Syftet med studien är att undersöka hur tre verksamma matematiklärare säger sig arbeta med laborativt material i matematikundervisningen, för årskurs 4–6, eftersom läraren har stor påverkan på utfallet av användandet av laborativt material för matematisk förståelse. Det är även av intresse att utifrån lärarnas yrkeskunskap och praktik belysa möjligheter och hinder i att använda laborativt material i matematikundervisningen. Studien genomfördes genom semi­strukturerade intervjuer med utgångpunkt i två arbetssätt och principer för framgångsrikt arbete med laborativt material. Resultatet visar att de deltagande lärarna uttrycker en vilja i att använda både undersökande och demon­strerande arbetssätt med laborativt material. De tenderar att använda laborativt material demonstrerande för att hjälpa elever att förstå det abstrakta eller en given metod. Dock såg de en vinst i att först ge eleverna erfarenheter med laborativt material för att sedan bygga upp förståelsen. Det som uppmärk­sammades var de eventuella negativa normer kring användandet av laborativt material som kan uppstå från enbart arbete med ett av arbetssätten och att det ytterligare påvisar lärarens roll i hur han eller hon använder laborativt material i matematikundervisningen. / The aim of the study is to examine three mathematic teachers working in grades 4-6 and how they say they work with manipulatives to increase students´ understanding. This is because of the important role teachers have when working with manipulatives. It is also of interest to examine the benefits and disadvantages of using manipulatives in mathematics education. The study was carried through with semi-structured interviews with a foundation in two working practices and principles for successful use of manipulatives. The results show that the participating teachers expresses a desire to use both exploratory and demonstrating work practices when working with manipulatives. The teachers tend to use manipulatives in a demonstrating way to help students in their understanding of the abstract mathematics or help them understand a given method. However, the teachers saw an advantage of first introduce the manipulatives to create learning experiences and then gradually build the understanding. The results draw attention to negative norms regarding the use of manipulatives in a way were solely a demonstrating method is being used. This highlights the importance of the teacher´s role and how he or she uses the manipulatives in mathematics education.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur en lärare arbetar med att integrera IKT-verktyg i matematikundervisningen och hur lärarens kunskaper synliggörs vid skapandet av IKT-integrerad undervisning. Metoderna som användes för att besvara forskningsfrågorna var av kvalitativ karaktär och bestod av lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att läraren använde sig av IKT-verktyg för att göra ett annars svårbegripligt ämnesinnehåll mer tydligt för eleverna. Lärarens olika kunskaper samspelade vid skapandet av IKT-integrerad undervisning i enlighet med ramverket ICT-TPCK. En slutsats som drogs av vår fallstudie var att lärare behöver få utbildning i hur IKT-verktyg kan användas på ett pedagogiskt sätt för att lyfta ämnesinnehållet för eleverna. / The purpose of the case study was to investigate how a teacher integrates ICT-tools in mathematics education and which of the teacher’s knowledges are visible during the creation of ICT-integrated education. The methods used to answer the research questions were of qualitative character and contained lesson observations and semi-structured interviews with a middle school teacher. The results showed that the teacher used ICT-tools to make subject content that is hard for pupils to understand, clearer and more comprehensible. The teacher’s different competencies interplayed whilst creating ICT-integrated education in accordance with the framework ICT-TPCK. A conclusion drawn from the case study was that teachers need education in the pedagogical use of ICT-tools to enhance the subject content to the pupils.

Syftet med studien är att undersöka hur en matematikundervisning i lågstadiet kan struktureras för att motivera elever att delta i lärandet, samt vilka utmaningar läraren stöter på i detta arbete. Vi genomförde en fallstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och systematisk observation med både observationsschema och fältanteckningar. Detta material sammanställdes och analyserades sedan utifrån de fem dimensionerna av differentiering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarens medvetenhet om samspelet mellan olika delar i fem dimensioner för differentiering har stor betydelse för elevers motivation.  I matematikundervisning kan läraren tyvärr inte alltid ge den vägledning och stimulans som de högpresterande eleverna behöver. Anledningen är att läraren fördelar mer tid till de lågpresterande eleverna, eftersom lärarens uppdrag är att se till att dessa elever uppnår de kunskapskraven som minst ska uppnås.

Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger anser sig ha tillräckligt med kunskaper och erfarenheter kring särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Utgångspunkter är identifiering och utmaning av särskilt begåvade elever. Metoden för undersökningen bygger på kvalitativ och kvantitativ metod med två intervjuer och en enkätundersökning som besvarats av 19 pedagoger. Studiens resultat visar en jämn fördelning mellan de lärare som anser sig kunna identifiera särskilt begåvade elever, dock bygger det på en spridning av pedagogers definitioner. Över 50 % anser sig ha tillräckligt med kunskaper för utmaning av särskilt begåvade elever, med bland annat acceleration och berikning, och det framkommer att det finns en stor spridning i vilka stöd som finns på de olika skolorna vid utmaning av särskilt begåvade elever. Viktiga slutsatser att dra från undersökningen är att det behövs mer kunskap om särskild begåvning.

Vi har valt att undersöka vilka effekter kooperativt lärande kan ha på elevers problemlösningsförmåga i matematik och på elevernas sociala samspel i årskurs F-3. För att undersöka effekterna valde vi att utgå från lärarens perspektiv och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt sju lärare från tre olika skolor. De lärare som medverkade i studien har eller har haft erfarenhet av att arbeta med kooperativt lärande inom ämnet matematik från F-3. För att förstå vårt insamlade material valde vi att utgå från ett sociokulturellt perspektiv som menar att ett lärande inte kan ske utan interaktion mellan eleverna och att samspel är en grundläggande aspekt för att nå ett högre lärande. Resultatet visar att lärarna uppfattar att en av effekterna är att problemlösningsförmågan fördjupas när elever får träna på att resonera och förklara för varandra. Lärarna uppfattar även att elevernas analyser blir mer komplexa och att eleverna får chans till att hjälpa varandra i att förstå och lära sig matematik.

Matematikundervisningen i Sverige är i hög grad läromedelsstyrd och valet av läromedel påverkar vilken undervisning eleverna får ta del av. Utbudet av läromedel är stort och ett av de läromedel som de senaste åren har blivit populärt är Singma. Singma är ett läromedel inspirerat av matematikundervisningen i Singapore, ett land som har haft höga resultat på internationella kunskapsmätningar. Syftet med följande uppsats är att synliggöra hur fem lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 upplever läromedlet Singma. Intentionen är att uppsatsen ska bidra med kunskap som kan ge lärare en mer nyanserad bild av ett läromedels styrkor och svagheter. Materialet består av fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar med Singma i årskurs 1–3. Studien är inspirerad av fenomenologi och datamaterialet har analyserats enligt en fenomenologisk sjustegsmodell. Resultatet visar att lärarna upplever att Singma främst ger dem stöttning i att planera och genomföra undervisning som utvecklar elevernas begrepps-, problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmåga. Singma stöttar även i att planera och genomföra undervisning i helklass och grupper. Resultatet visar att läromedlet främst ger upphov till utmaningar när det gäller elevernas självständiga arbete. Lärarna upplever att eleverna har svårt att arbeta självständigt på grund av att uppgifterna består av mycket text och stor variation. Slutsatsen är att Singma är ett läromedel som stöttar lärare som vill att matematikundervisningen till stor del ska bestå av gemensamt arbete. Läromedlet stöttar även lärare som vill att undervisningen ska utgå från konkret material och visuella representationer. / Mathematics education in Sweden is to a high degree controlled by teaching materials and the choice of teaching material influences which education the students will receive. The range of teaching materials is large and one of the teaching materials that lately has become popular is Singma. Singma is a teaching material inspired by mathematics education in Singapore, a country that has had high results on international knowledge tests. The aim of this study is to depict how five teachers who teach mathematics in grades 1–3 experience the teaching aid Singma. The intention is that the essay will contribute knowledge that can give teachers a nuanced picture of the strengths and weaknesses of a teaching material. The data consists of five qualitative, semi-structured interviews with teachers who work with Singma in grades 1–3. The study is inspired by phenomenology and the data has been analyzed according to a phenomenological seven-step model. The results show that the teachers experience that Singma mainly provides them with support in planning and implementing teaching that develops students' conceptual, problem-solving, reasoning and communication skills. Singma also supports planning and implementing whole class and group activities. The results show that the teaching material mainly gives rise to challenges when it comes to the students' independent work. The teachers feel that the students find it difficult to work independently because the tasks consist of a lot of text and great variety. The conclusion is that Singma is a teaching material that supports teachers who primarily want the mathematics lessons to consist of whole class and group activities. The teaching material also supports teachers who want the teaching to be based on concrete material and visual representations.

Med föreliggande studie vill jag ta reda på vilka argument tvåspråkiga lärare, i Sverige och i Libanon, anför om syftet att bedriva tvåspråkiga elevers matematikundervisning på majoritetsspråket, svenska, respektive det främmande språket, engelska. Ett annat syfte är att undersöka vad lärarna finner för inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, en i Libanon och två i Sverige, synliggörs hur dessa lärare argumenterar inom detta område och vad de baserar sina ställningstaganden på. Resultatet från studien visar att lärarna ser olika syften med att bedriva undervisningen på ett annat språk än elevernas modersmål. De flesta lärare menar att syftet med undervisningen inriktar sig mer till språkutveckling än matematikutveckling. Vidare visar resultatet att inte alla lärare anser att elevens modersmål gynnar matematikutvecklingen, vilket inte överrensstämmer med forskningen inom detta område. Lärarna anser att det finns andra sätt att utveckla elevernas begreppsförståelse såsom konkreta material. Resultatet visar även att lärarna menar att tvåspråkig matematikundervisningen gynnar elevernas matematikförståelse. Lärarna menar här att tvåspråkig undervisning främjar förståelsen, ju tidigare eleverna börjar med det. / Teachers' perspectives on the influence of language on the mathematical development of bilingual students in Lebanon and in Sweden

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att använda närmiljön för att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen. Genom att vardagsanknyta matematiken i närmiljön känner eleverna ofta igen sig och känner mening och förståelse för matematik. Eleverna får ofta arbeta laborativt, använda flera sinnen och använda sina tidigare erfarenheter.

My study aims at pointing out how teachers´ for granted-taken assumptions on mathematics education with technology impacts their mathematics teaching. The study has a classroom perspective as a point of departure and the empiric material consists of 36 grade four teachers´ focus group discussions on technology in mathematics teaching. Gee´s (2005) theoretical framework on discourse analysis has been used focusing on so called Discourse models as a tool for investigation. Discourse models can, according to Gee (2005) be described as prototype simulations e.g taken for granted assumptions shared amongst a number of people. My interest is on functional aspects of technology in mathematics education and thus I have used the concepts of instrumental genesis and instrumental orchestration (Trouche, 2004) since these concepts highlights the relation between the student´s mathematics learning, the technology used and the teaching. Within the triad these factors form I have studied how teachers´ for grated taken assumptions both constrain and enable mathematics teaching with technology. The results point at teachers taking for granted that when students use technology individually or in pairs the purpose is drilling mathematics skills. The teachers also assume that the use of technology makes mathematics learning more fun. These assumptions differ from the intentions in the Swedish national mathematics curriculum, which points out scaffolding aspects of technology in mathematics learning such as enabling mathematical explorations using digital dynamic representations. In the empirical material there is one example of teachers´ assumptions on technology in mathematics education which coincides with the intentions of the Swedish national curriculum thus being an example of how technology can be used in exploring mathematics. When technology is used in whole class teaching it is argued by the teachers that it helps “opening up” class discussions. More on, the results show that the teachers take for granted (particularly when technology is used individually or in pairs) that the instrumental genesis occurs without their orchestration, which means that responsibility for students´ instrumental genesis is put either on the student or on the tool. This means that students´ instrumental genesis towards the object of learning is assessed in regards to the student or to the tool. The issue of teacher orchestrations becomes a non-issue. The results of the study also suggests that the teacher´s autonomy in relation to the tool affects the instrumental orchestration.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever med dyslexi ser på sitt lärande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjälp de har fått under sin skolgång, samt vad de skulle ha önskat att de fått hjälp med. För att få svar på våra frågeställningar har vi utfört åtta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare år och i gymnasiet samt med några i vuxen ålder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om deras dyslexi påverkat matematikinlärningen. Svårigheterna de intervjuade har är i huvudsak att läsa och förstå matematiska texter. Det visade sig också att informanterna fått lite eller inget stöd, med hänsyn till deras dyslexi, i den matematiska undervisningen.