Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.

Utgångspunkten för denna studie har varit Singaporemodellens undervisningssätt i en svensk kontext i förhållande till frasen En skola för alla med fokus på inkludering av alla elever i matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att med hjälp videoobservationer undersöka Singaporemodellens inkluderande arbetssätt i praktisk verksamhet utifrån de tre inkluderingsbegreppen dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. Studien har utgått från tre frågeställningar. Hur ser organisationen av undervisningen ut ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen? Hur representeras och bearbetas det matematiska innehållet ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen? Hur ser deltagandet ut ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen?  Studien inleds med en beskrivning av frasen En skola för alla följt av en generell beskrivning av inkluderingsbegreppet. Sedan beskrivs olika aspekter av inkludering i matematikundervisningen, följt av en beskrivning av Singaporemodellen. Vidare beskrivs och diskuteras kulturella skillnader mellan Singapore och västvärlden. De som har deltagit i observationerna är tre skolklasser i årskurs 1-3. Resultatet visade att Singaporemodellen lägger stor vikt vid muntlig undervisning med stöd av konkreta och visuella representationer. Slutsatsen av studien  utifrån den undervisning som observerades är att Singaporemodellen är en modell att utgå ifrån vad gäller inkludering av alla elever i matematikundervisningen men att ytterligare lösningar utanför Singaporemodellens ram kan behövas för att tillgodose alla elevers behov. En annan slutsats är att lärarens förmåga att fånga elevernas intresse spelar stor roll för Singaporemodellen som inkluderande modell. / This study departs from the Singapore model's teaching method in a Swedish context in relation to the term “A school for all”, focusing on the inclusion of all students in mathematics education. The purpose of the study was to use video observations to examine the Singapore model's inclusive approach in practice based on the three concepts of inclusion: dynamic inclusion, content inclusion and participatory inclusion. The study departed from three research questions: What does the organisation of teaching look like from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? How is the mathematical content represented and processed from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? What does participation look like from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? The study begins with an account of the term “A school for all”, followed by a general description of the concept of inclusion. This is followed by a description of various aspects of inclusion in mathematics education and a description of the Singapore model. Furthermore, cultural differences between Singapore and the western world are described and discussed. The observations included three school classes in grades 1-3. Based on the observations, the study found that the Singapore model places great importance in verbal teaching with the support of concrete and visual presentations. The study concludes that the Singapore model can be assumed from the inclusion of all students in mathematics education, but that further solutions outside the framework of the Singapore model may be needed in order to meet the needs of all students. Another conclusion is that the teacher's ability to capture students' interest plays a significant role for the Singapore model as an inclusive model.

Detta examensarbete är en kvalitativ empirisk studie av högstadieelevers bilder av bråktal, baserad på intervjuer med två fokusgrupper. Totalt har nio elever i årskurs 7 och 9 deltagit i studien. Resultatet presenteras utifrån olika teman funna genom en innehållsanalys, samt utifrån bråkets fem ansikten (Löwing och Kilborn, 2002) och den duala begreppsbilden (Sfard, 1991). I studien visas att eleverna i stor utsträckning relaterar bråktal till procent. Därtill representerar eleverna huvudsakligen bråktal med en uppdelad cirkel. Resultaten exemplifieras med intervjuexcerpter samt elevernas anteckningar och bilder.Studien bygger även vidare på ett tidigare examensarbete där en litteraturstudie gjordes på samma tema (Wahlström, 2018).

Informationsflödet i vårt samhälle blir allt mer digitalt och utvecklas snabbt. Även teknik utvecklas och yrken som finns idag fanns inte för tio år sedan. Även skolans och lärares roll har därför påverkats av digitaliseringen och elevers digitala kompetens ska grundläggas i skolan. Lärares yrkesroll har därför blivit mer komplex och andra krav ställs på lärares tekniska kunskaper. Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig därför på lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Studien undersöker om det finns vetenskapligt stöd för om digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning för lärare på lågstadiet. Vidare undersöker studien om det finns tidigare forskning på hur lärare kan utveckla sin digitala kompetens i relation till de professionella krav som finns på lärare i arbete med digitala verktyg. Som stöd för att besvara forskningsfrågorna har 10 vetenskapliga artiklar valts ut, för att sedan analyseras för att hitta olika teman för sammanställning av ett resultat. Sammanställningen av insamlat material resulterade i flera exempel på verktyg som kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning. Resultatet innehåller exempel på både hårdvara och mjukvara som kan stödja lärares arbete. Det finns även stöd för att ramverken Technological Pedagogical And Content Knowledge (TPACK) och Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu) kan utveckla lärares digitala kompetens i relation till undervisning. Slutsatsen kan dras att digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning om lärare använder det som ett komplement eller som ett hjälpmedel.

Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med fokus på två specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka hur nio matematiklärare arbetar med elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen utifrån ett inkluderande perspektiv. Syftet med studien är att belysa hur några lärare uppfattar och arbetar för att skapa en inkluderande undervisning i matematik. De två frågeställningarna som berörs utifrån studiens syfte är följande: Hur uppfattar lärarna inkluderande undervisning inom matematik? Vilka didaktiska strategier använder lärarna för att bemöta elever i behov av särskilt stöd inom matematik? I studien framkom olika didaktiska strategier och anpassningar som lärarna använder vid bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Även variationer i undervisningen och förtroendefulla relationer belystes av lärarna i studien som framgångsrika metoder vilket främjar lärandet hos elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen. Resultatet av studien visar att lärarna har en stor utmaning i arbetet med elever i behov av särskilt stöd utifrån ett inkluderande perspektiv, speciellt då tiden och resurserna oftast inte räcker till. En av anledningarna till detta är enligt studien att många klassrum är stökiga, lärare känner sig otillräckliga och elever inte får det stöd eller stimulans de behöver och har rätt till.

Föreliggande studie har som syfte att få en djupare förståelse för hur lärare identifierar, stödjer, arbetar med och utmanar särskilt begåvade elever i matematik för grundskolans tidigare år, 1-3. Studien grundar sig på lärares erfarenheter och uppfattningar. Insamlat material för studien är gjord genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet är bearbetat utifrån innehållsanalys för att skapa en djupare förståelse för fenomenen. Studien har bidragit till en förståelse för särskilt begåvade elever inom ämnet matematik och hur man praktiskt kan lägga upp den matematiska undervisningen för att stödja och utmana de eleverna i sin kunskapsutveckling.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera hur förskollärare ger uttryck för hur de arbetar med matematikundervisning i förskolan. Genom att beskriva och analysera hur olika förskollärare ger uttryck för att uppfatta matematikundervisningen i förskolan skapas en variation i hur fenomenet matematikundervisning uppfattas användas i förkolan. Metod: Studien har vilat på en fenomenografisk ansats där fokus har varit att belysa en variation av uppfattningar som förskollärare uppfattas ha av fenomenet matematikundervisning. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där 5 förskollärare från olika förskolor deltagit. Materialet bearbetades med hjälp av fenomenografisk analysmodell där syftet var att hitta likheter och skillnader i förskollärares uppfattningar. Empirin analyserades och kopplades sedan samman med relevant tidigare forskning, litteratur och teorier. Resultat: Resultatet av studien visar ett antal uppfattningar kring fenomenet matematikundervisning, didaktiska strategier och uppfattningar av matematikundervisning beskrivs. Resultatet urskiljs genom tre olika kategorier; A- förskollärares uppfattningar av matematik i vardagliga situationer, BUppfattningar av matematikundervisning i praktiken, C- Förskollärares uppfattning av sin egen kompetens. Slutsats: Slutsatsen för denna studie är att det finns flera olika sätt att arbeta med matematikundervisning i förskolan, både planerat, målmedvetet och aktivt men även ett mer passivt arbetssätt där förskollärare tar vara på spontana situationer i vardagen där ett mer begrepp fokuserat arbetssätt träder fram.

Enligt den nya läroplanen 2018  ingår programmering som ett centralt innehåll i matematik och matematiklärare ska använda sig av programmering som ett problemlösningsverktyg i vissa matematikkurser på gymnasiet.  I studien undersöks hur sex gymnasielärare i matematik beskriver hur de använder programmering som ett verktyg för problemlösning i sin undervisning. Metoden är en tematisk analys av svaren på en intervjuundersökning med dessa lärare. Resultatet är att de anser att programmering är ett bra verktyg för att utveckla problemlösningsförmågan hos eleverna, eftersom eleverna analyserar problem, skriver pseudokod och programkod i rätt ordning eller modifierar en kod för att hitta och åtgärda fel. Lärarna anser att programmering lämpar sig för gymnasiematematik inom områdena taluppfattning, procent, algebra, geometri, sannolikhetslära, kombinatorik, grafteori och numeriska beräkningar för gränsvärden, integraler och derivator. Lämpliga problemtyper är dels sådana, där lösning på sluten form är svår eller omöjlig, dels rutinuppgifter med stor beräkningsvolym. Lärarna ser  elevers otillräckliga programeringskunskaper som den största svårigheten, men också bristen på tid och lämpliga arbetsmaterial ger stora svårigheter, när  programmering ska användas som ett problemlösnogsverktyg i matematikundervisningen. / According to the curriculum 2018 for upper secondary school, programming is a part of the central content in mathematics, and programming is to be used as a tool for problem solving in certain mathematics courses. In the study, I explore how six upper secondary school mathematics teachers describe their use of programming as a tool for problem solving in their teaching. The method is a thematic analysis of the result of a qualitative interview with these teachers. The findings are that they consider programming as an appropriate tool for developing the students' problem-solving ability, because they analyze problems, write pseudocode and program code in the correct order or modify the code to find and correct errors. Appropriate areas are understanding of numbers, percetage, algebra, geometry, probability theory, combinatorics, graph theory and numerical calculations of limits, integrals and derivatives,.Appropriate problem types are, firstly, tasks, difficult or impossible to solve in closed form, secondly, routine tasks involving a substantial volume of calculations. The main difficulties are students´ insufficient programming knowledge, lack of time and lack of appropriate instructional material.

Detta arbete har som syfte att undersöka vilka åsikter elever samt lärare har om nivågrupperad matematik på högstadiet. Med detta menas att elever på högstadiet har givit sin åsikt om vilken undervisningsmetod de vill ha samt att lärare på olika högstadium har givit sina åsikter om vilken metod de tycker är bäst samt varför. Lärarna har även givit sina åsikter om de tror att det blir någon skillnad på elevers prestationer om de studerar matematik nivågrupperat eller i heterogena klasser som är det vanligaste i dagens skola. Arbetet tar även upp den forskning som tidigare har gjorts på ämnet nivågruppering för att bland annat visa på olika definitioner av nivågruppering och vad styrdokumenten i den svenska skolan säger om användandet av nivågruppering.  För att besvara de frågeställningar som har ställts här så har en enkätundersökning genomförts med elever i högstadiet om vilken form av undervisning de föredrar. Vidare har även intervjuer med lärare på högstadiet genomförts för att undersöka deras tankar och åsikter om matematikundervisningen i skolan.  I arbetet framkommer att de flesta elever vill arbeta med en nivågrupperad undervisning då de känner att det borde bli lättare att lära sig matematik. Det resultat som intervjuerna gav var att även en del av lärarna tycker att eleverna borde studera matematik nivågrupperat. Huvuddelen av lärarna ansåg också att elevernas generella prestationer i matematik ökade om de läste nivågrupperat.