Syftet med studien var att undersöka hur lärare kan identifiera och utmana elever som är särskilt begåvade i matematik. Genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer och en enkätundersökning som har besvarats av 20 verksamma lärare har jag fått in data om hur lärare identifierar och utmanar särskilt begåvade elever. Studien visar att flertalet lärare tycker det är svårt att utmana dessa elever med särskild begåvning då de saknar kunspa inom det området, samt att det inte finns några specifika metoder på de flesta arbetsplatserna för identifiering av den här typen av begåvning. Det vanligaste sättet lärarna i studien använder är att utmana eleverna genom acceleration i form av att låta de arbeta vidare i matteboken eller med problemlösning. Eleverna arbetar antigen kvar i matteboken som tillhör årskursen eller så får de arbeta i en mattebok för en annan årskurs.

Flerspråkiga klassrum har blivit allt vanligare i svenska skolor. Enligt styrdokumenten ska alla elever ges lika förutsättningar att tillägna sig kunskap i skolan. Forskning inom matematikdidaktik har påvisat att tillämpandet av multimodala resurser är gynnsamt för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. Dessutom visar forskning att transspråkande samt kodväxling är två pedagogiska verktyg som kan bidra till ökad förståelse inom matematik. Denna studie syftar till att undersöka vilka multimodala resurser som framträder i matematiklärares undervisning på gymnasiet samt hur dessa används för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts där klassrumsobservationer samt kompletterande intervjuer genomförts. Teorierna som använts för att tolka och analysera studiens empiri är socialsemiotik, multimodalitet som resurs för lärande, transspråkande som resurs för lärande samt kodväxling som resurs för lärande.  Studiens resultat visar att semiotiska modaliteter som röstläge, kroppsspråk, bild och former samt tekniska hjälpmedel som projektorer och tavlor är starkt framträdande i matematikundervisningen hos de gymnasielärare som deltog i studien. Resultatet visar också att transspråkande samt kodväxling inte är lika starkt framträdande. Slutsatsen som dras är att multimodalitet används som resurs för lärande i matematikundervisningen för främjandet av flerspråkiga elevers lärande. Men flerspråkighet som resurs i form av transspråkande och kodväxling används inte lika frekvent på grund av ovisshet om de pedagogiska verktygen och lärares inställning om att undervisningsspråket ska vara på svenska.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare på högstadiet anpassar sin matematikundervisning när deras elever riskerar att inte nå kunskapsmålen samt hur lärarna ser på sitt eget lärande om anpassningar av undervisningen. Studiens frågeställningar har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet som lägger stor vikt vid att lärande sker i ett socialt sammanhang och förmedlas med hjälp av medierande verktyg. För att få svar på frågeställningarna och för få en fördjupad insikt om hur lärarna beskriver och resonerar om sin undervisning har en kvalitativ metodansats med kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att lärarna använder flera olika verktyg för att skapa förståelse för innehållet i sin undervisning utöver läroboken såsom filmer, digitala verktyg och praktisk matematik. För att anpassa sin undervisning utifrån elevers olika förutsättningar använder lärarna anpassade läromedel, extra tid för undervisning och enskild tid med läraren. Lärarna i studien beskriver att deras lärande om att anpassa sin undervisning sker i form av kollegialt lärande i både formella och informella sammanhang. Till exempel sker det på arbetslagsmöten, men där finns det inte alltid tid för att diskutera pedagogiska anpassningar av undervisningen. Ofta sker det istället i informella sammanhang såsom i spontana samtal med kollegor.

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer undersöka hur lärare inkluderar högpresterande elever i matematik i årskurs 4–6 i det heterogena klassrummet genom differentiering. Urvalet av informanter består av fem mellanstadielärare och en speciallärare i matematik. Nyanserade beskrivningar av undervisningen av högpresterande elever i matematik är av stor vikt för studien därför används kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Studien analyseras enligt det vetenskapliga förhållningssättet fenomenografi i kombination med tematisk analysmetod. Analysmetoderna är lämpliga och relevanta för studiens syfte, då de ger utrymme för analys av informanternas tankar och erfarenheter på ett strukturerat sätt. Resultatet visade att lärarna använder sig i första hand av berikning för att differentiera sin undervisning. Acceleration används vid de tillfällen då resurserna i det heterogena klassrummet inte räcker till. Samtliga lärare betonade vikten av att använda differentiering som en undervisningsmetod då det gynnar alla elevers utveckling i det heterogena klassrummet. I den internationella undersökningen TIMSS 2019 ser vi att en högre andel svenska elever presterar på den högsta kunskapsnivån jämfört med 2015. Ett rimligt antagande, utifrån undersökningsresultatet, är att en bakomliggande faktor till den positiva trenden går att hitta i lärarnas arbete med eleverna i det heterogena klassrummet. Studien synliggör informanternas erfarenheter, utmaningar och möjligheter i arbetet kring inkludering av högpresterande elever i matematik i det heterogena klassrummet med hjälp av differentierad undervisning. / The purpose of the study is to use interviews to investigate how teachers include highperforming students in mathematics in grades 4–6 in the heterogeneous classroom through differentiation. The selection of informants consists of five middle school teachers and one special education teacher of mathematics. Nuanced descriptions of the teaching of highachieving students in mathematics are of great importance for the study, therefore qualitative semi-structured interviews are used as a method. The study is analyzed according to the scientific approach phenomenography in combination with the thematic analysis method. The analysis methods are suitable and relevant to the purpose of the study, as they provide space for analysis of the informants' thoughts and experiences in a structured way. The results showed that teachers primarily use enrichment to differentiate their teaching. Acceleration is used at those times when the resources in the heterogeneous classroom are not enough. All teachers emphasize the importance of using differentiation as a teaching method as it benefits the development of all students in the heterogeneous classroom. In the international survey TIMSS 2019, we see that a higher proportion of Swedish students perform at the highest level of knowledge compared to 2015. A reasonable assumption, based on the survey results, is that an underlying factor to the positive trend can be found in teachers' work with students in the heterogeneous classroom. The study highlights the informants' experiences, challenges and opportunities in the work around the inclusion of high-achieving students in mathematics in the heterogeneous classroom using differentiated teaching.

Ett begrepp som under senare år uppmärksammats inom skolans värld är begreppet språkstörning. Språkstörning i kombination med matematiska dilemman är huvudämnet i denna studie. Vi använde en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv verksamma lärare inom årskurs 1-6. Syftet var att undersöka och analysera hur lärare beskriver att de bemöter och arbetar med elever med språkstörning i klassrummet för att stödja den nämnda målgruppen under matematiklektionerna samt undersöka vad lärarna beskriver att de skulle behöva mer kunskap om inom området. Dataanalysen genomfördes genom transkribering av intervjuerna, kodning av teman relevanta utifrån teorin kommunikation, bemötande och lärandet i ett sammanhang samt kategorisering av de framtagna teman och nyckelorden. Genom att intervjua lärare samlades data in för att bearbetas och presenteras utifrån teman för att rama in dessa fokusområden, bemötande och kommunikation under matematiklektioner, utmaningar, språkets inverkan på matematik, förebyggande arbete, anpassningar under matematiklektioner samt lärares önskan om kunskapshöjande delar inom språkstörning och matematik. Vid analys av resultaten utgick vi ifrån den sociokulturella teorin. Resultatet i studien visade att bemötande av elever med språkstörning under matematiklektioner i klassrummet främst handlade om muntlig kommunikation i olika konstellationer för att stödja och förtydliga för eleverna. Något som även framgick i studien är att matematiska ord och begrepp skapade dilemman och utmaningar för lärarna i bemötandet av elever med språkstörning i undervisningen i kombination med begränsat ordförråd och arbetsminne hos eleverna som påverkar matematikundervisningen. Studiens resultat visade att lärarna läste uppgifter, berättade muntligt, erbjöd kamratstödjare samt laborativt material för att bemöta och anpassa undervisningen för eleverna. Slutsatsen av studien visade att lärarna såg en ökning av antalet elever som diagnostiseras med språkstörning och att lärarna uttryckligen hade en önskan om att utveckla sin kompetens för att stödja dessa elever inom ämnet matematik såväl som rent allmänt under samtliga lektioner.

Sammanfattning/Abstract Lindahl, Cecilia & Magnusson, Åsa. (2022). Laborativa material i matematikundervisningen-Sex mellanstadielärares röster om fördelar, hinder och vilka behov de har av stöd från specialläraren. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att öka förståelsen för vad som påverkar svenska lärares val av att använda laborativa material samt att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren kring detta. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa vad som får några svenska mellanstadielärare att välja eller välja bort att arbeta med laborativa material i matematikundervisningen och att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren för att kunna utveckla matematikundervisningen. ● Vilka uppfattningar påverkar lärarens didaktiska val kring användandet av laborativt material i matematikundervisningen? ● Vilka uppfattningar kring behov av insatser från specialläraren uttrycker lärarna att de har för att kunna utveckla användningen av laborativt material i matematikundervisningen? Teori Fenomenografisk ansats ligger till grund för bearbetning av det empiriska materialet (Marton & Booth, 2000). Vid bearbetning av insamlade data urskiljs teman med tillhörande kategorier som speglas mot teori (Dahlberg & Johansson, 2019). Utfallsrummet speglas mot tidigareforskning och specialpedagogiska perspektiv. Metod En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Empirin analyserades utifrån en fenomenografisk ansats för att identifiera kategorierna i utfallsrummet. Resultat En reflektion är att när lärarna i studien beskriver vad som får dem att välja att använda laborativa material i undervisningen så utgår de ifrån ett elevperspektiv. De nämner kategorierna inkludering, konkretisering, lust och matematiska samtal. Dessa kategorier syftar till att antingen göra undervisningssituationen bättre för eleven eller till att öka eller fördjupa matematikkunskaperna. När lärarna beskriver vilka kategorier som får dem att avstå så utgår en kategori, utpekande, från elevens perspektiv medan resterande, kompetens, tidskrävande och materialtillgång behandlade lärarens eller organisationens tillkortakommanden. Resultatet från den här studien med sex intervjuade lärare stämmer väl överens med tidigare forskning med ett undantag. Undantaget är att den här studiens lärare sällan använder laborativa material trots att de har en positiv grundinställning. Lärarna uttrycker att de önskar stöd som grundar sig i alla de tre delarna, utveckling, utredning och undervisning, i specialläraruppdraget för att utveckla användandet av det laborativa materialet. Vår tolkning är att lärarna i studien ger uttryck för att ha ett relationellt perspektiv på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska implikationer Det som framkommer i studien är att verksamhetsutveckling där lärarna får handledning kring den didaktiska teorin parallellt med att de får inspiration till olika material och undervisningsformer bör vara en betydande del av uppdraget. Förutom handledning kring den didaktiska teorin behövs insatser kring det pedagogiska ledarskapet. Insatser från specialläraren på individnivå både för utredningar och för undervisning i mindre sammanhang utanför klassrummet behövs också för de elever som har behov av det, men i första hand bör undervisningen och lärmiljön på gruppnivå utvecklas. Nyckelord handledning, laborativa material, matematikundervisning, mellanstadiet, speciallärare

Students' poor attitudes and lack of motivation towards mathematics is a subject that is widely studied and discussed. The purpose of this study is to investigate how one lesson of cooperative work can affect students' attitudes towards mathematics and to ask students what kind of mathematical abilities they use when working with cooperative learning. The research project is conducted in two high schools in the south of sweden. Data is collected through a pre-test post-test survey with a cooperative learning activity led by the authors of this paper in between. The method of the survey is semiquantitative where we analyze the data with statistics, self determination theory (SDT) and sociocultural theory. The results show that attitudes and motivation towards mathematics can change to the better by working with cooperative learning for only one lesson. The results also show problem solving as the main skill that students use while working with cooperative learning.

Sammanfattning  Matanovic M., Ohlsson C (2021) Visualisering i matematikundervisningen och dess påverkan på elevers matematikförståelse. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet 90 hp.  Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att belysa hur några lärare och elever på mellanstadiet uppfattar visualisering i matematikundervisningen och dess påverkan på elevers matematikförståelse. Dessutom har studien intresse i att ta reda på elevers och lärares uppfattningar om utvecklingspotentialen i undervisningen utifrån visualiseringens påverkan på elevers matematikförståelse.     Hur uppfattar några elever och lärare att visualisering i matematikundervisningen påverkar elevers matematikförståelse? Vilka utvecklingsbehov av matematikundervisningen uppfattar elever och lärare i relation till visualiseringens påverkan på elevers matematikförståelse?   Teori Bearbetningen av den empiriska datan genomfördes med inspiration av fenomenografisk ansats. Marton och Booth (2000) beskriver att alla uppkomna variationer av uppfattningar ska belysas. Studiens resultat och analys har tolkats och relaterats till Vygotskijs (1978) och Säljös (2005) tankar om det sociokulturella perspektivet på lärande.    Metod En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer inspirerad av en fenomenografisk ansats valdes för att besvara forskningsfrågorna och uppnå studiens syfte.    Resultat Studien visar att visualisering i matematikundervisningen främst associeras till undervisning med laborativt material. Det råder en samstämmighet hos lärarna och eleverna om att visualisering i matematikundervisningen ökar elevernas möjlighet att utveckla sin matematikförståelse.  Det framkommer att det är särskilt fördelaktigt med visualisering i matematikundervisningen i de tidiga skolåren då många nya begrepp introduceras. Det blir även uppenbart att i de högre årskurserna erbjuds och förknippas visualisering främst med elever som inte nått så långt i sin matematikutveckling. I studien blir det synligt att eleverna i stor utsträckning upplever att bilder ger dem mer stöd i matematikutvecklingen än det laborativa materialet. Det är tydligt att laborativ matematikundervisning i sig inte är en garanti för elevers matematikförståelse utan det är lärarnas kompetens och förmåga att undervisa och utveckla undervisningen som är avgörande. Studien visar vidare att undervisningen till stor del är läromedelsstyrd vilket tyder på att val av läromedel har betydelse för hur stort utrymme visualiseringen får i matematikundervisningen. En av de viktigaste aspekterna i studien är att det finns en vilja till förändringsarbete inom matematiken och att lärarna efterfrågar både stöd och kollegial kompetensutveckling. Specialpedagogiska implikationer  Studien ökar insikten av speciallärarens roll som förmedlare av aktuell forskning inom utvecklingsområdet i matematik och med stöd i detta tillsammans med ledningen driva arbetet med att skapa en tillgänglig matematikundervisning. Specialläraren har en möjlighet att initiera och fördjupa lärprocesser i matematik för att öka elevernas möjlighet att utveckla en god matematikförståelse då samtliga lärare i studien anser att kollegialt lärande leder till förändring i undervisningen. Speciallärarens roll i det avseendet innebär att vara ett bollplank och en viktig samtalspartner vid val av olika läromedel och arbetsmetoder för att utforma matematikundervisningen. Det kan trots en anpassad och tillgänglig matematikundervisning innebära att någon elev inte utvecklar sin matematiska förmåga så som förväntas och då kan det finnas fog för att specialläraren på individnivå arbetar med särskild träning.

Hur elever utvecklar algebraiska resonemang är inte så välförstått, vilket i kombination med svenska elevers låga resultat vid algebraiska uppgifter på internationella mätningar utgör en problematik. Denna problematik syftar studien att minska genom att undersöka förstaklasselevers kollektiva algebraiska resonemang om funktioner, för att identifiera vilka typer av algebraiskt tänkande som ges uttryck. För att undersöka detta observerades nio grupper av förstaklasselever i deras möte med tre uppgifter om funktioner som sedan kodades efter resonemang, argument, algebraiska aspekter, generalisering, och funktionellt tänkande. Resultatet visar att förstaklasselever är kapabla att resonera kring algebra och närma sig intern säkerhet på sina svar. Elevernas resonemang visade också tecken på alla algebraiska aspekter, relaterande och sökande men inte utökande generaliseringar, och alla kategorier av funktionellt tänkande. Den rekursiva kategorin av funktionellt tänkande kopplades endast till den första uppgiften, vilken var av en dynamisk karaktär vilket är intressant för verksamma lärare då det har implikationen att introducera funktioner med två objekt som variabler.

No description available.