Den svenska skolan har fått en allt större andel elever som inte klarar kunskapskraven i matematik. Ett sätt att höja måluppfyllelsen i matematik kan vara att organisera undervisningen på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt läromedlet Singma kan ge lärare stöttning att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Vi har genomfört en läromedelsanalys samt intervjuat och observerat fyra lärare som använder Singma i sin undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån de sociokulturella och relationella perspektiven på lärande. I det sociokulturella perspektivet ligger tyngdpunkten på kommunikation, att lära i interaktion, och användning av olika fysiska redskap. Studien visar att Singmas struktur gynnar en inkluderande undervisning då språklig stöttning, kontext och interaktion ingår i varje lektion. Singma har förutsättningar för att stötta lärare i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik, men att det krävs en medvetenhet hos lärare om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska innehålla. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedlet på olika vis, vilket gör att undervisningen i de observerade klassrummen får olika karaktär. Studien visar att ju noggrannare läraren organiserar lektionen efter Singmas struktur för den observerade lektionen, desto mer språk- och kunskapsutvecklande är undervisningen.

Vid beräkning i addition krävs kunskap att tolka siffrors positioner och värden i tal. Kunskaper om det decimala talsystemets struktur och platsvärde är grundläggande för att kunna göra beräkningar i addition. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt om hur platsvärdet förhåller sig till addition och hur undervisning kan bedrivas om det decimala talsystemet. Litteratursökningen som gjordes genererade i artiklar som mestadels undersökte elever i de lägre åldrarna. Resultatet i litteraturöversikten baserades på tio artiklar som har analyserats av skribenterna. Resultatet visade att det fanns ett förhållande mellan platsvärde och förmågan att beräkna addition. Elever i denna litteraturstudie har visat svårigheter med att förstå platsvärde i det decimala talsystemet. Svårigheterna gick att förebygga genom varierade undervisningssekvenser som belyste olika aspekter av det decimala talsystemet. Undervisningsformer med tavla och konkret material visade sig vara de mest förekommande metoderna. Slutsatsen från skribenterna blev att undervisningsformen i sig inte är avgörande för att förstå det decimala talsystemet. Det matematiska innehållet och hur det förmedlas av läraren är betydande för hur eleverna lär sig platsvärde i det decimala talsystemet.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i grundskolan F-3 arbetar med de fem förmågorna som grundar sig i kursplanen för matematik i sin matematikundervisning för att stödja elevers lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med sex behöriga och verksamma lärare i grundskolan F-3. Insamlade data har transkriberats och sorterats i fem kategorier som är kopplade till forskningsfrågorna. Därefter analyserades data utifrån studiens teoretiska perspektiv, som är det didaktiska kontraktet och beliefs. Det framkommer i resultatet att lärare har skilda uppfattningar och visar osäkerhet över de fem förmågorna i kursplanen för matematik. Läromedlen dominerar lärares planering och undervisning i matematik. Vidare framkom att bedömningen är övervägande summativ utifrån färdiga diagnoser och lärarna tar inte alltid hänsyn till alla fem förmågor. Studiens slutsats är att lärarna har goda kunskaper och uppfattningar om vad matematik är och hur elever lär sig matematik, men trots det har lärarna svårt att omsätta det i matematikundervisningen för att stödja alla elevers lärande. / The aim of this study is to describe how teachers in primary class up to grade 3 works with the five competencies that the curricula in mathematics are based on, to support pupils' learning. The study was conducted with individual qualitative semi-structured interviews with six primary school teachers. The collected data has been transcribed and sorted into five categories linked to the research questions. The data were then analyzed from the theoretical perspective of the study, which is the didactic contract and beliefs. The result shows that teachers have different views and show uncertainty about the five competencies in the mathematics curricula. Textbooks dominate teachers' planning and teaching in mathematics. Furthermore, it was found that the assessment is mostly summative, based on completed diagnoses where the teachers don’t always consider all five competencies. The conclusion of this study is that teachers have good knowledge and perceptions of what mathematics is and how students learn mathematics, but despite this, teachers find it difficult to convert it into mathematics education to support all pupils' learning.

Skolan ansvarar för att eleverna utvecklar förmågor för att klara sig i framtidens samhälle. Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lärarna behöver ordna situationer så att eleverna lär sig lösa matematiska problem med målet att bli självständiga i detta arbete. Fokus i denna undersökning är att i observation och intervju beskriva hur stödet i en problemlösning kan se ut för att vägleda elever framåt i arbetet genom scaffolding och stöttande frågor. Resultatet visar att läraren använder sig av olika typer av frågor som hänvisas till olika delar av scaffolding. Analysen visar att läraren använder en variation av stöd genom stöttande frågor för att möta varje elevs behov. I uppsatsen diskuterar jag minimerat stöd där läraren delvis lämnat över till eleven att lösa problemet mer självständigt såsom att eleven redogör om relevansen i problemet eller svarar på frågor ”vad måste du göra nu?”. Detta kan ses som ett nästa steg för eleven att bemästra för att bli självständig i problemlösning inom matematiken. / <p>Matematik</p>

Den här interventionsstudien undersöker hur matematiska videoklipp påverkar elevers motivation och prestation i matematik. Studien bygger på vår tidigare konsumtionsuppsats Videoklipp i matematikundervisningen – En systematisk litteraturstudie om hur matematiska videoklipp kan användas och påverkar elevers motivation (Larsson &amp; Andersson, 2021). Undersökningen bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp där deltagarna gick i årskurs sju. Experimentgruppen hade matematikundervisningen med matematiska videoklipp som komplement till ordinarie undervisning under sex lektioner, medan kontrollgruppen hade vanlig matematikundervisning under samma tid. Båda grupperna utförde ett för- och efter-test. Experimentgruppen fick även svara på en enkät efter de sex lektionerna. Resultatet från studien visade att matematiska videoklipp liksom vanlig undervisning påverkar eleversprestationer i matematik positivt, då deltagarna i experimentgruppen visade en statistisk signifikant ökning mellan för- och efter-test. Det finns dock ingen statiskt signifikant skillnad mellan grupperna. Utifrån resultatet kan vi inte dra någon slutsats om matematiskas videoklipp som komplement i matematikundervisningen påverkar elever motivation positivt. För att tolka resultatet rörande elevers motivation utgick vi från självbestämmandeteorin där alla tre kategorier, känsla av kompetens, självbestämmande samt social delaktighet ska vara uppfyllda för att nå ökad motivation. I den här studien fann vi bara resultat för uppfylld känsla av kompetens samt självbestämmande. Utifrån resultatet från studien skulle lärare kunna arbeta med utgångspunkten att matematiska videoklipp som komplement till ordinarie undervisning är en tillgång i undervisningen elevers då resultat förbättrades, vilket även tidigare studier har visat. / This intervention study aims to examine how mathematical videos effect students’ motivation and performance in mathematics. The study is based on our literature study Videos in Mathematics Education – A Systematic Literature Review on How Mathematical Videos Can Be Used and Influence Student’s Motivation (Larsson &amp; Andersson, 2021). The study has one experimental group and one control group which contain participants from the seventh grade. The experimental group had mathematical videos as a complement during six mathematics lessons, while the control group had regular mathematic lessons during the same time. Both groups did a pre-test and a post-test. Also, the experimental group had to do one survey after the six lessons. The result of the study showed that mathematical videos affect students’ performance positively since the participants in the experimental group, as well as the students in the control group, showed a statistically significant difference between the pre- and post-test. However, there’s no statistically significant difference in performance between the groups. We were neither able to conclude if mathematical videos a sa complement affect students’ motivation positively. To analyze the result about students’ motivation, we used self-determination theory where all three requisites of autonomy, competence and relatedness need to be fulfilled to establish an increased motivation. In this study we only found data to support the claims of competence and autonomy. From the result of the study, teachers could work from the idea that mathematical videos as a complement to are an asset in teaching situations since the students’ performance was improved, which previous studies have shown as well.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt förhållningssätt till matematikundervisning samt hur förskollärare kan utmana barns matematiserande i förskolan. Genom en kvalitativ metod genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Samtliga förskollärare är legitimerade och verkar aktivt i förskolans verksamhet. I studiens resultat framkommer att några förskollärare inte bär med sig en positiv inställning till matematik från sin tid i skolan, däremot anses detta inte behöva påverka den professionella yrkesrollen utan de vill inspirera barn till en positiv syn på matematik. En förskollärare beskriver att barn behöver bemötas individuellt och att förskollärare behöver ha kunskap om barnens tidigare erfarenheter för att på bästa sätt kunna utmana dem vidare. Att benämna matematiska begrepp anses vara viktigt då matematik bär med sig ett språk som barn kan få nytta av både i vardagen och senare i skolan. Matematiserande sker inte bara i den planerade undervisningen utan finns även i spontana situationer i vardagen. De spontana situationerna är en möjlighet för vidare utmaning av barns matematiska lärprocesser. Genom att låta barn praktisera matematik i vardagen kan ny kunskap relateras till verkligheten. I resultatet framkommer även beskrivningar av hinder och möjligheter för barns matematiserande i förskolan. Där lyfts organisatoriska faktorers påverkan som tid, ekonomi, utbildning och kompetensutveckling. Studiens resultat visar även att förskollärares förhållningssätt kan utgöra både hinder och möjligheter för barns lärande.

Förväntat kunskapsbidrag är att utifrån ett elev och lärarperspektiv beskriva arbetsätt och metoder som är framgångsrika och förebygger matematiksvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskaphur elever med språkstörning upplever matematikundervisningen och hur lärare beskriver matematikundervisningen för elever med språkstörning och med detta hitta framgångsfaktorer i metoder och arbetssätt. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever och beskriver eleverna med språkstörning matematikundervisningen i skolan? Hur beskriver lärarna, som undervisar elever med språkstörning, sin undervisning? Vilka är framgångsfaktorerna i matematikundervisningen enligt elever med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning?  Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var fokus i denna studie. Inom sociokulturella perspektivet säger man att lärandet sker i en kontext och det sker överallt. Materiella och språkliga artefakter spelar en central roll inom det sociokulturella perspektivet. Metoden var en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk ansats. I studien intervjuades elever och lärare på en skola. Skolan är en enhet inom grundskolan där alla elever har en språkstörningsdiagnos och är erbjudna en plats utifrån sina behov av omfattande pedagogiskt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på 10 elever i årskurs 4–9 och 4 lärare som undervisade i matematik på skolan. Resultatet visar att  matematikundervisningen beskrivs av elever och lärare som strukturerad, välplanerad och konkret. Lärarnas förhållningssätt och attityd har betydelse och det är självklart med stöttor och anpassningar. Dessa används i hela klassen berättar både elever och lärare.  Lärares synsätt utgår från ett relationellt perspektiv där elevers diagnos inte är ett hinder utan det är lärmiljön och undervisningen som anpassas efter elevers behov. Det lärare och elever skildrar som framgångar i undervisningen är ett långsammare tempo, kartläggningar, tydliggörande pedagogik, repetition och viktiga andra. Kartläggning av elevernas kunskaper är avgörande för att möta den enskilde elevens behov så att hen får utmaningar som gör att hen tar nästa steg i sitt lärande.

Lärarens val av olika lärandestrategier påverkar elevers lärande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka lågstadielärares och elevers syn på och användning av lärandestrategier och hjälpmedel i matematikundervisningen samt hur dessa påverkar elevers lärande. Studien bygger på flera kvalitativa undersökningar så som en observation av en lågstadielärares matematiklektion, fyra intervjuer med verksamma lågstadielärare och enkätundersökningar med 19 elever i årskurs 3. Resultaten visar att den lärandestrategi som fungerar bäst är när eleverna får samarbeta och diskutera matematik med varandra där eleverna föredrar inkludering av digitala hjälpmedel med olika applikationer. Lågstadielärare som deltagit i undersökningen utpekar ingen specifik lärandestrategi som den mest effektiva utan anser att undervisningen behöver varieras på olika sätt för att inkludera alla elevers olika lärande. Digitala hjälpmedel är ett sätt till variation men även ett störande moment i undervisningen då eleverna utnyttjar de digitala hjälpmedlen till underhållning. Lärare kan ta hänsyn till elevers önskemål i undervisningsplaneringen, men bör använda den lärandestrategi som inkluderar alla elever.

Studiens övergripande syfte är att belysa F-3 lärares inställning och arbete med en inkluderande undervisning i matematik. För att undersöka lärares arbete har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna i studien bestod av fyra klasslärare med utbildning för att undervisa i årskurserna F-3. För analysarbetet användes en fenomenografisk metodansats i sju steg. Genom analysen av det transkriberade intervjuerna framkom teman som sedan sammanställdes i resultatdelen. Alla respondenterna hade en positiv syn på det inkluderande arbetet och menade att inkludering är något som rör alla elever och inte bara elever i behov av särskilt stöd. Respondenterna arbetade för att alla elever, oavsett behov eller förutsättningar fick möta de utmaningar som de behövde. Samtalet ofta i form av grupparbete var de mest centrala metoder som respondenterna uttryckte sig kring. Alla lärare uttryckte dock vissa svårigheter i arbetet för den inkluderande undervisningen, där tidsbrist och för stora grupper ledde till en känsla av otillräcklighet.

Dagens samhälle bygger till stor del på användning av teknologiska hjälpmedel. Denna utveckling har även skolan tagit efter. Undervisningen bedrivs ofta med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom smartboards, datorer men även olika pedagogiska dataprogram. De pedagogiska programmen har olika användsområden beroende på undervisningsämne. Ett ämne som kan uppfattas som särskilt svårt för många är matematik. Inom matematikundervisningen används olika databaserade verktyg såsom verktyget GeoGebra. Föreliggande studiens syfte var därför att undersöka om det digitala verktyget GeoGebra har en effekt på lärandet i ämnet matematik på grundskolenivå. Den valda metoden var en litteraturöversikt. Materialet som användes bestod av vetenskapliga publikationer som inhämtats via sökningar i olika databaser. Totalt hittades åtta artiklar som hade sitt syfte i att studera effekten av GeoGebra på lärandet. Analysen av detta materialet resulterade i tre övergripande teman vilka var kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar, kunskapsnivåer samt motivation och samarbete. Konklusionen är att GeoGebra har ett gott inflytande på elevers självständighet vid matematiska uträkningar och uppgifter där de med direkt respons kan utvecklas kunskapsmässigt. GeoGebra höjer kunskapsnivån hos alla elever, men där specifikt flickor visar på en högre nivå. Undervisning med GeoGebra synliggör elevernas begreppsförmåga.