Synen på matematik har förändrats genom tiderna, från att man såg det som en produkt till att nu mer ser på matematik som en process. Denna process kan gynnas av att man i sin undervisning använder sig av ett arbetssätt där man integrerar de estetiska ämnena i matematiken, man antar ett transdisciplinärt synsätt på lärande. Vilket kan beskrivas som att man lär sig genom olika ämnen samtidigt. Forskning har visat att elever som lär sig med hjälp av exempelvis musik även presterar bättre när det gäller matematik. De estetiska lärprocesserna hjälper eleverna att utveckla sin spatiala förmåga dessutom har det visat sig ha goda effekter på lärandet för de elever som har inlärningssvårigheter. Det man lär sig med kroppen fastnar helt enkelt i knoppen. Syftet med denna studie var att få kunskap om lärare i årskurs F-3 använder sig av estetiska lärprocesser i sin matematikundervisning. Detta gjordes genom en enkätundersökning där 35 lärare deltog. Resultatet visar att bild och musik är de vanligaste estetiska ämnena som lärarna använder sig av i sin matematikundervisning. De matematiska områden där lärarna ofta använde sig av estetiska lärprocesser var problemlösning och geometri. Exempelvis att eleverna som ett steg i sin problemlösningsprocess fick rita ett förslag på en lösning. Resultatet visar också att lärarna ansåg att estetiska lärprocesser bidrar till ett fördjupat lärande samt ger eleverna möjligheter att använda alla sina sinnen. Dessutom svarade lärarna i enkäten att det gör undervisningen mer varierad och det blir också roligare för eleverna. Det lärarna uppgav att de saknade mest var tid för att planera för ett arbete där estetiska lärprocesser och matematik integreras, några uppgav även att de saknar kunskap om detta arbetssätt. Därför skulle det vara bra om man redan på lärarutbildningen fick möjlighet att fördjupa sig i de estetiska ämnena eftersom det även enligt läroplanen ska vara en del av skolans verksamhet.

Genom matematikundervisningen ska eleverna ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet i att använda sig av olika representationsformer. Representationsformer kan bestå av olika konkreta material. Med hjälp av dessa representationsformer ska de visa kunskap på att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem. Guy Brousseau, en fransk matematikdidaktiker, visar i sin teori om didaktiska situationer på tre olika begrepp: didaktiska situationer, adidaktiska situationer och devolution. De didaktiska situationerna syftar till de undervisningstillfällen då läraren leder och eleverna följer. De adidaktiska situationerna syftar istället på de tillfällen som eleverna själva tar över och styr sitt eget lärande. Brousseau kallar detta delegerande för devolution som syftar på ett undersökande arbetssätt där eleverna själva tar kommandot för den givna uppgiften. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare i årskurserna F-3 använder sig av laborativ matematikundervisning. I studien har 19 lärare deltagit och besvarat den enkät som skickats till dem via en digital länk. Eftersom enkäten endast har besvarats av 19 respondenter går inte resultatet att generalisera utan vidare forskning krävs. Men av resultatet att döma överensstämmer respondenternas uppfattning av laborativ matematikundervisning till stor del med Brousseaus kriterier för ett undersökande arbetssätt. Slutsatsen man kan dra av studien, trots få respondenter, är att verksamma lärare i de lägre årskurserna använder sig av laborativ undervisning i matematik tillsammans med konkreta material.

Denna studie har undersökt vilken undervisning som elever i årskurserna F–3 möts av gällande det matematiska innehållet klocka och tid. Forskning visar på elevers svårigheter att få förståelse för tid genom att de varken kan se eller känna på tiden som de andra mätbara storheterna. Därtill på den analogklockan förväxlar elever tim- och minutvisaren samt har svårt att förstå dess rotation, vilket leder till att tidavläsningen försvåras. Studien utgår från ett övergripande ramverk som innefattar vad undervisningen bör behandla samt i vilken ordning, för att elever ska kunna utveckla full förståelse för klocka och tid. Studien är kvalitativ och innefattar analys av tre olika läromedels, läroböcker för årskurs F–3 samt intervjuer av sju lärare verksamma i lågstadiet. Resultatet visar att den undervisning som eleverna får i sina läroböcker inte täcker Skolverket (2019) kunskapskrav eller ger eleverna förutsättningar att klara Skolverkets nationella prov i årskurs tre. Undervisning gällande klocka och tid som de intervjuade lärarna kompletterar med är för att ge ytterligare övning samt konkretisera undervisningen. Studien visar att det lärarna undervisar gällande klocka och tid utanför matematiklektionerna och läromedlet under skoldagen är ytterst viktig. Denna undervisning täcker de delar som enligt det övergripande ramverket behöver ingå i undervisning om klocka och tid för att eleverna ska kunna få en förståelse för innehållet, och som saknas i läromedlen.

Pengar som kontanter har minskat under det senaste årtiondet och används idag mindre än tidigare. Tidigare har pengar använts som ett konkret material i matematik­undervisningen. I denna studie studeras hur lärare beskriver sin användning av pengar som konkret material i matematikundervisningen och kompletteras genom en innehållsanalys på tre olika läromedel som är vanligt förekomna i skolans år 1-3. Detta undersöktes via intervjuer och en innehållsanalys. Resultaten visar på att lärare använder sig av pengar som konkret material men att tiobasmaterialet används mer. Läromedlen innehåller både bilder på pengar och enheten kronor. Slutsatser som går att dras från studie är att lärare behöver vara medveten om vilket material man använder och varför man använder det. Det är även viktigt att läraren känna till vilket material som framgår utifrån läromedlen.

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Syftet med denna läromedelsgranskning var att undersöka hur ett inkluderande aktivitetsförslag i matematik kunde se ut, samt hur frekvent inkludering förekom i aktivitetsförslagen hos två lärarhandledningar för matematik åk 4. För att kartlägga inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag togs ett ramverk fram utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin. Kategorierna ‘samarbete’, ‘variation i representationsformer’ samt ‘metakognition’ blev således ledorden för ett inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag. Resultatet visade att aktivitetsförslagen som innehöll någon form av de inkluderingsfrämjande kategorierna kunde se mycket olika ut. De aktivitetsförslag som gav mest stöd i alla tre kategorier utmärkte sig genom att vara mer omfattande och gav gedigna instruktioner till läraren. Resultatet visade även att aktivitetsförslagen i de två undersökta lärarhandledningarna ofta innehöll någon form av inkluderande inslag. Det var enbart 5-7 % av aktivitetsförslagen som helt saknade inkluderingsstöd. Genom analysen blev det tydligt vad som fattades i aktivitetsförslagen och hur de kunde formas för att förstärka inkluderingen. Med detta kan studien ge läraren uppslag för hur aktiviteter kan anpassas för att göra matematikundervisningen mer inkluderande.

Den här systematiska litteraturstudien behandlar elevers inställning till matematik i åldrarna fem till tolv år. Syftet med litteraturstudien är att beskriva elevers inställning till matematik samt identifiera faktorer som kan påverka inställningen. Matematik ses ofta som ett abstrakt och svårt ämne. En negativ inställning till ämnet kan leda till en brist på koncentration och därmed ett minskat lärande, vilket i sin tur påverkar matematikprestationerna. En brist på förståelse för matematik kan skapa frustration och en motvilja mot ämnet. I litteraturstudien har tolv artiklar granskats och sammanställts samt teman har identifierats. Resultatet visade en stor del positiva känslor för matematik i tidiga åldrar. De negativa känslorna framkom till störst del i de högre åldrarna och kan kopplas samman med undervisningsmetoder och ens egen matematiska förmåga. Studien belyser de påverkande faktorerna till elevers inställning samt hänvisar till ett skapande av positiva attityder. Undervisningsmetoder för att skapa positiva inställningar och känslor kring matematik främjas samt ett vuxet stöd från föräldrar och lärare.

Sammanfattning  Syftet med studien var att undersöka hur mikrokulturer i klassrum påverkar elevernas resultat inom matematik. I denna studie observerades och intervjuades tre lärare kring deras undervisningsmetoder och användning av extra resurser.  I studien framkom att de tre lärarna hade flera olikheter i sin undervisning. Det hade skapats olika mikrokulturer. Mikrokulturerna påverkade innehållet på genomgångarna, hur lärarna använde extra resurser. I studien framkom även att lärarna hade olika syn på vad som motiverar eleverna och på vad som var framgångsfaktorer i elevernas utveckling. Två av de observerade lärarna använde specifika elevgrupper baserade på elevernas kunskapsnivå medan den tredje läraren inte gjorde detta. För att mäta elevernas kunskapsnivå genomfördes ett delprov från ett tidigare frisläppt Nationellt prov från 2013. Provresultaten analyserades sedan för att se om eventuella kunskapsskillnader kunde kopplas till lärarnas undervisningsmetoder, studien visade att elevernas resultat påverkades mest hos lärarna som använde fokusgrupper. Lärare A:s fokusgrupp undervisades i högre grad på avanceradnivå och eleverna presterade bättre på uppgifterna med avanceradnivå. Lärare B:s fokusgrupp undervisades till största del på grundnivå och eleverna presterade bättre än genomsnittet på uppgifterna på grundnivå. Medan lärare C inte hade fokusgrupper och elevernas resultat både på grund- och avanceradnivå var något lägre. / Abstract  The purpose of the study was to investigate how micro cultures was created in teachers’ classrooms and how it affected the students' results in mathematics. In this study, three teachers were observed and interviewed about their teaching methods.  The study revealed that the micro cultures that had been created influenced the content of the lectures and how the teachers used extra resources. Two of the observed teachers used specific student groups based on the students' level of knowledge, while the third teacher did not. Also a test was conducted and analyzed to see if any knowledge differences could be linked to the teachers' teaching methods. The test was a part from National test from 2013. The study showed that the students' results were most affected by the two teachers who used focus groups. Teacher A's focus group was taught in advanced level and the students performed better on the tasks in the advanced levels. Teacher B's focus group was taught for the most part at the basic levels and the students performed better than average on the tasks with basic levels. While teacher C did not have focus groups and the students' results at both the basic level and advanced level were slightly lower.

Arbetet handlar om matematikundervisning för nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar, som enligt matematikläraren uppstår under undervisningen av nyanlända elever och vilka språkliga resurser som finns att tillgå och kan användas samt de kunskapsmässiga potentialer som dessa resurser skapar för nyanlända elevers lärande. Inledningsvis presenterar jag i den här uppsatsen några forskningsresultat, som behandlar nyanlända elevers matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet som en resurs. Många forskare förespråkar vikten av elevens modersmål i hens lärande och att nyanlända elevers alla språkliga och matematiska förkunskaper skall användas för att utveckla elevens matematiska kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i olika skolor i några delar av Sverige, samlade jag in datamaterial för min undersökning. Utifrån insamlade data utförde jag en tvåstegsanalys. Den första var en tematisk analys som bildade en bas för att hitta och definiera viktiga teman i datamaterialet. I det andra steget undersöktes de olika framanalyserade temana med LAR-modellen som teoretisk referensram. Utifrån resultaten visade det sig att elevens språkliga kunskaper spelar en avgörande roll i elevens lärande. Lärarna lyfte fram vikten av olika språkliga resurser i undervisning av nyanlända elever, men det visade sig också att lärarens kompetens och adekvata utbildning kan vara betydelsefull. Med hjälp av LAR-modellen visade studiens resultat vilka potentialer de olika språkliga resurserna har som nyanlända elever, enligt matematiklärarna, erbjuds under matematikundervisningen. Dessa resultat kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning för att belysa olika aspekter i resultaten.

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vad forskning beskriver om hur matematiklärare bör gå tillväga, för att arbeta med elever som har någon form av funktionsvariation. Det resultat vi har fått fram visar dock att det inte finns en enkel väg, utan det finns olika metoder inom ämnet matematik. Men de flesta källor tog upp vikten av inventioners påverkan samt att eleverna själva ska utvärdera sitt arbete under matematiklektionerna. Slutsatsen är att läraren behöver individanpassa och med hjälp av de olika metoderna enklare stötta eleverna med särskilda behov inom matematiken, utifrån de metoder som kunskapsöversikten tagit upp från olika forskare. Men något vi även konstaterar i diskussionen är att det inte finns ordentligt med underlag för att säkerställa att dessa metoder som nämnts är bra eller dåliga, detta då den största studien behandlade 50 elever. Därav efterfrågas större studier i området så man kan med säkerhet slå fast på om dessa metoder är bra eller dåliga.