The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration? Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration. / Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever? Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter

Uppsatsen handlar om hur de som intervjuats ser på mat och ätande. Viktiga avsnitt är, vad som är mat och inte mat. Här tar jag bland annat upp vad som är mat enligt informanterna men också vad som inte är mat. Jag skriver om måltider och deras betydelse. Tid och tidsaspekter som rör mat avhandlas också. Kött och potatis och hur husmanskosten är normerande bearbetas i uppsatsen. Andra ämnen jag tar upp är god mat och mat som ogillas. Till sist beskriver jag det sociala runt mat och idealbilder av mat. / This paper is about five Swedish informants and their views on food. Important parts are what food is and what is not. The meaning of meals and their importance. Time and aspects of time surrounding food is also studied. I write about meat and potatoes and the normative values of the Swedish “husmanskost”. Other subjects are good food, disliked food, social aspects of food and ideal images of food.

Bakgrund: Många väljer att bo kvar i ordinärt boende längre upp i åldrarna. Undernäring bland äldre är ett problem och ett område att beakta för sjuksköterskan inom hemsjukvård. Om hälso- och sjukvården inte vidtar åtgärder för att undvika eller åtgärda undernäring kan detta räknas som en vårdskada. I arbetet med att sätta in omvårdnadsåtgärder mot undernäring kan sjuksköterskan ha nytta av att se helheten kring mat och måltider. För att öka förståelsen för hur helheten kring måltider påverkar närings- och energiintaget anses det vara av intresse att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Syfte: Att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Metod: En litteraturstudie, där nio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Resultat: Resultatet presenteras under sju kategorier som delats in under följande tre kategorier: Fysiska upplevelser, Upplevelser av måltidens sociala aspekter och Yttre påverkan på måltidsupplevelsen. Det som framförallt lyftes som viktigt var att måltiden anpassades efter individuella behov. Sällskap vid måltiderna var efterfrågat och prioriterades, men även att få känna god smak och att maten presenteras på ett aptitligt sätt var viktigt. Slutsats: Det är viktigt att i sjuksköterskans arbete aktivt vara öppen för det individen värdesätter för att kunna skapa trivsamma måltider för äldre.

Bakgrund Inflammatoriska tarmsjukdomar är kroniska och kräver kontinuerlig kontakt med sjukvården. Syfte Att utforska individers upplevelser kring hur deras inflammatoriska tarmsjukdom påverkat deras liv med inriktning på mat och måltider och hur de upplevt bemötandet och stödet från närstående och sjukvårdspersonal. Metod Sju kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet delades in i fyra kategorier: Min kropp påminner mig om min sjukdom, maten och måltiderna behöver anpassas, acceptera och vara öppen med min sjukdom och bemötandet och stödet från närstående och sjukvården är viktigt. Sjukdomarna var påtagliga även i remission och påverkade deltagarna fysiskt, emotionellt och psykosocialt. Majoriteten rapporterade att de inte kunde äta och dricka allt och att måltiderna innebar mycket planering. Stödet från de närmaste och sjukvården beskrevs viktigt och många hade accepterat att de hade en kronisk sjukdom. Deltagarna var öppna med sin kroniska sjukdom men det fanns tillfällen när de dolde sitt tillstånd. Bemötandet och stödet från familjemedlemmar, vänner och kollegor beskrevs överlag som positivt men inte från vårdpersonalen. Slutsats Maten var viktig i sociala sammanhang och måltiderna kunde bli en utmaning då de innebar mycket planering och anpassningar. Utifrån deltagarnas perspektiv behöver vårdpersonalens bemötande förbättras. Det är också viktigt att denna patientgrupp blir erbjudna kontakt med en dietist som är specialiserad inom gastroenterologi. Det behövs en ökad kunskap och förståelse för dessa sjukdomar både inom sjukvården och i samhället. Sjukdomarna syns sällan på utsidan och det är viktigt att bryta tabun kring magtarmbesvär. / Background Inflammatory bowel diseases are chronic and require continuous contact with the healthcare. Objective To explore individual’s experiences of how their inflammatory bowel disease affected their daily life focusing on food and meals and how they experienced the support from next of kin and healthcare professionals. Method Seven qualitative interviews with a semi-structured interview guide were conducted. The interviews were recorded and transcribed accurately word for word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results The results were divided into four categories: My body reminds me of my illness, the food and meals need to be adapted, accept and be open with my illness and the treatment and support from next of kin and healthcare is important. The diseases were noticeable even in remission and affected the participants physically, emotionally and psychosocially. The majority reported that they could not eat and drink everything and the meals meant a lot of planning. The support from those nearest and healthcare was described as important, and many had accepted that they had a chronic disease. The participants were open with their chronic disease but there were occasions when they concealed their condition. The treatment and support from family members, friends and colleagues was generally described as positive but not from the healthcare professionals. Conclusion The food was important in social context and the meals could be a challenge as they often required a lot of planning and adaptations. Based on the participants’ perspective, the treatment from healthcare professionals needs to be improved. It is also important that this patient group is offered contact with a dietician who is specialized in gastroenterology. There is a need for increased understanding of these diseases both in health care and society. These diseases are rarely visible on the outside and it is important to break taboo around gastrointestinal disorders.

No description available.

Sammandrag / AbstractSyftet med studien är att studera hur måltiden formas i förskolan och vem som påverkarmåltidens plats, funktion och innehåll. Studien kommer att titta på frågeställningarna som ärföljande: Hur ser utformningen av ämnet mat ut i förskolan och vem beslutar om detta? Vilkamöjligheter har förskolepersonal att påverka hur ämnet mat behandlas i förskolan?För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att göra en empirisk studie där jag kommeratt använda mig av intervjuer med pedagoger, kockar och chefer som finns i förskolans värld.I teoridelen kommer jag att presentera det centrala begreppet space:utrymme i de Certeausteori om strategier och taktiker samt Foucaults styrningsmentalitet.Resultatet i min studie visar att de kommunala politikernas riktlinjer för mat i förskolanpåverkar förutsättningarna cheferna har, inom den kommunala respektive den privataförskolan, att arbeta fram en budget som berör förskolans mat. Resultatet i min studie visarockså på att förutsättningarna att arbeta fram en budget skiljer sig åt för cheferna.Resultatet i min studie visar på att de kommunala politikernas uppsatta riktlinjer för mat iförskolan, genom chefernas utarbetade budgetar, har påverkan på de dagliga möjligheterna förhur kockar och pedagoger arbetar med mat i förskolan.Resultat i min studie visar på att pedagogerna disciplinerar barnen vad gäller att smaka påmaten vid måltiderna. Pedagogerna styr barnen genom att bestämma fasta platser åt dem vidmåltiderna. I min studie framgår det att kommunikationen mellan pedagoger och kök inteprioriteras, varken på den privata eller den kommunala förskolan, men av olika orsaker.Olika former av rädslor kring maten hos pedagogerna framkommer i resultatet. Rädslor i formav att halvfabrikat och processad mat innehåller ingredienser som inte är bra för människansamt att näringsämnen försvinner från mat som är fryst, körts ut och sedan värms upp påförskolan.Nyckelord: Mat, Måltider, Förutsättningar, Ekonomi, Strategier och taktiker,Styrningsmentalitet.

Bakgrund: Mat och måltider kan intas på olika sätt; med familjen, med vänner eller ensam. Familjemåltider och kompismåltider är två olika typer av måltider som ungdomar naturligt har i sin vardag. Forskning menar att familjemåltider värderas högt medan kompismåltiderna är ett sätt att umgås och skapa relationer med kompisar. Mat kan förebygga folksjukdomar och den sociala samvaron i en måltid uppskattas av ungdomar men det som äts i de olika måltidssituationerna påverkas av vem man äter med – familj, kompisar eller ingen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ungdomars syn på hemlagad mat, måltider och att äta tillsammans. Metod: Data samlades in genom 14 semistrukturerade kvalitativa intervjuer baserade på en frågeguide med öppna frågor. För att rekrytera intervjupersonerna kontaktades rektorer och HKK-lärare på grundskolor i två svenska kommuner. Intervjupersonerna hade fyllt 15 år och gick i årskurs nio. Exklusionskriterierna var framför allt geografiska. I enlighet med de fyra etiska huvudkraven behandlades all data konfidentiellt. Intervjupersonerna och deras skolor gavs fingerade namn. Resultat: Studiens deltagare upplevde hemlagad mat och familjemiddagar som norm. Hemlagad mat upplevdes generellt som nyttigare; fisk och köttbullar som man själv lagat var nyttigare eftersom man visste vad som fanns i. Det var vanligare att äta ute med kompisar än med familjen och kompismåltiden upplevdes som roligare än familjemåltiden men i kompismåltiden gavs onyttigare mat som pizza och hamburgare företräde. Slutsats: Vi ser utifrån vårt resultat att det finns ett gap mellan ungdomars kunskap om nyttig mat och deras förmåga att tillämpa denna kunskap i måltidssituationer utanför familjen. Vi ser därför en möjlighet att använda den här studiens resultat till att hitta nya undervisningskanaler där vi kan främja förmågan att välja nyttig mat i alla sammanhang. / Background: Food and meals can be consumed in various ways; with family, friends or alone. Research claims that family meals and meals with friends are different kinds of meals occuring naturally in day-to-day of youth. Research points to the appreciation of family meals whilst meals with friends constitute a way to hang out. Healthy food is known to being able to prevent some national diseases and being toghether is appreciated by youth. What is actually eaten in different meal situations, however, is affected by with whom you dine with – family, friends or no-one. Objective: The objective of this study was to inquire into youth’s view on food, meals and eating together. Method: Data was collected through 14 semi-structured qualitative interviews based on a guide with open end questions. To recrute the interviewees, principals and home economics teachers in compulsory schools in two Swedish communes were contacted. The interviewees had turned 15 and were in the final year of compulsory school. The exclusion criteria were mainly geographical. In compliance with the ethical demands, all data was treated confidentially and the interviewees and schools received ficticious names. Results: The participants perceived home cooked food and family dinners as norm. Home cooking was generally perceived as healthier; fish and meat balls prepared by one self was seen as healthier since one knew what was in them. It was more common to eat out with friends than with family and meals with friends were percieved as more entertaining than family meals. Meals with friends were often spontaneous acts where more unhealthy food, like pizzas and hamburgers, were prioritized. Conclusion: We can detect a gap between youth’s knowledge on healthy food and their ability to apply that knowledge in meal situations outside of the family. We therefore see a possibility to use the result of this study to find new channels of education so that youth can develop the ability to apply previously aquired knowledge on the importance of healthy food also when eating with friends.

<p>A pre-school-based dietary survey, using seven-day records, focus group interviews and semi-structured interviews, was carried out in a suburban area of Stockholm. The overall objective was to investigate the individual food and nutrient intake of pre-school children at all meals during the day, as well as factors that might influence children’s intake. </p><p>The average energy and nutrient intake per day for the whole week was satisfactory for the 109 pre-school children, but the temporal distribution throughout the day was skewed. The energy and nutrient intakes of food at the pre-school were lower than recommended. This was, however, compensated for by meals eaten at home. The children had a more varied food intake during weekdays than weekend days. This study has not provided any evidence to support the selection of water versus milk as a preferable lunch beverage in terms of pre-school children's total milk consumption and general dietary quality. However, the dietary analyses showed that there could be a reason to limit pre-school children’s daily milk and fermented milk intake to half a litre, according to the existing guidelines. </p><p>The children associated food and eating with rules and norms. They did not categorise food as good or bad, as adults often do, but as "food" and "non-food"; for example, sweets were not food. The method used in this study, the focus group interview, was judged to be a useful tool for exploring how children think about and jointly reflect upon food. The role of the teacher had changed over the past years and they had not yet found a solid ground for integrating food and meals into their everyday work. </p>

A pre-school-based dietary survey, using seven-day records, focus group interviews and semi-structured interviews, was carried out in a suburban area of Stockholm. The overall objective was to investigate the individual food and nutrient intake of pre-school children at all meals during the day, as well as factors that might influence children’s intake. The average energy and nutrient intake per day for the whole week was satisfactory for the 109 pre-school children, but the temporal distribution throughout the day was skewed. The energy and nutrient intakes of food at the pre-school were lower than recommended. This was, however, compensated for by meals eaten at home. The children had a more varied food intake during weekdays than weekend days. This study has not provided any evidence to support the selection of water versus milk as a preferable lunch beverage in terms of pre-school children's total milk consumption and general dietary quality. However, the dietary analyses showed that there could be a reason to limit pre-school children’s daily milk and fermented milk intake to half a litre, according to the existing guidelines. The children associated food and eating with rules and norms. They did not categorise food as good or bad, as adults often do, but as "food" and "non-food"; for example, sweets were not food. The method used in this study, the focus group interview, was judged to be a useful tool for exploring how children think about and jointly reflect upon food. The role of the teacher had changed over the past years and they had not yet found a solid ground for integrating food and meals into their everyday work.

Today 70 percent of the people residing in nursing homes are undernourished. One way to avoid that an individual is affected by malnutrition it is a necessity that the meals is customized after special needs current among other things as energy and protein. Food record is a method that can be used to examine and evaluate if an individual is getting sufficient nutrition and energy to cover the daily needs. For those suffering from malnutrition it is recommended to eat energy and protein enriched diet. Aims The aim is to compare the intake of energy and macronutrients in a group of elderly people living in a nursing home in southern Sweden before and after the introduction of an energy and protein enriched diet based on newly developed recipes. Methods Food record was made during four days. Food record means that everything that is consumed by an individual is noted precisely. The food records were performed during four days and were then nutritionally calculated in DietistNet. In our analysis we used a paired t-test and a significance level of 5 percent were used in all hypothesis tests. Results The intake of energy, fat and protein significantly increased when the energy and protein enriched diet was introduced. The amount of finished portions that by size corresponded with a reference portion increased from 22 to 75 percent. Conclusion When the energy and protein enriched diet was introduced the intake of energy, protein and fat was significantly increased and the mean amongst the participants reached the nutrition recommendations from NNR. / Idag är cirka 70 procent av de som är bosatta på särskilda boende konstaterat undernärda eller i riskzonen för undernäring. En metod för att undvika att en individ drabbas av undernäring är att måltiderna anpassas efter särskilda behov med avseende på bland annat energi och protein. Kostregistrering är en metod som kan användas för att undersöka och värdera om en individ får i sig tillräckligt med makronutrienter och energi för att täcka dagsbehovet. För de som lider av undernäring kan en energi- och proteinrik kost (EPR-kost) rekommenderas. Syfte Syftet är att jämföra intag av energi och makronutrienter bland äldre på ett särskilt boende i södra Sverige före och efter införande av EPR-kost baserad på nyutvecklade recept. Material och metod Kostregistrering innebär att allt som konsumeras av en individ noteras med exakthet. Kostregistreringarna genomfördes under fyra dygn och näringsvärdesberäknades i DietistNet. I analysen användes ett parat t-test och en felrisk på 5 procent användes vid alla hypotestest. Resultat Intaget av energi, fett och protein ökade signifikant då EPR-kost infördes. Antalet uppätna portioner som storleksmässigt motsvarade en referensportion ökade från 22 till 75 procent. Slutsatser Då EPR-kost infördes ökade intaget av energi, protein och fett signifikant och medelvärdet bland deltagarna uppnådde näringsrekommendationerna enligt NNR.