbritanniens lagstiftningar gällande preventiv häktning kan utgöra en möjlig kränkning av artikel 5 EKMR då lagstiftningarna saknar kravet på förutsägbarhet. Studien har också påvisat att lagstiftningarna gällande preventiva häktningar riskerar att användas för generella misstankar om terrorism vilket också kan utgöra en möjlig kränkning av artikel 5 EKMR. Uppsatsen sista slutsats är att dessa lagstiftningar riskerar att diskriminera vissa samhällsgrupper om de tillämpas på ett felaktigt sätt, t.ex. endast mot icke-medborgare. / The 21st century marked the birth of a new kind of terrorism. Since then, Europe has suffered frequent terrorist attacks, resulting in countries adopting stricter laws and control measures to combat terrorism. The aim of this thesis is therefore to investigate if stricter anti-terrorist legislation in France and Great Britain can lead to unlawful limitations on human rights. The thesis critically examines international conventions, legislation, case law, articles, and doctrine by using an investigative approach and a comparative method to answer the following questions; what is required for countries to declare a state of emergency and thus have a statutory right to derogate from or limit certain human rights? What legal measures regarding preventive detention and other control measures have France and Great Britain adopted to combat terrorism and does the limitations violate Article 5 of the ECHR? How is the right to non-discrimination regulated in Article 14 of the ECHR? The thesis also aims to clarify if any limitations of human rights can be justified by the legal theories of John Finnis.                                                                                                                               In conclusion, the thesis reveals that terrorism can constitute a state of emergency according to Article 15 of the ECHR.  Thus, both France and Great Britain's declarations of states of emergency are accepted and legal in accordance with Article 15 of the ECHR. Furthermore, the thesis states that the legislation in France and Great Britain, which regulate preventive detention, may constitute a possible violation of article 5 ECHR, due to its lack of predictability. The thesis has also shown that the legislation regarding preventive detention may constitute a violation of article 5 ECHR if its applied wrongfully and thus, may also constitute a violation of article 14 ECHR.

The problem area of the study concerns the current debate and claim that much of the Swedish weapon export contradicts the Human Rights criterion and condition for non-armed conflicts set down by the Swedish regulatory framework governing weapon exports. Since these factors are crucial aspects pertaining to recipient countries in granting of ex-ports, this Bachelor Thesis investigate the context and facts relating to the two cases of munitions export to the Islamic Republic of Pakistan and the Russian Federation in 2006. With the primary purpose of investigating if these cases pertain to the regulatory frame-work governing Swedish weapon exports, the study has been based on a deductive method of logical reasoning deriving 4 hypotheses from the regulatory framework. Over all, after testing the hypotheses, the findings show that the decisions are in clear conflict with the Human Rights criterion of the Swedish regulatory framework, but not in conflict with the framework as a whole. Thereby, the study concludes that the decisions to grant export ac-cord the regulatory framework. / Uppsatsens problemområde behandlar den nuvarande debatten och påståendena om hur svensk vapenexport står i strid med kriterierna för mänskliga rättigheter och icke beväpna-de konflikter, vilka är fastställda i riktlinjerna för export. Eftersom dessa är faktorer av av-sevärd vikt gällande mottagarländerna vid beslutsfattandet av export, så har denna uppsats syftat till att undersöka situationerna och empiri i förhållande till de två fallen av vapenex-port till Pakistan och Ryssland under 2006. Det primära syftet har således varit att under-söka om dessa fall är i samspel med svenskt regelverk för vapenexport. Undersökningen bygger på en deduktiv metod av logiskt resonemang som har etablerat 4 hypoteser, vilka är deducerade från svenskt regelverk. Allt som allt, efter att ha testat hypoteserna, så påvisar resultatet av studien att besluten för export står i klar strid med kriterierna för mänskliga rättigheter och icke beväpnade konflikter. Detta förklaras emellertid av andra punkter i re-gelverket, vilket ger slutsatsen att besluten är i linje med svenskt regelverk.

This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations. My overall research question is: Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU? The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types. For this purpose a model has been worked out. The model identifies the main characters of each perspective and is used to analyze the empirical data. The following publications from the EU are analyzed: The conclusion from the European Tampere Council 15 and 16 October 1999, a report from the Commission 2 June 2004, The Hague Programme 4 and 5 November 2004 and The Hague Action Plan 5 May 2005. Out of my theoretical framework and methodological approach three specific research questions have been formulated: 1. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “worldview”? 2. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “most important unit”? 3. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “governance”? My conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by both universal and particularistic ideas. Concerning “worldview” the particularistic ideas are more relevant and the EU also seems to move in a particularistic direction as the union is putting much focus on control of humans and borders. Simultaneously with this development the aim of the EU is to strengthen the level of justice for non-citizens who legally reside on the union’s territory. Therefore the union in regards for this aspect moves in a universal direction. When it comes to “most important unit” ideas from both perspectives are identified. Sometimes it proved to be difficult to determine the primary unit, that is to say the society or the individual. Concerning “governance” the conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by universal ideas since the politics is bound by international human rights obligations. In any case this is true on a theoretical level and a level of ambition.

In order for a state to be considered ‘civilized’ the UN Declaration of human rights must be conceptualized in the national legislation. Iran are among states which are isolated from the international community partly on the basis of human rights violations. The human rights violations symbolize a political barrier between West and Iran, confirmed by economic sanctions from UN, EU and the United States. In this study the assumption is that whether basic constitutional conditions exist or do not exist could/could not lead to changing domestic practices, and possibly towards political integration for Iran. Thus the purpose of the study is to investigate the Islamic republic of Iran’s basic constitutional conditions for implementing human rights. The method used is a qualitative document study with content analysis on Iran’s constitution. The theoretical approach is founded on the UN Declaration of human rights which is a historic document. Furthermore, previous research on the subject is also presented as part of the theoretical background. The findings of the study suggest crucial shortcomings in Iran’s constitution according to UN standards, although the majority of the UN criteria for human rights are respected. However, the key conclusion of the study is that human rights are not neglected by Iran, rather the historical, cultural and religious traditions of Iran differentiates the country from the so called universal values currently dominated in the international community.

The purpose of this study is twofold; to apply a human security perspective on our understanding of the individual’s role in crisis management policies and to explore how the issue of the individual’s role is represented in policies from the Swedish Contingencies Agency (MSB). Carol Bacchi’s post-structural policy analysis method “What’s the problem represented to be” (WPR) is used to problematize and understand these representations. The method enabled the author to shed light on how the issue is constructed and represented in policy. Interviews with MSB personnel and other professionals served as a valuable complement to get an inside perspective. This study concludes that the role of the individual is represented in terms of economic efficiency, where the individual is viewed as a resource and not an actor. Furthermore, efforts to include and inform the individual is limited to a representation of survival, not empowerment. This has implications for the policies effects and the realization of political goals for a resilient society. This study also concludes that a crisis management structure based on a human security perspective will be more capable of including the individual. Without a human security perspective, the individual will be caught between policy and reality, and the policies intended to include the individual will not produce the desired outcome.