Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.

Den här uppsatsen behandlar människors syn på dödsstraff. Jag har velat ta reda på om fler människor är för dödsstraff idag jämfört med hur många det brukar vara, vilket hävdats i media, eller om den höga opinionen beror på det sätt som frågorna ställts. Jag har också velat ta reda på vad som ligger bakom folks ställningstagande för eller mot dödsstraffet. Jag har använt mig av en enkät och ett antal intervjuer för att senare kvalitativt analysera både enkäten och intervjuerna. Dessutom har jag tagit mig friheten att jämföra mina kvalitativa enkätsvar med två andra - kvantitativa - undersökningar; jag har inte varit intresserad av att se mina resultat i form av procent i förhållande till de andra, det som varit av intresse för mig har varit att se om sättet att svara skiljer sig om frågan ställs annorlunda. Enkät- och intervjufrågorna har gällt inställningen till dödsstraff och närliggande frågor; svaren har jag analyserat och grupperat för att få en översiktlig bild över svaren. Intervjuerna har, förutom att ge en bild av respektive intervjupersons personliga uppfattningar i frågan, fått fungera som illustration till enkätsvaren av hur man kan tänka runt dödsstraffet; jag har sedan studerat svaren för att försöka finna en etisk utgångspunkt, eller flera, bakom sättet att ta ställning till dödsstraffsfrågan. Det jag kommit fram till är att svaren skiljer sig beroende på hur man frågar och att svaren som lämnas ofta är motsägelsefulla och ännu oftare inkonsekventa. Slutsatserna är att svaren, när det gäller att ta ställning för eller mot dödsstraff, blir annorlunda beroende på hur en fråga ställs; svaren varierar alltså med frågorna. När man svarar använder man sig, i första hand av känslor och i andra hand av intellektuellt resonerande kring frågeställningen. Det verkar som många saknar ett genomtänkt etiskt resonerande och istället svarar känslomässigt, direkt när frågan ställs; eller att de tillfrågade använder sig av olika etiska modeller när de besvarar olika frågor. En följd av detta är att man inte kan lita på resultat från opinions- och attitydundersökningar - åtminstone inte när det gäller människors inställning till dödsstraff.

<p>Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.</p><p>EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.</p><p>Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.</p>

<p>The aim for this thesis is to study the international gender equality work from a perspective of the concept of universalism and particularism, with the United Nation’s Declaration of Human Rights, and especially -“The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women”, in focus. The shadowreports of Namibia and Sweden are used as examples of how countries with different historical, political and social contexts are working with gender equality.A theroetical framework is constitued by theories as postmodernism, postcolonialism and feminism with basis from social constructionism. The thesis is methodological influenced by Critical Discourse Analysis. Notions from former studies were also used as tools in the analysis. Some of the main notions, which within the concept of universalism and particularism, appeared as difficulties in the implementing of the CEDAW, were religion, law, democracy and superior position for men towards women.</p>

The aim for this thesis is to study the international gender equality work from a perspective of the concept of universalism and particularism, with the United Nation’s Declaration of Human Rights, and especially -“The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women”, in focus. The shadowreports of Namibia and Sweden are used as examples of how countries with different historical, political and social contexts are working with gender equality.A theroetical framework is constitued by theories as postmodernism, postcolonialism and feminism with basis from social constructionism. The thesis is methodological influenced by Critical Discourse Analysis. Notions from former studies were also used as tools in the analysis. Some of the main notions, which within the concept of universalism and particularism, appeared as difficulties in the implementing of the CEDAW, were religion, law, democracy and superior position for men towards women.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom. Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget. EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott. Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

Abstrakt Studien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället. Det är bland annat genom medias rapportering, genom stereotypifiering av grupper så som etniska eller religiösa minoriteter, funktionsnedsattaeller som på annat sätt utmanar den heterosexuella normen i samhället. Granskningsorganen har samstämmigt lyft upp kritik mot den hatpropaganda som finns i samhället och som Sverige uppmanas reglera i lag. Andra problem som påtalas gäller segregationen och den sociala exkluderingen. Undersökningen fokuserar på att lyfta upp det intersektionella perspektivet och framhäver anläggandet av detta helhetsperspektiv. Mer uppmärksamhet borde ges den utsattes situation som problematiseras kopplat till bevisbördan. Lagen försvårar möjligheten att hävda multipel diskriminering vilket ofta förekommer då grunder samverkar till diskriminering. Slutsatsen dras om behovet av utredning för att införa utökande av grunder eller en öppen lista samt ett generellt diskrimineringsförbud. Detta framförallt för att Sveriges lagstiftning ska vara överensstämmande med de internationella konventioner som Sverige förbundit sig till. Det visas också på behov av vidare forskning gällande domstolarnas hantering av diskrimineringsfall kopplat till deras kompetens samt möjligheten till ett mer intersektionellt perspektiv på rätten. / Abstract The study question aim at investigate whether the Swedish discrimination law is sufficient or not. International monitoring reports on Sweden was examined, as well as Swedish legal cases and academic literature. The analysis focused the attention to the arguments that was highlighted in the monitoring reports. These arguments were analyzed together with the Social Constructivist Theory and the Intersectional Theory and compared with the results from the study of the legal cases of discrimination. This was done to bring on a broader perspective on the issue. The study has shown some significant discrimination in the society for example in the way that media reports and perform stereotypes of some groups. The monitoring reports of the UN, the Council of Europe and the EU has brought critic on the matter of hate speech and recommend Sweden to forbid this. Other problems being highlighted is segregation and social exclusion. The study aims at focus on the Intersectional Theory and the study concludes that more attention should be raised towards the person in an exposed situation and this also in relation to the burden of proof. The laws obstruct the ability to argue multiple discrimination which is commonly interacting in the creation of discrimination. There is a need for investigation of the establishment on further grounds of discrimination to be able to conform to international conventions and articulate rules to support people that are discriminated in the society today. The study also call for some further research on how the court manage the discrimination cases applying the burden of proof, the sufficiency of competence on discrimination and the ability to measure multiple discrimination.

Studier visar att konsumenter föredrar företag som är ansvarstagande och kan välja att bojkotta företag som inte uppvisar en god hållbarhetsrapportering. Dock visar viss forskning att för mycket rapportering om hållbarhetsarbete kan få negativa konsekvenser, exempelvis ökad skepticism hos intressenterna. Denna studie har fokuserat på hur företag använder begreppen commitment to eller committed to i hållbarhetsrapporter. Studiens syfte var att analysera om medieexponering påverkar användandet av commitment och detta testadesgenom en regressionsanalys. Dessutom syftade studien att analysera om det finns en skillnad i commitment och vad företag committar sig till mellan olika marknadsekonomier. Detta testades genom ett flertal t2-test. Urvalet bestod av hållbarhetsrapporter från 214 företag, varav 88 europeiska och 126 amerikanska som tidigare sammanställts i Centrum för forskning om ekonomiska relationers (CER:s) CSR-databas. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan medieexponering och commitment samt en skillnad i commitment mellanolika marknadsekonomier. Det fanns en svag signifikant skillnad för commitment beträffande samhällsansvar, men resterande kategorier som studerats uppvisade ingen skillnad. / Studies show that consumers prefer responsible companies and will boycott those who will not present good corporate social responsibility. However, some research show that too much communication about CSR can have negative consequences, e.g. increased scepticism among stakeholders. This study has been focusing on how companies use commitment to or committed to in CSR-reports. The aim of the study was to analyse if media exposure affects the use of commitment and this was tested with a regression analysis. Furthermore, the aim of this study was also to analyse if a difference in commitment existed between marketeconomies and if there were any difference in what those companies are committed to. This was tested with several t-tests. The sample consisted of CSR-reports from 214 companies, of which 88 where European and 126 American. The reports were collected earlier in a database from Centre for research on economic relations (CER). The result showed a positive significant connection between media exposure and commitment and that there was a positive significant difference between difference between market economies. There was a weaksignificant difference in commitment to society between the market economies, but the rest of categories that was studied did not show any difference.

No description available.

The purpose of this study is to analyze whether heteronormativity conditions human rights for LGBT persons in Burma, and how “normalization processes” affect and control whose lives, according to Judith Butlers theories, possesses human value. This is done through interpreting the framework of theories by Butler with methods of idea analysis and empirical interviews and research from Burma. Specially highlighted is how the compelling heteronormative social structure affects LGBT persons in Burma, and how the system, according to Butler, is based on the notion that bodies that are “abnormal” are not recognized, and therefore seen as less human and less worthy of human rights. The thesis critically reflects on how Butlers more theoretical reasoning is challenged by the research material. The three research questions are interrelated, in such a way that they all explore how we can understand the human rights situation in Burma for persons that identify as LGBT, based on Butler and queer theory ́s criticism of heteronormativity. The conclusion shows that widespread homo- and transphobia, laws about illegality, the police as frequent perpetrators of violence, (especially against transgender women and gay men) and lack of judicial authority to turn to, makes LGBT people into "anti-citizens" that are reduced to a body without "the right to have rights". Butler's theories have considerable relevance for the context, in her analyzes of who are recognized as human and what the consequences are for human dignity to be outside the heteronormative system. However, they are lacking both legal perspective and problematization of the patriarchal power system, perspectives which has a decisive impact on LGBT persons in Burma. / Syftet med studien är att analysera huruvida heteronormativitet villkorar hbtq-personers mänskliga rättigheter i Burma, samt hur ”normaliseringsprocesser” påverkar och styr vems liv som, enligt Butlers teorier, har mänskligt värde. Studien genomförs genom att med innehållslig idéanalys tolka ett teoretiskt ramverk av Judith Butler texter, samt med empiriska intervjuer och forskning från Burma. Speciellt framhävs hur den tvingande sociala strukturen påverkar situationen för hbtq- personer i Burma, och hur det heteronormativa systemet, enligt Butler, bygger på att kroppar som är "onormala" och obegripliga inte erkänns och därmed ses som mindre mänskliga och mindre värdiga mänskliga rättigheter. Studien reflekterar kritiskt över hur Butlers mer teoretiska resonemang utman- as av resultatet från undersökningsmaterialet. De tre forskarfrågorna kan förstås som inbördes bero- ende av varandra på så sätt att de tillsammans utforskar hur vi kan förstå Butler och qeerteorins kritik av heteronormativet, utifrån situationen för hbtq-personer i Burma. Resultatet visar att en utbredd homo- och transfobi, lagar om illegalitet, polisen som frekventa förövare särskilt mot trangender- kvinnor och gay-män, och utan rättsinstans att vända sig till, gör hbtq-personer till “anti-medborgare” som kan reduceras till en kropp utan “rätten att ha rättigheter”. Butlers teorier har god bäring i analyserna om vem som erkänns som mänsklig, och vilka konsekvenser det får för människovärdet att vara utanför systemet, men saknar däremot rättsperspektivet och problematiserandet av det patriarkala maktsystemet, vilka har avgörande inverkan på livssituationen för hbtq-personer i Burma.