Syftet med studien är att undersöka hur, när och varför speciallärare använder laborativt  material inom matematik i årskurs 1-3. Idén till ämnet uppkom då vi som lågstadielärare är intresserade av hur vi kan få mer kunskap om laborativt material och använda det på bästa sätt i matematikundervisningen. Intervjuer och observationer har genomförts med fyra speciallärare på skolor i en medelstor stad för att kunna besvara frågeställningarna i studien. Resultaten i studien har sedan analyserats med hjälp av Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet och Deweys teori, pragmatismen. Resultatet visar att speciallärarna använder laborativt material med elever som är i svårigheter inom matematik eftersom det anses vara ett betydelsefullt hjälpmedel. Däremot förespråkar speciallärarna i studien att använda laborativt material med alla elever. Resultet visar också att laborativt material används under olika tidsperioder samt att materialet uppskattas hos eleverna. Studien avslutas med en diskussion där vi diskuterar hur, när och varför speciallärare använder laborativt material.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i den undervisning av elever i matematiksvårigheter som forskningen studerat, samt vilka effekter denna undervisning har på elevernas matematiska utveckling och lärande. Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie, där 30 forskningsstudier inom området kartläggs och analyseras. Forskningsfältet analyseras översiktligt, följt av en fördjupad analys. Resultatet av litteraturstudien tyder på en stor variation kring de digitala verktygens användningsområden. Av studien framgår att digitala verktyg används för att låta elever följa instruktioner och lösa matematiska uppgifter, att undervisa med virtuellt laborativt material, för anpassningar och som hjälpmedel, för att kommunicera och ge återkoppling, för en spelbaserad undervisning samt för mängdträning och repetition i matematik. Resultatet tyder överlag på positiva effekter av en undervisning med digitala verktyg på elever i matematiksvårigheter gällande lärande och utveckling i matematik. Resultatet tyder även på att den undervisning som framgår av forskningsstudierna till övervägande del går ut på att eleven interagerar med det digitala verktyget på egen hand. Detta resultat diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Implikationer för vidare forskning och konsekvenser för undervisning diskuteras. / The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in the teaching of students in mathematical diffuculties that research has studied, and the effects of this teaching on the students’ mathematical development and learning. The method for this study is a systematic review, where 30 research studies are charted and analyzed. The field of research is surveyed, followed by a profound analysis. The results of the study indicates that there is a great variety in the use of digital tools. The study shows that digital tools are used by letting students follow instructions and solve mathematical problems, for teaching with virtual manipulatives, as accommodations and support tools, for communication and feedback, for game-based learning and for increasing the amount of mathematical practice and repetition. The overall results indicate positive effects of teching with digital tools on mathematical learning and development of students in mathematical difficulties. The results also indicate that the teaching methods in the research studies are mainly based on letting the students interact with the digital tools on their own. This result is discussed based on a sociocultural perspective on knowledge and learning. Implications for further research and practice are discussed.

Hur kan man undervisa med det digitala verktyget Excel inom matematiken på ett effektivt sätt? Forskningens teorier visar att för att lyckas måste undervisningen planeras och genomföras med ett tydligt syfte om hur det digitala verktyget ska användas för att skapa lärande. Det som krävs är att läraren har kunskaper inom samtliga av de tre delarna ämnesinnehåll, det digitala verktyget och pedagogisk förmåga samt hur de ska integreras. Utifrån forskningens teorier har jag planerat och genomfört två lektioner inom statistik för årskurs sju, för att undersöka hur elever upplever undervisning och lärande med digitala verktyg. Metoden som har valt för att påvisa om digitala verktyget påverkar elevers upplevelse av undervisningen är experiment. Halva klassen har arbetat med det digitala verktyget Excel och den andra halvan med papper och penna. För att undersöka skillnaderna mellan grupperna har jag genomfört en enkätundersökning och intervjuat den delen av klassen som arbetade med Excel och hela klassen har gjort en avslutningsuppgift. Eleverna upplever att undervisningen med digitala verktyg är motiverande med hög delaktighet och att de får mycket skolarbete gjort. Studien visar inte att elevernas upplevda lärande påverkades av undervisning med digitala verktyg. / <p>Matematik</p>

Denna uppsats är tänkt att belysa användandet av läromedel som utgångspunkt i matematikundervisningen i grundskolans lägre åldrar. Inte att läromedel används, utan hur och vid vilka tillfällen det används samt om och när lärare på fältet anser att användande av läromedel har betydelse för elevers lärande och utveckling. Vi har undersökt följande: Varför och när väljer lärare att använda läromedel i matematik? Vilken syn har lärare på hur deras elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter i matematik?   För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma lärare. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys. De slutsatser vi kunnat dra utifrån den litteratur vi bearbetat är att lärare främst använder läromedel i så hög utsträckning på grund av organisatoriska orsaker som exempelvis att det är tidsbesparande, ses som en garanti för undervisningens kvalitet samt att det ger eleverna en struktur de känner sig trygga med. Vi har också kunnat dra slutsatsen att socialt samspel och kommunikativa aktiviteter har stor betydelse för elevers lärande och utveckling i matematik.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka möjligheterna vid arbete med laborativt material inom matematikundervisningen för de yngre åldrarna. Syftet är att sammanställa resultat från tidigare forskningslitteratur för att urskilja vilka hinder och vinster som kan uppstå i samband med användning av laborativt material. För att finna relevant litteratur till denna studie har vi använt oss av databaserna ERIC, MathEduc samt Swepub. Vårt analyserade resultat visar att användning av laborativt material kan resultera i många vinster för elevers lärande. För att undvika hinder bör läraren ha god kunskap om materialet samt alltid grunda och motivera användandet i ett matematiskt syfte. Det slutliga målet med att inkludera laborativt material i undervisningen är att eleverna inte ska behöva använda materialet. Det ska enbart användas som stöd när ny, abstrakt matematik introduceras.

Denna undersökning var en fallstudie vars syfte var att ta reda på vilka kvalitéer och möjligheter tre utvalda datorprogram har, samt hur fyra olika lärare använder och utnyttjar dem i sin matematikundervisning. Till denna fallstudie ett analysverktyg för att analysera datorprogrammen använts. Observationer genomfördes i fyra olika klasser. För att få en djupare förstålse av användningen av datorprogrammen intervjuades de fyra lärarna om observationstillfällena. Analysen visade att datorprogrammen har många olika kvalitéer men att lärarna inte utnyttjar programmens alla möjligheter, framför allt inte möjligheten att individanpassa med hjälp av programmens olika kunskapsnivåer.

Matematikämnet har på senare tid fått en allt större uppmärksamhet, inte minst genom de resultat som publicerats i samband med de internationella undersökningarna PISA och TIMMS. Skolverkets intentioner att skapa ett större fokus kring de förmågor som presenteras i kursplanen och ämnesplanen i matematik har öppnat upp för att den formativa bedömningen alltmer kan ta plats inom dagens pedagogiska praktik. Samtidigt finns en mängd digitala verktyg att tillgå som försöker tillfredsställa och mätta behovet av effektiva lärmetoder för elever med olika förutsättningar och inställningar till matematikämnet, som behöver få hjälp i rätt riktning i sin kunskapsutveckling. Bland dessa märks det interaktiva och digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Detta självständiga arbete syftar till att belysa hur matematiklärare vid ett gymnasium (i en mindre svensk stad/kommun), en utbildningsenhet, upplever Kunskapsmatrisen, ett verktyg som får tjäna som exempel på ett digitalt hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Det gör jag genom en enkätundersökning med tillhörande analys där jag gör jämförelser med dels Kunskapsmatrisens egen användarundersökning, dels med en elevundersökning utförd på Ystad gymnasium. Dessutom har jag genomfört en efterföljande intervjustudie med syfte att främst besvara frågan hur matematiklärare på ett svenskt gymnasium använder Kunskapsmatrisen. Det framkommer i min enkätundersökning att lärarna både värdesätter verktyget och tror att Kunskapsmatrisen kommer bidra positivt till resultaten på nästkommande nationella prov (2017). Vidare visar enkätstudien att lärarna tror att eleverna uppskattar verktyget och att så är fallet får man även en tydlig antydan om i Ystad gymnasiums enkätundersökning. Det framkommer också klart att lärarna i min enkätundersökning upplever att Kunskapsmatrisen spar tid, vilket även Kunskapsmatrisens egen underökning visar. Min intervjuundersökning visar att tidsbesparingen främst härrör från möjligheten att med hjälp av den i systemet ingående uppgiftsbanken skapa prov och diagnoser som tar hänsyn till balansen mellan de olika förmågorna och kunskapsnivåerna (i en matris). Verktyget kan även fungera som en slags formativ och digital hjälplärare till eleverna genom sina videolänkar och feedbacksystem och på så sätt hjälpa dem att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.

The aim of this study is to examine how teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2, and also which perception they have of explanations and their own teaching. The survey is supported by theories that focuses on explanations in the education. These are Vygotsky´s theory of the development of the scientific concepts, general and literary concepts, proximal zone and scaffolding. To achieve the aim, the following questions has been formulated: How do teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2? How do teachers speak about explanations and their own teaching? In summary, the results of this study are that teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2 by using so called mathematical, daily and visual explanations when explaining these tasks in their education. Beyond this, the results of this study are also that teachers speak about explanations as something clear and concrete. They also define explanations as something that promote for student development and learning, and this is something the teachers in this study want to achieve in their own education when explaining mathematical tasks.

Studien undersöker vilka digitala resurser som matematiklärare använder i matematikundervisningen i grundskolan, möjligheter samt hinder. Då digitala resurser kan nyttjas på olika nivåer analyseras även vilken nivå som undervisningen ligger på. Fokus har varit att identifiera lärare som använder dynamiska programvaror och/eller digital teknik. Studien är en fallstudie, genomförd genom en inledande enkät för att identifiera lärare att intervjua. Efter intervjuer har de aktiviteter som lärare anger att de använder digitala resurser till eller ser möjligheter i analyserats för att se på vilken nivå de kan anses utveckla och förnya undervisningen. Studien visar att lärare i vissa fall använder digitala resurser i form av dynamisk programvara på en hög nivå, men att flertalet aktiviteter har potential att utvecklas. Utbildning av lärare i användandet av dynamisk programvara är en framgångsfaktor och krävs för att matematiklärare ska nå högre nivå på undervisningen. / <p>Matematik</p>

Dagens skola blir mer och mer mångkulturell. Det ställer krav på lärare och undervisning att möta alla elevers språk- och kunskapsnivåer i alla ämnen, inklusive matematikämnet. Syftet med studien är att uppmärksamma språkets betydelse i matematikundervisningen genom att beskriva olika arbetssätt där språket främjas i undervisningen. Den nationella och internationella forskningen som granskats i den här litteraturöversikten framhåller vikten av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen. Artiklar har sökts från olika söktjänster och genomgått ett urval med bestämda kriterier. Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematiken präglas av många tillfällen till interaktion och elevdelaktighet. Viktigt är också de olika sätt lärare kan använda för att på olika sätt stötta elever samt deras planering för kognitivt utmanade uppgifter, vilket framgår av studiens resultat. Även att arbeta med matematiska texter, begrepp och understryka språkets betydelse och syfte i undervisningen visar sig vara gynnsamt för elevers lärande och utveckling. Vidare diskuteras även studiens relevans för lärare i matematikämnet samt huruvida ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ställs i kontrast till styrdokumenten.