Matematiken är en stor del av vårt vardagsliv. Matematikundervisningen är idag till stor del läroboksbaserad och abstrakt vilket inte bidrar till långsiktiga användbara kunskaper. Då lärare vittnar om att elevernas matematiska förståelse är låg, är syftet med denna kunskapsöversikt att undersöka hur matematikläroboken kan kompletteras för att eleverna ska utveckla matematisk förståelse. Matematisk förståelse i skolan är nära förknippat med meningsskapande. Meningsskapande handlar om att se matematikens användbarhet, som är ett värdefullt redskap för individen och samhällsmedborgaren för att lösa vardagliga problem.      Detta är en kunskapsöversikt som består av åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna är inhämtade från en forskningsdatabas. Artiklarna är tematiserade och analyserade för att kunna svara på vår frågeställning. Vårt huvudsakliga fokus är lågstadiet.   Slutsatsen av denna kunskapsöversikt är att läroböcker ska ses som en resurs som behöver kompletteras för att uppnå matematisk förståelse. Undervisning behöver bli vardagsanknuten, erfarenhetsbaserad och ämnesöverskridande, där läraren intar en ansvarsfull ledarroll istället för att agera förmedlare av ett matematiskt innehåll. Arbetsmetoden konkret-illustrerande-abstrakt, som är en översättning från engelskans concrete – pictorial – abstract (CPA), utgår ifrån det konkreta och arbetar mot det abstrakta. Genom att undervisningen utgår ifrån CPA   och laborativt material gynnas elevernas matematiska förståelse. Det väsentliga blir att synliggöra sambandet mellan den konkreta vardagen och den abstrakta läroboksmatematiken. / Mathematics is a large part of our everyday life. Mathematics teaching today, is largely influenced by mathematics textbooks and are abstract, and does not contribute to long-term useful knowledge. Teachers testify that students mathematical understanding is low. Because of this, the aim of this research is to examine how the mathematic teaching has to change to make the students achieve this. Mathematical understanding is closely associated with meaning making. Meaning making is about seeing the usefulness of mathematics, as a useful tool for the individual and the citizen of society that can be used to solve everyday problems.      This is a knowledge overview. The result data consist of eight scientific articles that were collected from a research database. The articles were themed and reviewed to be able to answer our question. Our main focus for the conclusion is primary school.   The result shows that mathematic textbooks have to be seen as a resource that needs to be supplemented to achieve mathematical understanding. The teaching has to become everyday connected, experience-based and interdisciplinary, where the teacher is taking a responsible leading role, instead of being an intermediary of the mathematical content. The working method concrete - pictorial - abstract (CPA), starts with the concrete and work towards the abstract. Through teaching with CPA and manipulatives, befriends the student´s mathematical understanding. The key point is to make the connection between the concrete everyday life, and the abstract textbook.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som syftar till att undersöka hur matematiska videoklipp  påverkar elevers motivation att lära sig matematik och hur de används i matematikundervisning. Vi använde oss av databasen UniSearch och med hjälp av våra bestämda urvalskriterier valdes relevanta artiklar till vår studie. Artiklarna sammanfattades och analyserades. För att analysera artiklarna använde vi oss av de tre kategorierna i självbestämmandeteorin som är känsla av kompetens, självbestämmande och social delaktighet. Resultatet av den här studien visar att matematiska videoklipp uppfyller de tre kategorierna i självbestämmandeteorin och kan därför leda till ökad motivation. Utöver det fann vi resultat som visar att matematiska videoklipp kan användas före, under och efter matematiklektioner. Från resultatet anser vi att matematiska videoklipp skulle kunna vara en tillgång och fungera som ett bra stöd i matematikundervisningen. Exempelvis kan matematiska videoklipp användas före lektion i det flippade klassrummet, under lektion som ett  komplement till genomgång samt efter lektion till läxläsning. / This study is a systematic literature review that aims to examine how mathematical videos influence students’ motivation in mathematics, and how they can be used in teaching. We used the database UniSearch together with our selection criteria to choose relevant articles for our study. The articles were summarized and analyzed. To analyze the articles, we used the three categories in self-determination theory: Autonomy, competence and relatedness. The result from this study shows that mathematical videos meet the categories in self-determination theory. Therefore, mathematical videos could increase students’ motivation in mathematics. Moreover, the result shows that mathematical videos can be used before, during and after mathematics lessons. From these results, we believe that mathematical videos could be a useful support in mathematics teaching. For example, mathematical videos can be used before a lesson in the flipped classroom, during a lesson as a complement to the lecture and after a lesson as a tool to help studying homework.

Denna studie handlar om kommunikativ matematikundervisning ur ett inkluderande perspektiv. Begreppet inkludering handlar i denna undersökning om huruvida olika elevgrupper, i bemärkelsen lågpresterande och högpresterande elever, ges möjlighet att delta på liknade villkor samt vilka elever som gynnas av en kommunikativ matematikundervisning. Studien genomförs genom att undersöka Matematiksatsningen i Varberg (MASIV) som utförs i samtliga årskurs 1 i Varbergs kommun. MASIV utgår från en pedagogisk modell där samtal och diskussioner är en stor del av matematikundervisningen. Fokus i studien ligger på att undersöka vilka möjligheter respektive utmaningar lärare upplever med modellen samt om modellen skapar möjligheter för samtliga elever att utveckla sin matematiska förmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida en kommunikativ matematikundervisning inkluderar samtliga elever och främjar dem i sitt lärande. Gynnas lågpresterande och högpresterande elever lika mycket av en matematikundervisning som fokuserar på samtal och diskussioner? I Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, 2019 s. 6) anges att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” Hur överensstämmer en kommunikativ matematikundervisning med denna riktlinje om en likvärdig utbildning? För att kunna besvara syftet genomfördes undersökningen med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från tre olika skolor i kommunen intervjuades. Samtliga lärare valdes utifrån ett målstyrt urval då de arbetar aktivt med MASIV i matematikundervisningen. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning samt Vygotskys sociokulturella teori och Sterners (2015) pedagogiska modell. Resultatet visar att lärarna ser många möjligheter med en kommunikativ matematikundervisning. Att samtala kring matematiken är utvecklande för eleverna och ger dem en bra taluppfattning. Kommunikation möjliggör också flera olika strategier för eleverna att använda sig av. Lärarna menar dock att materialet inom MASIV inte är färdigutvecklat vilket gör att även utmaningarna är många. Den största utmaningen med materialet, som lärarna upplever det, är att få med sig alla elever och inte tappa någon på vägen. Denna utmaning beror främst på att det är svårt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Detta eftersom materialet, enligt lärarna, inte möjliggör nivåanpassning i tillräckligt stor utsträckning. Lärarna anser att undervisningen ligger på en hög nivå och gynnar främst de högpresterande eleverna. Några av lärarna tror ändå att de lågpresterande eleverna dras med av de andra eleverna och att det kommer att gynna även dem på längre sikt.

Flerspråkighet är en allt större del av dagens grundskola världen över och för att alla elever ska få möjlighet att uppnå kunskapskraven i matematiken, är det av stor vikt att eleverna får använda sina olika språk i undervisningen (Svensson 2009). Lärarens roll har därför en stor och viktig betydelse för att eleverna ska få ut det bästa av undervisningen. I vår kommande yrkesroll är det vår skyldighet att se till att flerspråkiga elever får det stöd och den hjälp de behöver för att uppnå kunskapskraven i ämnet matematik (Elmeroth 2017). Syftet med vår kunskapsöversikt är att belysa vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elevers förutsättningar att förstå matematikundervisningen. Vidare har vi granskat vilken betydelse lärarens roll har för flerspråkiga elever och vad det har för påverkan för deras matematikinlärning. För att belysa syftet har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka svårigheter finns inom ämnet matematik för flerspråkiga elever? Vad har lärarens roll för betydelse för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematiken? Genom litteratursökning med olika sökord i databaserna ERIC (ProQuest) och Primo gjordes ett urval av sammanlagt tio vetenskapliga artiklar. De tio utvalda artiklarna uppfyllde alla de kriterier som vi hade, det vill säga att det var undersökningar om flerspråkighet inom ämnet matematik på elever eller lärare i grundskolan. Vi gjorde en kartläggning av artiklarna där vi tydligt kunde jämföra deras resultat. Vi valde att dela upp artiklarna i kvalitativa eller kvantitativa metoder för att enklare kunna jämföra dess resultat (Christoffersen & Johannessen 2015). Med hjälp av artiklarnas resultat kunde vi fastställa att flerspråkiga elever bör få använda båda sina språk i matematiken (Robertson & Graven 2018; Yeh 2017). Vi kunde även fastställa att lärarens roll, tankesätt och tidigare erfarenheter av flerspråkighet, har stor betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Turner et al. 2016). Vi anser att vidare forskning behövs inom området för att flerspråkiga elever är allt vanligare i dagens grundskola och det ges alldeles för lite kunskap inom området i lärarutbildningen.

Syftet med studien är att undersöka om lärare upplever att elever med ADHD, autism eller inlärningssvårigheter gynnas eller missgynnas av kooperativt lärande i matematiken. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv. Metoden som har använts för att ta reda på detta är två kvalitativa gruppintervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet visar på att kooperativt lärande både kan gynna men även missgynna dessa elever i matematiken. Det finns flera olika faktorer som läraren måste tänka på för att kooperativt lärande ska gynna elever med ADHD, autism och inlärningssvårigheter. Exempelvis visar resultatet att det är viktigt att man arbetar med rätt strukturer. När det gäller gruppsammansättningen så är det exempelvis viktigt att man inte placerar flera elever med svårigheter i samma grupp utan att man istället blandar grupperna. Slutligen så diskuteras resultatet och jämförs med den tidigare forskning som har hittats kring ämnet. Jämförelsen visar att resultatet stämmer relativt väl överens med den tidigare forskningen.

I följande studie är syftet att jämföra två olika skolors arbetsmetoder inom matematikämnet samt deras fördelar, svårigheter och utmaningar. Frågeställningen som studien undersöker är: Vilka fördelar, svårigheter och utmaningar framkommer vid jämförelse mellan två olika skolors arbetsmetoder, Singaporemodellen och varierad matematikundervisning utifrån ett lärarperspektiv? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts med sex verksamma lärare i årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk har varit det sociokulturella perpsektivet med fokus på interaktion, scaffolding och mediering. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns liknande fördelar, svårigheter och utmaningar för både arbetsmetoder. Det fanns fyra övergripande fördelar i både arbetsmetoder vad gäller interkationens vikt, språkutvecklande arbetssätt, vikten av det visuella stödet samt en positiv förändring av elevernas inställning till matematikämnet. En fördel som framkom i studiens resultat och tidigare forskning i endast Singaporemodellen var dess positiva påverkan på elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetodernas svårigheter och utmaningar var liknande men däremot fanns något som skiljde dem åt vilket var att Singaporemodellen kunde stötta och utmana alla elever medan den varierade undervisningen visade brister i att kunna utmana de högpresterande eleverna. Övriga svårigheter och utmaningar som blev synliga för båda arbetsmetoderna var tidsaspekten och språkaspekten. Studiens övergripande slutsats visar att både Singaporemodellen och den varierade undervisningen leder till att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor samt att Singaporemodellen består av en varierad undervisning.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i matematikundervisning för flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika utmaningar lärare upplever när de undervisar matematik till flerspråkiga elever och att ta reda på vilka metoder lärare använder för att stödja dessa elevers lärande. Studien utgår från två teoretiska perspektiv, sociokulturell och scaffolding, tidigare forskning och styrdokument.   Undersökningen utfördes genom att använda enkätundersökning för att samla in data från lärare. I studien deltar tolv lärare som är behöriga i matematik och jobbar i grundskola 1–3. Enkäten delades ut digitalt till lärarna via e-post och jag fick även svaren via mail.    Resultaten visar att lärare bland annat hade svårt att undervisa matematik till flerspråkiga elever eftersom de inte behärskar svenska. Lärare berättar också om de olika metoder de använde för att stödja flerspråkiga elever i deras lärande såsom att jobba kooperativt i klassrummet där eleverna lär sig av varandra. Det andra metoderna var undervisningsstrategier och arbetssätt i matematikundervisning som cirkelmodellen och laborativt arbete, att använda studiehandledare på modersmål för att stötta eleverna i matematiklektioner och förklara matematiska begrepp och ord.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer för förståelsen av platsvärde hos elever i de tidiga skolåren. Datainsamlingen skedde genom sökning i databaserna ERIC, Scopus och Unisearch samt genom manuell sökning. Sammanlagt analyserades och sammanfattades 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade ett antal kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer kopplat till elevers förståelse av platsvärde. Dessa var; ålder, språk, undervisning och läromedel samt representationsformer. Studiens slutsats är att lärare bör ha goda kunskaper om samt förståelse för kritiska aspekter såväl som gynnsamma faktorer, för att på bästa sätt kunna stötta elevers förståelse av platsvärde i det decimala talsystemet.

Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera forskning om hur matematikläraresundervisning genom problemlösning i årskurs 4-6 organiseras. Problemlösning är en central del i kursplanen i matematik. Problemlösningsförmåga är också användbart i dagens samhälle. Vi har dock upplevt att många lärare menar att elever har svårigheter med att lösa problem. Därmed är denna litteraturstudie relevant för att synliggöra hur undervisningen genom problemlösning kan organiseras för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Litteratursökningen utfördes både via databassökning och manuell sökning. Databassökningen utgick från UniSearch medan den manuella sökningen baserades på att studera referenslistor. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att lärare kan undervisa genom problemlösning med hjälp av strategier, exempelvis KWL-strategin, digitalt verktyg, metakognitivbaserad kontextuell undervisningsstrategi och strategin arbeta baklänges. Ett annat resultat visade att det är ett flertal organisationsfaktorer som läraren behöver ta hänsyn till vid undervisning genom problemlösning, bland annat syfte och mål med undervisningen samt elevernas förkunskaper.

Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieelever uttrycker motivation, både allmänt för matematik och för matematiska textuppgifter. Forskningsfrågorna behandlade vilka typer av motivation eleverna uttrycker gällande de två områdena, samt om det finns kopplingar däremellan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 11 elever i årskurs ett på två gymnasieskolor. Motivationen mättes genom att fastställa dess valens samt identifiera motivationsindikatorer som kategoriserades i ett tidigare framtaget ramverk med primärindelningen inre respektive yttre motivation. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt, huvudsakligen med tematisk analysmetod.  Det övergripande resultatet visade en positiv inställning till matematikämnet och en övervikt för yttre motivation. Däremot var den övergripande inställningen till textuppgifter i det närmaste genomgående negativ eller neutral och motivationen präglades av yttre motivation. Inslaget av negativa motivationsindikatorer var stort. Textuppgifter med frihet i val av lösningsstrategi uppfattades generellt negativt och många elever uppfattade inte textuppgifters ämnesinnehåll som viktigt eller motiverande. En ny typ av externt utåtriktad motivation identifierades för textuppgifter som handlar om att eleven uttrycker motivation genom att utgå från andras perspektiv, lärarens eller kamraters, vilket föranledde införande av två nya kategorier i ramverket. Inga säkra slutsatser har kunnat dras kring kopplingar mellan den allmänna matematikmotivation och motivation för textuppgifter.