Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken. I analysen framkommer att samtliga lärare utgår från boken i undervisningen och att eleverna har förståelse för de fyra olika räknesätten. Eleverna visade dock att de hade svårt att koppla matematiken till vardagen vilket vi har lyft i vår diskussion.

Språket i matematiken är speciellt på många sätt – det är abstrakt, precist och kan innehålla ord som även finns i det språket vi använder i vardagen. Också ord och begrepp som räknas som rent matematiska kan vara mer eller mindre korrekta beroende på sammanhang. Skolverket har presenterat en uppdelning av matematikspråket där ord och begrepp indelas i formella, informella och vardagliga matematikord. Till exempel, ord som ”gångra” och ”multiplicera” kan användas synonymt i klassrumssituationer men inte i någon mer formell situation. Syftet med detta arbete har varit att få fördjupad kunskap om lärares språkanvändning inom ämnet matematik i gymnasieskolan, och detta har nåtts genom att besvara följande forskningsfrågor: (1) i vilken utsträckning använder lärarna det formella respektive det informella matematikspråket i sin undervisning? (2) på vilket sätt anser de undervisande lärarna att det formella språket respektive det informella språket bör användas i undervisningen. Klassrumsobservationer, som användes för att besvara den första forskningsfrågan, visade att lärare gör olika vad som handlar om deras användning av det formella matematikspråket beroende på typen av kommunikation medan omfattningen av informellt och vardagligt språk i klassrumskommunikationen inte är beroende av det lika mycket. Intervjustudien, som användes för att ta reda på hur lärarna anser att det formella och det informella matematikspråket bör användas, visade att lärarna på överlag är överens om att både det formella och informella språket är viktigt att använda i klassrummet. Som exempel för situationer där det formella matematikspråket kan användas nämndes av lärarna bland annat provsituation och introduktion av ett nytt material, och som exempel på situationer där det informella matematikspråket kan användas nämndes situationer där elever behöver hjälp med förståelse av koncept samt allmänt arbete med matematik i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka olika lärarperspektiv på laborativt arbetssätt där undervisningssyftet är att lyfta fram elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet i matematikundervisning. Hur upplever lärarna förutsättningarna respektive hindren för laborativt arbetssätt och hur det kan påverka elevernas lärande i matematik? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tio lågstadielärare från tre olika skolor och med varierande undervisningserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enligt den semistrukturerade metoden. Först formulerade lärarna sina svar på intervjufrågorna utifrån sina tankar och erfarenheter av laborativt arbetssätt. Därefter ställdes uppföljningsfrågor för att kunna få förtydliganden och djupare svar. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av laborativa material i sin matematikundervisning. En fördel är att ett laborativt arbetssätt synliggör det abstrakta med konkreta exempel. Ett laborativt arbetssätt kan också öka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära. En nackdel är att laborativt material används till ett avbrott under lektionstid där elever använder materialet till något annat än vad de egentligen bör göras.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur komvuxelever beskriver orsaker till sina upplevda matematiksvårigheter och hur de värderar sina lärares strategier för att hjälpa dem. Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer för att undersöka matematiksvårigheter hos fem komvuxelever som har haft svårt med ämnet matematik under sin grundskole- eller gymnasietid. En gemensam nämnare visade sig vara att de under sin grundskoletid inte hade motivation för ämnet matematik och det ansåg de flesta av eleverna har haft en negativ inverkan på deras matematiklärande. Bristen på motivation ledde till att de missade väsentliga delar i den grundläggande matematiken trots att de fick hjälp och stöd av sina matematiklärare på grundskolan och gymnasiet. Samtliga elever berättade att deras otillräckliga grundkunskaper i matematik hade betydelse för deras svårigheter idag. Elevers brister från tidigare årskurser gör det svårt för eleverna att tillgodose sig utökade kunskaper. Alla ansåg också att det var svårt med matematikspråket. Med matematikspråk avsåg de begrepp, ord och symboler som har betydelse för att förstå matematik. Informanterna berättade att variation i undervisningen kunde ha påverkat deras motivation och inverkat positivt på deras intresse för matematik.Alla intervjuade elever sade sig idag ha varit missnöjda med den hjälp och det stöd de fick av sina Komvuxlärare, vilket betyder till att de nu hade mer svårigheter i matematik än tidigare.

The purpose of this study is to highlight how some mathematics teachers, in Sweden, in grades 7–9 work on language development in their teaching. Many of today's math tasks contain a lot of text and it turns out that there is a strong connection between students' mathematical ability and students' reading ability. To highlight how mathematics teachers can work with this, in their teaching, a qualitative study was conducted. Three mathematics teachers and one mathematics developer were interviewed. Variation theory was used to analyze the result. The results show that teachers work in different ways when they introduce new concepts in teaching, but that it is precisely the meaning of the concepts and a deeper understanding that are important for the students' knowledge development. Furthermore, the results show that mathematics has a complicated language, and that training is required to be able to read mathematical texts. The results revealed the importance of working multimodal in the classroom to enable all students' learning. The outcome is that reading comprehension must be integrated in mathematics teaching, since this support students to improvement of a deeper mathematical understanding.

This study was based on our common interest in teachers’ use of language in algebra teaching. The purpose of the study is to investigate the teachers’ use of concepts in algebra teaching and to gain in-depth knowledge of how the teachers use formal mathematical language and informal everyday language. To produce results for the study, five teachers were studied in two separate math lessons, which was followed up with an interview to answer the following research questions: (1) How do the teachers use formal and informal concepts in the teaching of algebra? (2) What impact do the teachers think their language use has on the student's learning and own language use? (3) What conscious language choices do teachers make to support students' conceptual learning and to connect informal and formal language use?  The first research question, which was answered with the help of the study's observations and interviews, showed that the participating teachers use both informal and formal concepts in algebra teaching, in a varied and coexisting way. Both the language of mathematics and everyday language were considered necessary to combine in order to make mathematics teaching understandable for the students.  The second and third research questions, which were answered using the study's interviews, showed that most of the participating teachers believed that their language use has a high impact on students. One participating teacher mentioned that many students speak as the teacher does and therefore, the teacher's language becomes crucial for the student's language development. To support the students, most of the participating teachers used to confirm and repeat the informal concept that emerged and linked to the formal concept. / Denna studie grundades i vårt gemensamma intresse för lärares språkbruk i algebraundervisningen. Studiens syfte är att undersöka lärares användning av begrepp i algebraundervisningen för att få fördjupad kunskap om hur lärare använder det formella matematikspråket respektive det informella vardagsspråket. För att framställa resultat till studiens syfte studerades fem lärare vilka observerades vid två separata lektionstillfällen, som följdes upp med en intervju för att besvara följande forskningsfrågor: (1) Hur använder lärare formella respektive informella begrepp i undervisningen om algebra? (2) Vilken påverkan anser lärare att deras språkbruk har på elevers inlärning och eget språkanvändande? (3) Vilka medvetna språkval gör lärare för att stötta elevers begreppsinlärning och för att koppla samman informellt och formellt språkbruk?  Första forskningsfrågan, som besvarades med hjälp av studiens observationer samt intervjuer, visade att de deltagande lärarna använder både informella och formella begrepp i algebraundervisningen, på ett varierande och samexisterande sätt. Både matematikspråket och vardagsspråket ansågs nödvändiga att kombinera för att göra matematikundervisningen begriplig för eleverna.  Den andra och tredje forskningsfrågan, som besvarades med hjälp av studiens intervjuer, visade att majoriteten av de deltagande lärarna ansåg att deras språkbruk har stor påverkan på eleverna. En av de deltagande lärarna nämnde att många elever pratar som lärare gör och därför blir lärares språk avgörande för elevers språkutveckling. För att stötta elever bekräftade och upprepade majoriteten av de deltagande lärarna de informella begrepp som uppkom och kopplade till de formella begreppen.