The right to health is perceived by most as a matter of course and a right. In my study, I have examined that right with the help of the UN Declaration of Human Rights, which clearly highlights the equal value of human beings, that rights should apply to everyone and that no one should be discriminated against. The purpose of the study was to investigate whether the right to health is a human right regardless of background. The study was a systematic literature study. Five articles were included in the sample and analyzed with qualitative content analysis. The results show that there are societal and individual factors that govern the right to health. It is not a matter of course, nor is it an absolute right. Inequality is a fact, socioeconomics, education, and ethnicity have a major impact on health, and who has access to good health care. Social factors are important and play an important role, eg: allocation of resources, priorities, etc. The conclusion is: The right to health is governed by who you are and where you live and the governments responsible for the UN Declaration of Human Rights fail a large group in society. / Rätten till hälsa uppfattas av de flesta som en självklarhet och en rättighet. I min studie har jag undersökt den rättigheten med hjälp av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som belyser tydligt människans lika värde, att rättigheterna skall gälla alla och att ingen får diskrimineras. Syftet med studien var att undersöka om rätten till hälsa är en mänsklig rättighet oavsett bakgrund. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Fem artiklar ingick i urvalet och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns samhälleliga och individuella faktorer som styr rätten till hälsa. Det är inte en självklarhet och inte heller en absolut rättighet. Ojämlikhet är ett faktum och socioekonomi, utbildning, och etnicitet har stor påverkan på hälsan och vem som har tillgång till god vård. Samhälleliga faktorer är betydelsefulla och spelar en viktig roll, ex: tilldelning av resurser, prioriteringar etc. Slutsatsen blir: Rätten till hälsa styrs av vem du är och var du bor och regeringarna, som är ansvariga för tillämpningen av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, sviker en stor grupp i samhället

No description available.

In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning säger om möjligheterna för värdegrundsarbete genom användandet av litteratur. Studiens fokus ligger på hur litteratur kan skapa samtalsmöjligheter som uppmärksammar värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för grundskolans årskurser F-3. Studien utgår i första hand från ett sociokulturellt perspektiv där socialt samspel och muntlig interaktion med varandra står i centrum. Resultatet från litteraturanalysen går att dela in i sex tydliga teman; samtalens betydelse, utmaningar, val av litteratur, att relatera till litteratur, att utveckla empati och litteraturens fördelar för värdegrundsarbetet. Under temana redovisas vad aktuell forskning lyfter fram som grundläggande för en fungerade värdegrundsundervisning genom litteraturläsning. I resultatet som redovisas ligger 15 vetenskapliga artiklar till grund för de teman som nämns ovan. För ett lyckat värdegrundsarbete genom litteraturläsning gäller det att beakta alla sex teman. Studiens diskussionsavsnitt utgår från resultatet och där ställs två av resultatets teman (utmaningar och fördelar) i relation till resterande teman. Den slutsats som litteraturstudien drar är att det finns goda möjligheter för värdegrundsarbete utifrån litteratur förutsatt att lärare har tydliga avsikter för undervisningen och är medvetna om de utmaningar som finns med värdegrundsarbetet och litteratursamtal.

The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.

The aim of this essay was to study the public debate about the porn industry and whether human rights are being violated due to pornography, from a porn liberal and a porn critical perspective, using debate articles and two reports on the subject of porn. In addition to that I wanted to examine whether the porn liberals and the porn critics have different approaches to the subject of porn. To be able to examine this I used following questions: What conceptions of human rights and human rights violations exist in the different sides of the debate, and are the rights similarly interpreted on both sides? What approach do the debaters have when it comes to dealing with people in pornography, the porn industry, and its effects on society, and what is their perception on personal empowerment? The theory I used was Amy Allen’s power theory, where she discusses empowerment in relation to oppression and domination, the three factors she relates to power, and the methods used were a qualitative text analysis and a reconstructive interpretation. The results that came out of this essay regarding human rights in connection to porn, the porn critics mean that the porn industry violates several human rights by still being legalized, while porn liberals think that criminalizing pornography would mean a violation against human rights, and therefore want to protect those rights. Moreover, the porn liberals tend to focus on the porn consumers and what is preferable to them, or the positive empowerment that can come out of taking part in pornography. The porn critics, on the other hand, only focus on the negative parts of pornography, where women in pornography, pornography consumers and their sex partners all take harm in one way or another due to porn.

The purpose of this study is to investigate and analyze what content the National Agency for Education focuses on, so that students in the teaching will gain knowledge about human rights and democracy and the methods that the National Agency for Education performs in relation to the school's democratic education mission. The survey also aims to examine how the levels of requirements regarding human rights differ between compulsory school and upper secondary school. A discourse analysis is used as a theory and methodological starting point. Furthermore, curriculum theory and a didactic theory are also used. The sourcematerial consists of the National Agency for Education's governing documents and has been analyzed on the basis of the didactic questions of what and how. The results of the analysis show that the National Agency for Education mainly focuses on human rights based on the UN definition and that teaching should be conducted in democratic working methods, such as discussions with others.

Genom att genomföra en motivanalys angående USA:s uttalanden gällande brott mot mänskligarättigheter i Ukraina av Ryssland samt i Palestina av Israel, lyckades vi hitta motiv ochförklaringar till varför USA:s ställningstaganden såg ut som de gjorde. Valet av specifikt dessakonflikter baserades på faktumet att det är ungefär samma brott mot mänskliga rättigheter i bådakonflikterna. Även USA:s väldefinierade relationer till både Israel och Ryssland hade en centralroll i valet av forskningsmaterialet. Genom att utforma ett analysverktyg baserat på realism,liberalism och konstruktivism analyserades den amerikanska utrikesministern Antony J. Blinkensuttalanden angående ländernas inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. Med hjälp avanalysverktyget samt relevant bakgrundsinformation kunde vi genomföra denna studie.Uttalandena analyserades genom appliceringen av analysverktyget och förankrades i relevantbakgrundsinformation som var avgörande för förklaringen av motiven. Slutsatserna av dennaundersökning blev att USA:s uttalanden gällande Ryssland främst kan motiveras genom det såkallade sociala motivet och att USA:s uttalanden gällande Israel har sina grunder i flera olikamotiv.

No description available.

De globala försörjningskedjorna för transnationella företag är komplexa och invol-verar ofta många produktionsnivåer som sträcker sig över flera jurisdiktioner. Flera av europeiska företag köper leveranser från entiteter baserade i tredje länder med svagare kapacitet att tillförsäkra de sociala, mänskliga rättigheterna eller miljönor-mer där identifiering och begränsning av relaterade risker och påverkan är svag. Därför blir det en viktig fråga om hur transnationella företag ska utöva ansvaret för och säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i deras globala värdeked-jor samt den roll som EU kan spela för att skydda mänskliga rättigheter utanför sina gränser. EU-rätten kan i vissa fall tillämpas extraterritoriellt i förhållande till tredje land d.v.s. utövande av extraterritoriell jurisdiktion kan utgöra ett motiverat undan-tag vid exceptionella omständigheter, vilket kan ge upphov till statlig jurisdiktion utanför medlemsstaternas territoriella gränser. För att ge mänskliga rättigheter ett starkare skydd kommer EU-kommissionen att presentera direktivet om hållbar bo-lagsstyrning vilket innebär att företagsledningar måste respektera mänskliga rättig-heter i hela globala värdekedjan. Numera finns det endast sektorsbundna skyldigheter att rapportera att företag an-vänder sig av tillbörlig aktsamhet i den gällande rätten men efterlevandet läggs på medlemsstaterna att sanktionera företag. Resultatet av ansvarsutkrävande beror i högsta grad på staternas rättskapacitet. Utifrån det presenterade materialet går det att dra slutsatsen att direktivet kan bidra till att täppa vissa rättighetsluckor och di-rektivet kan innebära en utökad möjlighet för det svenska rättssystemet att utöva extraterritoriell jurisdiktion, för att kunna avgöra i företagsrelaterade civilrättsliga mål mot EU-företag när kränkningar av de mänskliga rättigheterna begåtts av deras dotterbolag eller leverantörer i tredjeländer, med hänvisning till ”forum av nödvän-dighet”, artikel 6 EKMR och artikel 47 EU-stadgan d.v.s. rätten till rättslig pröv-ning. Däremot kan det komma att behövas ytterligare lagstiftning, utifrån det pre-senterade underlaget, eftersom detta direktiv ger endast möjlighet till utökning i staters dömande jurisdiktion men inte deras verkställande jurisdiktion.