Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter. / Problem: The working environment is essential for human well-being. Health factors are assumed not only to strengthen the individuals’ physical and mental health, but also the company’s competitiveness and profitability. In the paper, we examine how the company SSAB in Borlänge is working with health by applying a health perspective and by applying the theory of sense of coherence (SOC). Leadership values are important for employees’ health (Hanson, 2004) and we are examining the perception a number of managers have of their roles in health promotion, and their views of the employee survey HälsoSAM, which the occupational health services at SSAB perform. Employees and managers workload is increasing due to cutbacks, while resources are decreasing (Gatu, 2003). The consequence is a greater risk of ill health and a way to reduce sick leave is health promotion (Prevent, 2001). Purpose: The purpose of the study is from a health perspective explain managers’ opportunities to create conditions to promote employees' health at SSAB in Borlänge. Method: The methodology underlying this study is based on a qualitative approach in which semi-structured interviews and literature studies are conducted to gather information. Analysis: Managers’ behavior affects the employees. High workload on SSAB's managers leads to lower attendance among , which in turn provides fewer opportunities for health promotion. HälsoSAM maps employees' health status. The results are indicative of the health promotion work, but overload, lack of time and lack of knowledge among managers contribute to that the follow-up does not become systematic. Well-functioning health work requires systematic work. Conclusion: A health-promoting process at work is created by the balance between demands and resources. The health-promoting process at SSAB in Borlänge is prevented by lack of time and lack of knowledge among managers. Reorganizations and cost savings negatively affect health promotion in the workplace and the systematic in the follow-up work suffers. Responsibility for health work is placed on occupational health, but without support from managers, the health work does not become a natural part of the business. In the current situation, it is important to see what health promotion can give in return in both financial and qualitative terms. If the managers realize this, it increases the incentives to prioritize the process of health promotion and organize the work so employees have the ability to handle, control and manage their work.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna som kan uppstå för en organisations medarbetare till följd av bristande psykologisk trygghet. Metod: Forskningsstudien bygger på en induktiv forskningsansats som behandlats genom en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. En multipel fallstudie som behandlar fenomenet psykologisk trygghet i organisationer.  Slutsats: I studien har vi funnit att när medarbetare i organisationer upplever en bristande psykologisk trygghet påverkas deras hälsa genom emotionella uttryck som rädsla, oro, alienation, ilska, skuld, otrygghet och obehag samt att känna sig; sviken, frustrerad, förlöjligad, förminskad och bristande energi. Tyvärr har det inte avstannat vid de emotionella uttrycken utan vi har funnit ohälsosamma aspekter såsom utmattning, stress, utbrändhet, sömnproblem, depression, minnesförlust, synstörningar, smärta och ångest. / Purpose: The purpose of the study is to identify the consequences that may arise for an organization's employees because of inadequate psychological safety. Method: The study is based on an inductive research approach that has been treated through a qualitative method in the form of unstructured interviews. A multiple case study that deals with the phenomenon of psychological safety in organizations. Conclusion: In the study, we found that when employees in organizations experience a lack of psychological safety, their health is affected by emotional expressions such as fear, anxiety, alienation, anger, guilt, insecurity, and discomfort as well as feeling; disappointed, frustrated, ridiculed, diminished, and lack of energy. Unfortunately, it has not ceased at the emotional expressions, but we have found unhealthy aspects such as fatigue, stress, burnout, sleep problems, depression, memory loss, visual disturbances, pain, and anxiety.

Ständig forskning pågår kring begreppet ledarskap i relation med andra viktiga delar som inkluderas i ledarskapet. Tidigare studier har undersökt ledarskapets påverkan på medarbetarnas motivation men resultaten är spretiga och trots omfattande studier tycks forskare inte vara helt överens. Forskningen kring ledarskap har gått från att främst handla om ledaren till att även inkludera följderna av ledarskapet. Det är även grunden för denna studie vars syfte är att förklara hur den transformativa och transaktionella ledarskapsstilen påverkar medarbetarnas motivation i arbetet samt beskriva på vilka sätt medarbetare inom rekryterings- och bemanningsbranschen i Sverige motiveras olika beroende på könstillhörighet. Studien är uppbyggd på en kvantitativ metod där hypoteser är utformade för att besvara studiens forskningsfrågor. Hypoteserna och forskningsfrågorna i studien undersöker ledarskapsstil och motivation indelat i inre och yttre motivation. Enkätundersökningen är utformad i Webbankäter.com och de påståenden som återfinns i enkäten är inspirerade av mätinstrumentet Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Utöver det är påståendena också formulerade utifrån dimensionerna inom det transformativa och transaktionella ledarskapet samt de ledarskapsbeteenden som återfinns inom respektive dimension. Studiens resultat visar att ledarskapsbeteenden inom det transformativa ledarskapet har en signifikant positiv påverkan på både män och kvinnors motivation, dock motiveras de av olika dimensioner och beteenden. Resultaten gällande det transaktionella ledarskapet visar att det endast är två dimensioner inom ledarskapet som har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors motivation. / Constant research is being conducted on leadership in relation to other important elements that are included in leadership. Previous studies have investigated the impact of leadership on employee motivation but the results are scattered and despite extensive studies, researchers don't seem to be in a complete agreement. Research has gone from primarily focusing on the leader to also including the consequences of leadership. That is also the purpose with this study, that aims to explain how the transformative and transactional leadership style affects employees motivation and describe in what ways employees in the recruitment- and staffing industry in Sweden are motivated differently depending on gender. The study is based on a quantitative method and hypotheses are designed to answer the study’s research questions. The hypotheses and research questions in the study investigate leadership style and motivation divided into intrinsic and extrinsic motivation. The survey is designed in Webbenkäter.com and the statements found in the survey are inspired by the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). In addition to that, the statements are also formulated based on the dimensions within transformative and transactional leadership and the leadership behaviors found within each dimension. The results of the study shows that the behaviors within the transformative leadership has a significant positive impact on both men and women’s motivation, although they are motivated by different dimensions and behaviors within the transformative leadership. The results regarding transactional leadership shows that only two of the three dimensions has a significant positive impact on men and women’s motivation.

Kring grundskolemedarbetares delaktighet förbättringsarbete är forskningslandskapet tunt, speciellt beträffande studier där forskningsförfarande som förutsättningslöst tillåter multivetenskapliga fynd, praktiserats. För att fylla det gapet har Grundad Teori använts med intervjuer, fokusgruppsintervjuer och observationer för att uppnå studiens syfte, som var att förutsättningslöst, ur ett medarbetarperspektiv, bidra med ny teoribildning kring medarbetares delaktighet i förbättringsarbete inom grundskola. Mer specifikt innebar det att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Det innefattade även att undersöka eventuella samband mellan dessa faktorer, samt hur de eventuella sambanden påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Resultatet visade att förutsättningar behöver tillgodoses för att öka sannolikheten för att medarbetare ska vara delaktiga i förbättringsarbete. Även ledarskapsstilen har betydande påverkan. Emellertid kan medarbetare utveckla både negativa och positiva attityder gentemot förändring om förutsättningarna saknas, till viss del beroende på deras personlighetsdrag, vilka även avgör deras behov samt hur de bör matchas med kollegor. Därför behöver ledare beakta personlighetsdrag både beträffande behov och sammansättning av arbetsgrupper. Vidare har fenomenet samverkan, enligt resultatet, en betydande positiv effekt på grundskolemedarbetares delaktighet i förbättringsarbete. Genom dessa fynd kan studien tillskriva etablerad teoribildning och tidigare forskning relevans även inom domänen grundskola / Regarding compulsory school staff’s participation in their school’s improvement activity, the area of research is thin, especially regarding research approaches which allows unconditional multidisciplinary findings. To fill this gap this study has been using Grounded Theory, with interviews, focus group interviews and observations, to achieve the purpose of this study, which was to, with an unconditionally approach, provide a new theory from an employee perspective, of employee’s participation in improvement activity, within compulsory school. More specific, this meant investigating the factors that influence compulsory schools staff participation in their work of improvement. It also included examining possible correlations between these factors, as well as how these possible correlations affect compulsory school staff's participation in their improvement activities.   The findings showed that prerequisites need to be met to improve the probability of employees participating in work of improvement. The kind of leadership practiced also have great impact. However, employees can develop both negative and positive attitudes towards change if the prerequisites are not met, in part depending of their personality traits, which also determine their needs as well as how they need to be matched up with co-workers. Leaders therefore need to take personality traits into consideration regarding both needs of the employees and team composition. Furthermore, the phenomenon of teamwork has, as the result shows, a greatly positive impact on compulsory school staff’s participation in improvement activities. With these findings this study recognizes established theories and previous research, as valid even within the domain of compulsory school. / <p>2020-06-26</p>