Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan. / The aim of the study is to investigate how the work on sustainable development, based on the social dimension during assembly, looks at the preschool. We chose interview as a method and used qualitative interviews, more specifically semistructured interviews. We interviewed active educators of different ages and with a lot of experience from working life. These preschool teachers come from two different preschools. Interview as a method was chosen because we were looking for teachers' opinions and feelings about the subject. Previous research shows that sustainable development is a major and central subject, which also affects the pre-school world. The study assumes that sustainable development consists of three dimensions: social, ecological and economic. The focus on this study is on the social dimension. The results we gained show that educators understand the meaning of social sustainability and how to work with the subject at the preschool, both in assembly and in the spontaneous meeting with the child, and they use different tools in the assembly to convey knowledge. However, they do not always put meaning into the word nor do they reflect on the work  they  put  in  on  social  sustainability  as  much  as  they  do  in  other  subjects that are communicated to preschool.

No description available.

A qualitative study of the implementation of Skolverkets educational documents in the pragmatic teaching of the Swedish upper secondary school. Based on material from the theoretical curriculum and education documents from Skolverket and practical feedback from teachers through semistructured interviews, this bachelor thesis wants to see how the teaching of Swedish rightwing extremist groups, racism and intolerance manifests itself in the different history courses on offer. Through a backgroundpresentation of the right-wing extremism group´s past in the decades of 1990´s, 2000´s and the 2010´s in Sweden, the practice of history is discussed as a theory in which this implementation could be applicated in teaching in the undergraduate courses History 1a1, 1a2, 1b and immersion courses 2a, 2b and History 3. Everything based on the statement of the theoretical education documents, and the label of the teaching, as inclusive and based on the values with focus on democratic values and human rights. The result that the teaching of racism and intolerance exists clearly matches the changes that were implemented in the curriculum for upper secondary school in 2011, but that the teachers does not discuss right-wing extremist groups, which also means that an interest of these may grow into the student’s mindset and that could be a problem for the democratic society. Through this, the extremist’s groups may in some cases have a method of entrenchment among pupils, and a new generation of members is persuaded by a misuse of the history practice.

The aim of this study is to analyze how the United Nations as an organization has acted to combat IS between 2010 and 2015 from a perspective of human rights, and why the UN has not taken further action in this area. The second question is answered through three different perspectives: organizational theory, realism and liberalism and feminism. The essay is a case study, and it is based on primary sources such as literature and official websites concerning the UN and its work to combat terrorism. I have concluded that the UN has made extensive efforts to combat IS, through strategies, resolutions, institutions and sanctions. However, these efforts have sometimes represented violations of human rights and international law, which should form the basis for the UN's work against terrorism. The three perspectives provide different answers concerning why the UN has not made even more efforts to combat IS. The UN organization as a whole is emphasized, as well as the international system and male domination in the political arena.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger talar om likabehandlingsarbete och vilken roll barnen får i likabehandlingsarbetet. Datainsamlingen bestod av åtta individuella intervjuer med barnskötare och förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt var det poststrukturalistiska perspektivet. För att analysera datamaterialet använde vi oss av diskursanalys som analysmetod. Studiens resultat har visat på tre diskurser, varav två av dessa är dominerande diskurser där olika arbets- och förhållningssätt kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet framträtt utifrån pedagogernas berättelser. Barnens möjligheter begränsas och möjliggörs i sin tur av en tredje diskurs som visar hur pedagogernas subjektspositioner påverkas av likabehandlingsplanens innehåll och roll i likabehandlingsarbetet. I den ena diskursen framträder en bild av att barnens delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet begränsas av barnens ålder samt språkliga förmågor. I den andra diskursen framgår att barns möjligheter till delaktighet och inflytande förutsätter ett anpassat arbetssätt från pedagogernas sida. I den tredje framgår att pedagogerna ser likabehandlingsplanen som ett verktyg för deras arbete med likabehandling.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. De frågeställningar som ställs är: I vilka sammanhang utövar barn sina demokratiska rättigheter? På vilka sätt utövar barn sina demokratiska rättigheter.Studien genomfördes på förskolan Galaxen och har haft fokus på barn i 1–4 års ålder samt pedagoger. Syftet har undersökts genom deltagande observationer och miniintervjuer under fem dagar. De observationer som transkriberats har fokus på barns demokratiska rättigheter. Analysen av data kategoriserades in i två större teman vilka är återkopplade till de frågeställningar som är länkade till studiens syfte. Temana är, i vilka sammanhang barn utövar sina demokratiska rättigheter samt på vilka sätt barn utövar sina rättigheter. Dessa teman redogörs för i resultatet.Resultatet klargör hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. Barn utövar sina demokratiska rättigheter i olika sammanhang, i både styrda aktiviteter samt inom den fria leken. Utövandet kunde urskiljas då barnen sökte inflytande eller delaktighet på olika sätt samt när de utövade sina rättigheter genom delaktighet och inflytande i olika sammanhang. Utövandet av barnens demokratiska rättigheter genomfördes på olika sätt, genom sökandet av uppmärksamhet samt genom brytandet av regler. Sökandet av uppmärksamhet skedde genom verbalt och ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk. Slutsatsen av denna studie är att är att barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskole-sammanhang som styrda aktiviteter samt fri lek. Barnen utövar dessa demokratiska rättigheter genom verbalt språk men även genom ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk.

I läroplanen står det att ett av skolans uppdrag är att förmedla de mänskliga rättigheterna och utveckla elevers integritet. Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger på lågstadiet känner till om integritet såväl kroppslig som personlig samt hur de undervisar eleverna för att medvetandegöra dem om rätten till sin egen kropp. Statistik visar att var femte elev blir utsatt för sexuella övergrepp innan de fyllt 18 år och att lära barn om integritet kan vara en del i att förebygga och minska antalet utsatta barn. Tidigare forskning beskriver att många lärare har svårt att undervisa elever om frågor som gäller kroppen, sex och samlevnad. Samtidigt önskar elever att de i ett tidigt skede i sina skolår fått mer kunskap om normer och värderingar och hur de ska agera kring kroppen isexuella sammanhang. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv och förhåller sig till pragmatismen och det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Resultatet baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med fem lärare verksamma på olika skolor. Intervjuerna lät pedagogerna berätta om sina erfarenheter kring integritet och om hur de undervisar elever om skolans värdegrund samt hur ofta den undervisningen sker. Studien visar att flera av de medverkade lärarna upplever begreppet integritet som svårt och har en obekväm relation till undervisning om integritet och de mänskliga rättigheterna, främst när det gäller sexuella övergrepp. För ett fortsatt och mer stimulerande arbete önskar lärarna tydligare styrning centralt och få mertillgång till färdigt material. Trots mångmiljonsatsning från regeringen har inte skolverket nått fram till de som bedriver undervisningen.

Migration är en gränsöverskridande fråga. Samtidigt har det blivit en av de frågor som man samarbetar med minst inom EU. Flyktingsituationen i Europa har sedan år 2015 präglats av mellanstatliga motsättningar i synen på nationellt ansvarstagande och unionen har riktats internationell kritik för den bristfälliga hanteringen av asylsökande. Med utgångspunkt i EU:s grundläggande värderingar är syftet med uppsatsen, att med Sverige som exempel, identifiera uttryck för normer och/eller nationella intressen vid EU-nämndens samråd, som kan bidra till en djupare förståelse för medlemsländernas agerande i flyktingfrågan. Ett ytterligare syfte är att klargöra huruvida den svenska positionen kan anses ligga i linje med EU:s principer, eller om den främst har haft för avsikt att tillgodose nationella egenintressen. För att kunna undersöka spänningarna mellan nationella intressen och den normativa strukturen i EU:s värdegrund, vilar studien på en socialkonstruktivistisk teori. Den kvalitativa innehållsanalysen bidrar vidare till en explicit och implicit granskning av materialet. Uppsatsens resultat visar att Sverige har handlat utifrån nationella intressen i flyktingsituationen, mellan år 2015 och 2017.Antal ord: 16 376 / Migration is a cross-border issue. At the same time, it has become one of the areas in which the EU countries have proven less likely to collaborate. Since 2015, the refugee situation in Europe has been characterized by intergovernmental disputes in the view of what constitutes national responsibility, and the Union has dealt with international criticism for the inadequate handling of asylum seekers. Based on the EU's fundamental values, the purpose of the paper is to identify expressions of norms and/or national interests in the consultation of the Swedish EU board, which could contribute to a deeper understanding of the conduct of member states in the refugee situation. An additional purpose is further to clarify whether the Swedish position coincides with the EU's principles, or whether it primarily has intended to meet national interests. To examine the tensions between national interests and the normative structure that constitute the EU's value base, the study rests on a social constructivist theory. The qualitative content analysis further contributes to an explicit and implicit evaluation of the material. The results of the study show that Sweden acted on national interests in the refugee situation, between the years of 2015 and 2017. Number of words: 16 376