Denna studie syftar till att beskriva och på ett fördjupat sätt förstå hur förskollärare genomför både planerad och spontan matematikundervisning. För att uppnå syftet har en enkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor använts. Informanternas svar har analyserats utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultaten har sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning samt Bishops aktiviteter. Enligt läroplanen (Lpfö18) har förskollärare i uppdrag att undervisa barnen bland annat i matematik. Den tidigare forskningen visade att matematik som begrepp har blivit en del av förskolans värld i och med dess inträde i läroplanen 1998. År 2018 blev även utbildning och undervisning en del av förskolans läroplan. I den tidigare forskningen har vi sett vissa kunskapsluckor, bland annat i hur undervisning kan genomföras. Studiens resultat visar att många förskollärare bedriver matematikundervisning men att det finns utvecklingsmöjligheter. Studiens resultat visar även att de äldre förskollärarna i högre utsträckning genomför planerad matematikundervisning. Resultatet påvisar att spontan matematikundervisning genomförs i stor utsträckning oavsett förskollärarnas ålder. Vi har inte kunnat urskilja några tydliga samband mellan examensår och genomförande av planerad respektive spontan matematikundervisning. Vi har heller inte kunnat se några samband mellan matematikkurser inom utbildningen eller fortbildning och informanternas matematikundervisning. Informanterna har bidragit med många exempel på hur de genomför planerad och spontan matematikundervisning. Vår studie bidrar således med förslag på hur förskollärare kan undervisa i matematik på förskolan.

Lärare möter ofta elevgrupper med vitt skilda behov och förutsättningar vilket ställer stora krav på lärarens adaptiva förmåga och didaktiska kompetens. Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning lärare i matematik anpassar sin undervisning efter de elevgrupper de har, vilka arbetssätt de anser bäst främjar elevernas inlärning och om de själva tycker att de lyckas ge eleverna det stöd de behöver. En kvalitativ intervjuundersökning genomfördes med sex lärare från olika årskurser, olika skolor och olika städer. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resultatet sammanfattades för att i diskussionsdelen kunna jämföras med tidigare forskning. Resultatet visar att lärarna använder sig av gemensamma problemlösningsmetoder som ett återkommande inslag och att de i viss utsträckning differentierar sin undervisning. Majoriteten av lärarna i studien uttrycker en önskan om att bättre kunna stötta sina elever.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och beskriva lärares inställning till grupparbete inom matematikundervisningen på lågstadiet. Dessutom studeras vilka metoder lågstadielärare säger sig använda vid arbete i grupp inom ämnet matematik, samt vilka av matematikens kunskapsområden som lämpar sig bäst för grupparbete enligt lärare. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där samarbetslärande är en central del. Vidare har empiri samlats in genom skriftliga semistrukturerade intervjuer med tio lågstadielärare och i analysen kategoriserades sedan svaren utifrån fyra sociokulturella begrepp: redskap, scaffolding, den proximala utvecklingszonen och metakognition. I studien framkom det att samtliga deltagare tillämpar grupparbete i matematikundervisningen vid ett eller flera tillfällen i veckan. Därtill lyfter lärarna en rad fördelar med arbetsformen och tolkas därför ha en positiv inställning till grupparbete i matematik. De arbetsformer som utkristalliserades i materialet var EPA, kompisrätta och lärpar. Av dessa ansåg flest lärare att EPA var en väl fungerande metod för arbete i grupp inom matematikundervisningen. De kunskapsområden som var mest framträdande i empirin var Problemlösning och Geometri. Dock understryker samtliga lärare att det inte finns något kunskapsområde inom matematik som bör undvikas helt vid arbete i grupp. Av de tio lärare som intervjuats uppgav samtliga att grupparbete är särskilt gynnsamt vid arbete med problemlösning medan sex av deltagarna framhöll geometri som ett lämpligt område för samarbetslärande.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka digitala verktyg som används i matematikundervisningen. För att ta reda på detta användes enkäter som skickades ut via en digital plattform. Den empiriska undersökningen tog fasta ur ett lärarperspektiv för att förståelsen kring digitala verktyg skulle öka samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet belyser vilka digitala verktyg som används i matematikundervisningen där datorn och surfplattan får mest plast i ämnet matematik. Tillgången av digitala verktyg finns men en viss ekonomisk aspekt ligger till grund för varför det väljs bort samt av tekniska problem. Ur ett formativt perspektiv synliggörs lärandet hos eleverna med hjälp av digitala verktyg där den största bidragande faktorn är den direkta responsen. Med digitaliseringens möjligheter ska varje elev få en adekvat digital kompetens genom skolan och det är skolans uppdrag att fullfölja detta, av resultatet som framkommer får eleverna denna möjlighet.

Taluppfattning är ett tänkande och en färdighet som utvecklas med hjälp av erfarenhet och kunskap. Taluppfattning är grunden till all matematik och nödvändigt kunnande för elevens fortsatta matematiska progression. Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare på en skola arbetar för att stärka och utveckla varje elevs talförståelse. Vidare är syftet att synliggöra vilka metoder lärarna använder när en elev har svårt att förstå och använda tal. I undersökningen används kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär och informanterna är lärare som undervisar i matematik i årskurs F-2. I analysen används Gelman och Gallistels fem räkneprinciper som ramverk och resultatet sätts även i relation till John Deweys lärteori. Studiens resultat visar att lärarna har mycket god kännedom om talförståelsens betydande roll för elevens fortsatta matematiklärande. De låter arbetet med taluppfattning ta tid samt använder varierade undervisningsmetoder ofta med konkret material som stöd.

Syftet med studien är att undersöka huruvida elevers attityder till matematik korrelerar med deras prestationer i ämnet, vilka faktorer som påverkar attityden, och vad lärare kan göra för att förbättra elevers attityder till matematik. Studien fokuserar på elever som befinner sig i grundskolans senare åldrar och gymnasieskolan. Vi vill besvara frågeställningarna “Vad säger tidigare forskning om hur elevers attityd till matematik påverkar deras prestationer i ämnet?”, “Vilka påverkansfaktorer lyfter tidigare forskning kring elevers attityd till matematik?” och “Vad kan urskiljas i tidigare forskning angående hur lärare kan påverka elevers attityd till matematik?”. För att få svar på dessa frågor har vi utfört en innehållsanalys av 12 artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Vårt resultat visar att det finns en korrelation mellan attityder till matematik och prestationer i ämnet, och vi har utifrån de vetenskapliga artiklarna lyft fram påverkansfaktorer som kategoriseras i: föräldrars attityd till matematik, personliga bakgrundskaraktäristiker, arbetssätt och lärarens inverkan. / The purpose of this essay is to investigate whether students' attitudes towards mathematics correlate with their performance in the subject, what factors influence attitude, and what teachers can do to improve students' attitudes towards mathematics. The study focuses on students between the ages of 12-18. We want to answer the questions "What does previous research say about how students' attitudes towards mathematics affect their performance in the subject?", "What influencing factors on students' attitudes towards mathematics are highlighted in previous research?" and "What can be discerned in previous research regarding how teachers can influence students' attitudes towards mathematics?”. To answer these questions we have performed a content analysis of 12 articles published in scientific journals. Our results show that there is a correlation between attitudes towards mathematics and performance in the subject, and we have found and categorized influencing factors into: parents' attitudes towards mathematics, personal background characteristics, working methods and the teacher's influence.

Det svenska samhället digitaliseras i snabb takt och läroplanen för gymnasieskolan har reviderats flera gånger på kort tid för att följa utvecklingen. Syftet med den här studien är att undersöka hur väl några läromedel för kursen Matematik 2b förhåller sig till läroplanensskrivningar om digitala verktyg. Om digitala verktyg används på rätt sätt har de visat sig främja elevernas matematiska förståelse. Den digitala kompetensen stärks också genom att använda olika digitala verktyg. Hur läromedel från fyra av Sveriges läromedelsförlag förhåller sig till kursplanens centrala innehåll och hur de främjar användandet av digitala verktyg, har undersökts genom en läromedelsanalys. Läromedlens skrivningar har analyserats och kategoriserats med utgångspunkt i det centrala innehållet och vilken typ av kunskap de förväntas främja.Resultatet visar att samtliga läromedel släppta före 2021 täcker det centrala innehållet gällande digitala verktyg för kategorin samband och förändring. Hur de digitala verktygen framställs i de övriga kategorierna, taluppfattning, aritmetik och algebra, sannolikhet och statistik och problemlösning, samt hur frekvent läromedlet uppmanar till användning av dem,skiljer mellan läromedlen. Utifrån resultatet diskuteras att läromedlen till stor del är upplagda på ett sätt som möjliggör utveckling av den digitala kompetensen och den matematiska förståelsen, men att inget läromedel är heltäckande. Ett stort ansvar vilar alltjämt på lärarenför att digitala verktyg ska användas i den utsträckning som kursplanen föreskriver. / Swedish society is being digitized at a rapid pace and the curriculum for upper secondary school has been revised repeatedly in a short time to follow the developments. The purpose of this study is to investigate how well some textbooks for the course Mathematics 2b relate to the curriculum's writings on digital tools. If digital tools are used correctly, they have been shown to promote students' mathematical understanding. Digital competence is also strengthened by using various digital tools. How textbooks from four of Sweden's textbook publishers relate to the central content of the syllabus and how they promote the use of digital tools have been investigated through a textbook analysis. The writings of the textbooks have been analyzed and categorized on the basis of the central content and the type of knowledge they are expected to promote.The results show that all textbooks released before 2021 cover the central content regarding digital tools for the category relationships and change. How the digital tools are presented in the other categories, understanding of numbers, arithmetic and algebra, probability and statistics and problem solving, and how often the textbook calls for their use, differ between the textbooks. Based on the results, it is discussed that the textbooks are largely laid out in a way that enables the development of digital competence and mathematical understanding, but that no textbook is comprehensive. A great responsibility still rests on the teacher for digital tools to be used to the extent prescribed by the syllabus.

Under 2000-talet har det skett en digitalisering som medfört ett inflytande på skolväsendet gällande vilka förmågor elever ska utveckla. Detta har inneburit att högre krav har ställts på lärare och deras digitala kompetens. Digital kompetens har definierats som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande av Europaparlamentet och Europeiska Unionen. En av de förmågor som innefattas i digital kompetens är att kritiskt kunna granska och reflektera över sin användning. Denna kvalitativa studie inriktar sig på lärares uppfattningar kring hur digitala verktyg kan användas som en resurs i matematikundervisningen. Studien undersöker hur lärare resonerar kring sin användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vidare undersöker studien hur digitala verktyg kan påverka elevers lärande i matematik. Som stöd för att besvara studiens forskningsfrågor har intervjuer med sju lärare genomförts. Sammanställning av resultatet från intervjuerna visar att digitala verktyg kan användas för att stödja genomgångar i matematikundervisningen samt bidra till att individanpassa undervisningen på ett varierat sätt. De kan även bidra till en ökad lust och motivation till matematik hos elever. Verktygen möjliggör även för träning av aritmetik. TPACK-ramverket har använts för att analysera resultatet utifrån likheter och skillnader mellan ramverket och det lärarna berättar. Slutsatsen kan dras att vid rätt användning kan digitala verktyg bli en resurs i matematikundervisning vilket kan bidra till elevers lärande i matematik.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur förskollärare använder utomhusmiljön i undervisningen för att främja barns matematiska förståelse. Undersökningen genomfördes genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med det teoretiska perspektivet utvecklingspedagogik. Datainsamling har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare ifrån mellersta och södra Sverige. Resultatet visar att matematikundervisningen i utomhusmiljön ofta uppstår ur spontana situationer men förekommer också som planerad. Matematikundervisningen blir meningsfull när förskollärare utgår från barns erfarenheter, intressen och behov samt tydliga lärandemål. Slutsatsen är att förskollärarna har en medvetenhet om matematikens innebörd, att den har en viktig funktion i barns matematiska lärande. Utomhusmiljön anses som en kompletterande plats när barnen erfar matematiken.

Syftet med studien är att få en större förståelse för elever i matematiksvårigheter genom att beskriva fyra speciallärares erfarenheter av undervisning med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med verksamma speciallärare. I resultatet redogörs speciallärarnas uppfattning av matematiksvårigheter, hur undervisningen kan se ut och hur samarbetet fungerar mellan speciallärare och klasslärare.    Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte endast beror på en enda faktor utan att flera olika perspektiv måste tas i beaktande för att kunna möta elever i matematiksvårigheter. De faktorer som nämns i störst utsträckning är olämplig undervisning, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, läs-och skrivsvårigheter och matematikängslan. Elever stöttas genom konkret material och genom anpassad undervisning. Elever gynnas av en tillgänglig lärmiljö och att det finns en medveten plan om hur den särskilda undervisningen ska ske. Det är även viktigt att hitta brister i elevernas matematikkunskaper redan i förskoleklass för att förebygga att matematiksvårigheter uppkommer. Resultatet visade även att speciallärare och klasslärare har ett nära samarbete och hjälps åt när det gäller att analysera och kartlägga eleverna. / The aim of the study is to contribute to a greater understanding of pupils’ difficulties in learning mathematics by describing four special teacher’s experiences of teaching students with difficulties. The study is based on a qualitative approach where four semi-structured interviews are implemented with active special teachers. The result describes how the special teachers' perception of mathematical difficulties, how the teaching can be planned and what the collaboration looks like between the special teacher and the class teacher. Conclusions is that mathematical difficulties do not only depend on one single factor and it is necessary to take into consideration to look at several different perspectives in order to be able to meet pupils with difficulties in learning mathematics. The factors that are mentioned to the greatest extent are inappropriate teaching, concentration difficulties, problem with working memory, reading- and writing difficulties and mathematical anxiety. Pupils are supported through concrete materials and adapted teaching. Pupils benefit from an accessible learning environment and that there is a conscious plan for how the special teaching should take place. It is also important to find gaps in mathematics already from preschool to prevent mathematical difficulties. The result also showed that special teachers and class teachers work closely together and help each other when it comes to analyzing pupils.