Utifrån elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bäst motiveras är syftet med denna uppsats att förbättra matematikundervisningen på gymnasieskolan. För att ta reda på elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever från två gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrågats i en enkätundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utsträckning än vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssätt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att: för att motivera elever och skapa förutsättningar för dem att utveckla förståelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssätt.

Syftet med att undersöka läroböcker i matematik är att få en insikt i hur stor vikt läroböckerna lägger på själva utförandet istället för på slutprodukten. Vi vill även undersöka om läroboken visar att det kan finnas mer än en lösning till en och samma uppgift. Vi bestämde oss för att granska läroböcker i årskurs fyra och utifrån en mall med fem större analysfrågor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika läroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre läroböckerna är stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett självständigt tänkande. / The purpice with our study was to see weather the textbooks in Matematics focus on the process solving the question rather than the answer. We also wanted to see if the textbooks engourige the students to be open for more than one solution. We decided to look into three diffrent textbooks in year 4. Our result showed that none of the textbooks that we did our study on encouraged the students to focus on the process rather than the answer.

SammanfattningI denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet. Resultatet för studien grundas av tidigare forskning och teori där flera studier visar att språket har en viktig och betydande roll för matematik, och att det är genom språket elever skapar förståelse för matematik. Studiens resultat visar att lärarna anser att språket har en betydande roll för matematik, och att de använder språket på olika sätt i matematikundervisningen. Det visar sig att lärarna ser vikten av att använda sig av både vardagsspråk och matematiskt språk i undervisningen i syftet av att finna kopplingar mellan språken. / AbstractThis study examines how some teachers see and use the language of mathematics teaching. The study examines how the mathematical concepts and communication are used in mathematics education to support pupils' learning of the subject from a number of the teacher's perspective. Moreover investigated how laboratory materials affect pupils' learning of mathematical concepts.The method used in the study is interviews with six primary school teachers. The interviews focused on teachers' working to make use of everyday language, mathematical concepts, communication and laboratory materials in the teaching of mathematics, and how these elements can be important for the development of the subject.The results of the study based of previous research and theory which several studies show that language is an important and significant role in mathematics, and it is through language students an understanding of mathematics. Study results show that the teachers believe that language has a significant role in mathematics, and that they use language in different ways in mathematics teaching. It turns out that the teachers see the importance of making use of everyday language and mathematical language in teaching in the aim of finding links between languages.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare använder laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i skolår 3 samt lärarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvårigheter. Studien inkluderar även elevers inställning till laborativt material. Motivet till valet av detta ämne är utifrån våra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter där enskild tyst räkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material användes som sysselsättning. Litteraturen inom området förespråkar arbete med laborativt material under hela skolgången för betydelse för elevernas förståelse i matematik och att läraren har en avgörande roll gällande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte gör det.I undersökningen har vi använt oss av två kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation. Vi har intervjuat lärare och elever från olika skolor, kommunal och Montessoriskola som arbetar med laborativ matematik samt observerat undervisningen.I resultatet framträder lärarnas skilda arbetssätt med laborativt material med samstämmighet att förbättra elevernas prestationer och utveckla deras förståelse i matematik. Lärarna använder pedagogiska material samt vardagliga material i syfte att utnyttja fler tillfällen till laborativ undervisningen. Vidare påpekas det att det är syftet med innehållet som styr valet av vilket material som lärarna använder. Utifrån resultatet av vår undersökning framkommer det att eleverna från kommunal skola i skolår 3 har en uppfattning om att de nu kan matematik, och uppger att laborativt material ska användas av yngre elever. Eleverna från Montessoriskolan anser att de kan använda laborativt material regelbundet eftersom de har material i varierade svårighetsgrader.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat. Resultatet av lärarintervjuerna, visade att lärarnas tankar om bedömningar är varierade, och att bedömningsarbetet både är summativt och formativt. I elevenkäterna framgick det att eleverna har blandade tankar om bedömning i matematik, men att de flesta upplever bedömningen som något positivt. Utifrån det resultat vi fick fram, drar vi slutsatsen att elevernas delaktighet i bedömningsprocessen genom individuell kommunikation med läraren samt via Unikum, är viktiga för vem eleverna anser att bedömningen är till för. Det framgår också att lärarnas upplägg av undervisning och bedömning påverkar elevernas tankar om vad, när, hur, och varför bedömning sker i matematik.

Elever har en varierande inställning till skolämnet matematik. Denna inställning skiftar ofta och är inte konstant. Syftet med detta arbete var därför att undersöka vilka skillnader som finns i elevernas attityd och motivation när man skiftar mellan olika matematiska områden och arbets¬sätt. Arbetet baseras på en enkätundersökning med 89 elever från årskurs sju på två olika skolor och en intervjuundersökning där 13 av dessa elever deltog i intervjugrupper om tre eller fyra där de fick möjlighet att utveckla sina resonemang. Resultatet från dessa studier visar att det finns en skiftande attityd beroende på val av arbetsområde och arbetssätt och eleverna känner att variation i undervisningen bidrar till att motivationen höjs och attityden förbättras. Arbetssätt som eleverna kände var roliga eller effektiva när det kommer till inlärning påverkade attityden positivt. Resultatet visar även att det är viktigt för eleverna att se användningen med det de gör för att de ska känna sig motiverade att arbeta med någonting.

This literature study aims to explore which proven teaching methods can be used to bridge language barriers between teachers and students in a multilingual school context. The analysis was conducted using pedagogical models from Prediger & Neugebauer (2020) and Norén (2010). We have identified various linguistic, multimodal and relational methods to overcome language barriers between teacher and student in the mathematics classroom. The result indicates that none of the methods alone should be seen as complete didactic approaches, but the best results are achieved when aspects of languaging, multimodality, and positive relationship building work together to create a classroom environment wherein multilingual pupils' access to participation practices and learning is facilitated.

Syftet med denna studie är att identifiera de idéer lärare har om begreppsförmågans betydelse för att lösa matematiska problem samt de pedagogiska strategier som lärare kana nvända för att hjälpa elever att förstå matematiska begrepp och hur begreppsförståelse kan påverka matematiklärande. Studien är kvalitativ och fyra mattelärare som är kunniga om frågan intervjuades. Resultaten visar vikten av att förstå matematiska begrepp för att det gör det möjligt för elever att kommunicera med andra och utföra en mängd olika uppgifter. Dessutom visar resultaten att lärare har tillgång till ett brett utbud av metoder, inklusive begreppskartor, MAGMA och andra verktyg, för att hjälpa elever att förstå matematiska idéer.

I dagens samhälle har digitaliseringen blivit en betydande faktor, och oavsett ålder och förmåga spelar digitala verktyg en viktig roll. Genom att integrera dessa verktyg i undervisningen kan en inkluderande lärmiljö skapas, där alla elever med olika förutsättningar får lika möjligheter till kunskapsutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen av speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Data samlades in från sju informanter genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades tematiskt utifrån både sociokulturella perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten belyser den betydelsefulla roll som specialpedagoger och speciallärare har i matematikundervisningen genom implementeringen av digitala verktyg. Dessutom visar studien vilka möjligheter dessa verktyg kan erbjuda elever i behov av särskilt stöd, både på skol-, grupp- och individnivå. Genom att integrera digitala verktyg i undervisningen kan undervisningsmetoderna anpassas efter elevernas olikheter och individuella förutsättningar. Resultaten framhäver vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö som främjar engagemang och delaktighet för alla elever. Slutligen visar studien att användningen av digitala verktyg i matematik-undervisningen är en positiv utveckling som främjar en inkluderande och engagerande lärmiljö för alla elever, oavsett deras förutsättningar och behov.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka strategier och metoder som läraren kantillämpa för att differentiera undervisning för flerspråkiga elevers inlärning av matematik imellanstadiet. Studien syftar till att erbjuda en ny insikt om ett differentierat arbetssätt ochskapar en medvetenhet om vikten av anpassningar när det gäller matematikundervisning fördenna elevgrupp. Genom att erbjuda flera strategier för pedagoger som arbetar medflerspråkiga elever syftar denna studie till att öppna upp möjligheter att utveckla pedagogiskastrategier och att effektivt integrera dessa resurser i klassrummet. Utifrån detta syfte skapadestvå forskningsfrågor:- På vilka sätt kan läraren arbeta differentierat för att stödja flerspråkiga eleversmatematikinlärning?- Vilka utmaningar kan läraren möta under arbetet med differentiering inommatematikundervisning för flerspråkiga elever?Denna litteraturstudie baseras på systematiska sökningar i ERIC-EBSCO-databasen.Resultatet visar att förhållandet mellan språk- och matematikinlärning har en fundamentalroll. Resultatet pekar också på att differentierad bedömning är en nödvändig komponent föratt rättvist mäta och stödja elevernas framsteg och att differentiering kan skapa ett effektivtlärande. Trots detta visar resultatet att vissa utmaningar kan uppstå, exempelvis läraresosäkerhet om sin förmåga att anpassa uppgifter på ett individanpassat sätt. Resultaten belyserockså lärarens möjligheter att undvika dessa utmaningar och skapa en inkluderande lärmiljöför flerspråkiga elever i matematik genom att till exempel använda visualisering ochdifferentiering. / The aim of this systematic literature review is to investigate strategies and methods thatteachers can apply in their classrooms to individualize the teaching, assessment and supportof multilingual students of mathematics in middle school.The purpose is to create anawareness of the importance of adaptations when it comes to teaching mathematics for thisgroup of students. This study represents many opportunities to develop pedagogical strategiesand to effectively integrate these resources into the classroom. From this aim, two researchquestions were formed:- What strategies might the teacher employ to support multilingual students throughdifferentiated mathematics teaching?- What difficulties might a teacher encounter during the work with differentiation inteaching mathematics for multilingual students?The literature review is based on systematic searches on the ERIC- EBSCO database. Theresult declares that the relationship between language and mathematics learning has afundamental role. The result also declares that differentiated assessment is a necessarycomponent to fairly measure and support student progress. Differentiation can promoteeffective learning. Despite this, the result shows that some difficulties could still occur, suchas teachers' uncertainty about their ability to adapt tasks in an individualized way. However,the results have also highlighted the teacher's role in avoiding these challenges and creatingan inclusive learning environment for multilingual students in mathematics by, for example,using visualization and manipulatives.