Bakgrund: Post-stroke fatigue är ett vanligt förekommande symtom, av de individer som drabbas av stroke upplever cirka hälften fatigue. Symtomen kan bero på en kombination av stroke och svårigheter med att hantera den nya situationen. Syfte: Identifiera hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnet. Metod: Studiens design var en scoping review. Sökning av litteratur resulterade i 16 artiklar samt sju artiklar från manuella sökningar. Resultatet baseras på totalt 23 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys på samtliga artiklars resultat genomfördes. Resultat: Resultatet av denna studie visar att majoriteten av individer som drabbas av stroke upplever fatigue som ett problem i vardagen, som individen har svårt att hantera. Post-stroke fatigue har en negativ påverkan och begränsar individens aktivitetsutförande. Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue visar positiva och ihållande effekter och kan minska individens subjektiva upplevelse av symtomet. Slutsats: Individer med post-stroke fatigue har svårigheter med att anpassa och acceptera sin nuvarande livssituation. Aktivitetsutförande påverkas negativt då dessa individer saknar förståelse för hur deras fatigue ska hanteras. En arbetsterapeut kan underlätta för individer med post-stroke fatigue och hitta strategier för att hantera sin nuvarande livssituation. / Background: Post-stroke fatigue is a common symptom, of the individuals affected by stroke experiencing about half fatigue. The symptoms may be due to a combination of stroke and difficulty in coping with the new situation. Aim: The purpose was to identify how the execution of activities is affected for individuals with post-stroke fatigue based on previous research on the subject. Method: The design of the study was a scoping review. Literature search resulted in 16 articles as well as seven articles from manual searches. The result is based on a total of 23 scientific articles. Content analysis on the results of all articles was conducted. Results: The results of this study show that the majority of stroke sufferers experience fatigue as a problem in everyday life, which the individual has difficulty coping with. Post-stroke fatigue has a negative impact and restricts the individual's activity performance. Occupational therapeutic rehabilitation for individuals with post-stroke fatigue shows positive and lasting effects and can reduce the individual's subjective experience of the symptom. Conclusion: Individuals with post-stroke fatigue have difficulty adapting and accepting their current life situation. Activity performance is negatively affected as these individuals do not understand how their fatigue should be handled. An occupational therapist can facilitate individuals with post-stroke Fatigue and find strategies to deal with their current life situation.

Att arbeta utefter hälsofrämjande aspekter är ett grundläggande tillvägagångsätt inom folkhälsorelaterat arbete. Inom hemtjänsten kan ett hälsofrämjande arbete tillämpas genom att inkludera Antonovskys teori om KASAM. Teorin visar på att individer som upplever hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan uppnå känslan av sammanhang. Att uppleva en känsla av sammanhang kan vidare bidra till hälsa, välbefinnande och en tillfredsställande vardag. Syftet med studien var att undersöka äldre människors upplevelser kring hur hemtjänsten kan bidra till välbefinnande och en meningsfull vardag. Studien är kvalitativ och innefattas av ett målstyrt urval med sex semistrukturerade intervjuer från äldre som bor i Eskilstuna och som har daglig hjälp av hemtjänsten. Intervjufrågorna var utformade utefter begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet belyser att hemtjänstpersonalen, tid, kontinuitet, struktur och inflytande har en avgörande roll för att äldre ska uppleva ett välbefinnande och en meningsfull vardag. Resultatet kan nyttjas för att öka kunskapen kring hur kommuner som bedriver hemtjänstinsatser kan förstärka och upprätta ett arbete mot Socialstyrelsens nationella värdegrund.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett sambandet mellan KASAM kopplat till psykisk välbefinnande, som enligt teorin skulle kunna vara en positiv motståndskraft för individer att klara påfrestningar i livet genom hanterbarhet, begriplighetoch meningsfullhet. Syftet var även att se om det förekom fler faktorer som kunde habetydelse för relationen mellan KASAM och psykisk hälsa. Genom en kvantitativ enkätundersökning mättes den subjektiva psykiska hälsan med självskattningsformuläret GHQ-12 samt graden av KASAM med KASAM 29. Den rådande Coronapandemin gjorde även att kvalitativa frågor togs med och blev en del av undersökningen. Andra variabler som mättes var ålder, kön, civilstånd, yrke, sociala kontakter samt tro på högre makt. Resultatet av studien visade att KASAM hade en stark signifikant korrelation med psykisk välbefinnande (r = 0.690, p < .001) även när justeringar för ålder gjordes. Slutsatsen blev att KASAMskulle kunna ses som en hälsoförebyggande prediktor för upplevd hälsa och att ålder inte hade någon betydelse för relationen. Studien indikerade även på att leva i tvåsamhet skulle kunna ha en betydande roll för Känsla av sammanhang och det subjektiva välbefinnande.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom påverkas och är känsliga för sin omgivning och hur den är utformad. En rörig och orolig miljö kan ha negativa inverkan på dessa personers hälsa jämtemot en miljö som är anpassad och rogivande. Miljön kan användas som en resurs i vårdandet och kan då bidra med hälsofrämjande effekter för människan. Problem: Tidigare forskning har fokuserat på personer med demenssjukdom och deras upplevelser av miljön. Forskning kring vårdares upplevelser av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom är dock mindre beforskad. Som vårdare är det betydelsefullt att få kunskap om utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom och därigenom förhindra ytterligare lidande för dessa personer. Syfte: Var att beskriva vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande tolv vårdvetenskapliga artiklar, sex mixad metod, fyra kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Dessa kategorier var: gemenskap, inverkan på fysisk hälsa och kognition, inverkan på välbefinnande och meningsfullhet. Vårdare erfor att utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom ofta hade en positiv inverkan, dock kunde även utomhusmiljön skapa negativa upplevelser. Slutsats: Utomhusmiljöns positiva inverkan på personer med demenssjukdom bör användas som en hälsofrämjande resurs. / Background: People with dementia are sensitive and easily affected by their environment and how it is designed. A messy and uneasy environment can have a negative impact on health compared to an environment that is adapted and calming. The environment can be seen as an important tool when caring for people and has a health-promoting effect. Problem: Previous research has focused on people with dementia and their experiences of the environment. Research on caregivers’ experiences of the outdoor environment's impact on people with dementia is limited and needs to be examined further. It is important as a carer to gain knowledge about the impact of the outdoor environment on people with dementia and thereby prevent them from further suffering. Aim: To describe caregivers' experiences of the impact of the outdoor environment on people with dementia. Method: A literature review containing twelve care science articles, six articles were of mixed method, four were qualitative and two were quantitative. Results: Four categories were identified that were of significance in caregivers’ experiences of the impact of the outdoor environment for people with dementia. These categories were: community, meaningfulness, impact on physical health and cognition and impact on well-being. Caregivers experienced that the impact of the outdoor environment on people with dementia often had a positive impact, however, the outdoor environment could also create negative experiences. Conclusion: The positive impact of the outdoor environment on people with dementia should be used as a health-promoting resource.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka ordningsvakters upplevelse av deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vad som främjar respektive hämmar deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet utifrån Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang. Sex intervjuer genomfördes med ordningsvakter som arbetar inom exempelvis köpcentrum, stadskärna, krog och domstol. Den urvalsmetod som har använts är bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval. Resultatet av studien visar att den fysiska arbetsmiljön innehåller en hel del brottning, fasthållning och springande samt att varma somrar och kalla vintrar i kombination med att ständigt bära utrustning i form av exempelvis batong och handfängsel med mera på höften kan vara väldigt påfrestande. Inom den psykosociala arbetsmiljön upplever ordningsvakterna att deras arbete innehåller mycket sociala kontakter samtidigt som de anser att ensamarbete utgör den största problematiken. Det som främjar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar om att många situationer är förutsägbara samt att de har en god kommunikation och känner en grupptillhörighet med sina ordinarie kollegor. Det som hämmar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar främst om deras upplevelse av att allmänheten har en väldigt liten förståelse för vilka befogenheter de besitter samt upplevelsen av att allmänheten vanligtvis har väldigt höga förväntningar på dem. Det som främjar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet handlar främst om att de har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete samt att de har ordinarie kollegor som de kan lita på i svåra situationer. Det som hämmar hanterbarheten i arbetet utgörs av upplevelsen av en otillräcklig ordningsvaktsutbildning samt uppfattningen av att de borde få utökad utrustning. Det som främjar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar främst om att de skapar många samverkande relationer och utgör en viktig samhällsfunktion. Det som hämmar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar om att de har ett begränsat inflytande på sitt eget arbete och att de således anser att många situationer i deras arbete inte är värda deras energi, samt att de upplever att de inte får uppskattning och beröm från allmänheten.

Studiens syfte är att finna hur man arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med att synliggöra lärandet för eleverna och bedöma vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Frågeställningarna behandlar vilka metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att synliggöra lärandet samt vilka metoder som används för att bedöma vart eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka metoder lärarna använder för att göra lärandet meningsfullt, hanterbart och begripligt.  Kvalitativ metod i form av webbenkäter har använts för insamling av empirin. Den teoretiska ansatsen KASAM har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar på att den metod som lärarna använder mest för att synliggöra lärandet för sina elever är genom muntlig återkoppling. Den metod som lärarna använder sig mest av för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt är samtal med kollegor. För att göra lärandet hanterbart, begripligt och meningsfullt så tar lärarna reda på vilken lärmetod som passar bäst för eleven, utgår från elevens intresse och har en tydlighet kring mål och syfte med undervisningen. Resultatet visar också på likheter och skillnader i valda metoder för de elever som läser ämnesområde kontra de som läser ämne. Studiens specialpedagogiska implikationer är att ge tips på goda exempel om metoder för bedömning och synliggörande av lärande. Resultatet bidrar till förslag för fortsatt forskning kring effekten av beprövade metoder. / The purpose of this study is to find out best practices for teachers within the compulsory special school and the upper secondary special school in Sweden. The goal is to make the learning visible for the pupils and to assess where the pupils are in terms of knowledge. The study addresses what methods special teachers and special educators use to make the learning visible, to assess where the pupil is in terms of knowledge and what methods teachers use to make learning meaningful, manageable and understandable.  Qualitative method in the form of web surveys has been used to gather empirical data. The theoretical approach KASAM has been used to analyze the results. This reveals that the method most teachers use to make the learning visible to their pupils is through oral feedback. The method that teachers use most often to find out where the pupil is knowledgeable is talking to colleagues. In order to make learning manageable, understandable and meaningful, the teachers choose learning method best suited for the pupil based on the pupils interest and have a clear focus on the goals and purpose of the teaching. The result also shows similarities and differences in selected methods for the pupils who read the subject area versus those who read the subject.  The study's special educational implications are to give tips on good examples of methods for assessing and making visible learning. The result contributes to proposals for further research on the effect of tried and tested methods.

Being engaged can look different for each individual. So what does it mean to be a committed pedagogue at the after-school center today and how are students given a meaningful leisure time? The purpose of this study is to investigate how the student is affected by the pedagogue's commitment to the after-school center and what the reason may be to why the commitment is lacking. Our study is qualitative and the methods we have used are both structured and participatory observations together with subsequent group discussions with students. Our conclusion is that the pedagogue's commitment affects the student and has a great importance for motivation and the student's further desire to learn. It is the pedagogue who should be the confident, supportive, inspiring and motivating adult role model who gives the student the right conditions for further development and learning with regard to each student's individual characteristics. However, we see that the commitment can be difficult to maintain due to the framework factors that often set limits in leisure activities. Therefore, we hope, with our study, to highlight the importance of being engaged as an pedagogue and to give an eye-opener to what should be changed for the after-school centers to be of the best quality. / Att vara engagerad kan se olika ut för varje individ. Så vad innebär det att vara en engagerad pedagog på fritidshemmet idag och hur ges eleverna en meningsfull fritid? Syftet med denna studie är att undersöka hur eleven påverkas av pedagogens engagemang på fritidshemmet samt vad det är som kan vara anledningen till att engagemanget brister. Vår studie är kvalitativ och de metoder vi har använt oss av är både strukturerade samt deltagande observationer tillsammans med efterföljande gruppsamtal med elever. Vår slutsats är att pedagogens engagemang påverkar eleven och har en stor betydelse för motivationen och elevens vidare lust att lära. Det är pedagogen som ska vara den trygga, stöttande, inspirerande och motiverande vuxna förebilden som ger eleven de rätta förutsättningarna till vidare utveckling och lärande med hänsyn till varje elevs individuella egenskaper. Dock ser vi att engagemanget kan vara svårt att hålla vid liv på grund av de ramfaktorer som ofta sätter begränsningar i fritidsverksamheten. Därför hoppas vi, med vår studie, belysa vikten av att vara engagerad som pedagog samt att ge en ögonöppnare till vad som bör förändras för att verksamheten ska bli av bästa kvalitet.

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Studiens syfte är göra en stilanalys på ord, sats- och meningsnivå. Vidare är syftet även att undersöka vilken information en kvantitativ stilistisk analys kan ge läraren om elevens skrivande. För att uppnå syftet har tio argumenterande texter från årskurs 6 analyserats på ord- sats- och meningsnivå. I studiens undersökta texter, argumenterande texter, visas det att texter som har en nominalkvot under 1,0, exempelvis elevtext C med en nominalkvot på 0,7, behöver träna på att skriva mer avancerat. Andelen långord, ord som är längre än sex bokstäver i en text, spelar också roll för kvaliteten i en text. Detta visas i min studie genom elevexemplen C och D. Elev D har färre löpord än elev C men fler långord, vilket visar på ett mer avancerat skrivande. Analysen på sats- och meningsnivå i den undersökta studien visar att elevers användning av skiljetecken var låg, eleverna använde för få syntaktiska meningar och många vardagliga bisatser. Genom att lärare gör en stilistik analys kan de få information om elevtexternas kvalitet samt vad eleverna behöver utveckla i sitt skrivande. Den stilistiska analysen visar om eleven har skrivit en vardaglig eller en avancerad text, om ordvariationen i texten, om en text är skriven med nominalstil eller verbal stil och om elevernas texter består av grafiskt eller syntaktiskt skrivna meningar.

Problem: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal och sjukfrånvaron är hög bland undersköterskor. Inom vård och omsorg förkommer psykosociala arbetsbelastningar. Detta har väckt intresse att undersöka undersköterskors psykosociala arbetsmiljö. Syfte: Denna studie undersöker om yrkeslivserfarenhet har en påverkan på de psykosociala faktorerna meningsfullhet och socialt stöd för undersköterskor inom hemtjänsten. Teori: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Herzbergs hygien- och motivationsteori, kravkontroll-stödmodellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Metod: Studien utgick från en kvantitativ metodologi. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval och bestod av undersköterskor som arbetade i tre kommuner (Skövde, Skara & Tibro). Totalt besvarade 71 respondenter enkätundersökningen. För att analysera data genomfördes två regressionsanalyser. Resultat: Resultatet kunde inte påvisa att den beroende variabeln yrkeslivserfarenhet påverkar de två oberoende variablerna meningsfullhet och socialt stöd. I analysen kontrollerades också effekterna av kön, ålder och kommun. Det är intressant att notera att faktorerna kön och kommun undersköterskorna arbetade i påverkar (p <0,05) socialt stöd. / Problem: There are increasingly high demands on nursing staff and sickness absence is high among assistant nurses. In care and socialcare, psychosocial workloads occur. This has sparked interest in investigating the psychosocial work environment of assistant nurses. Purpose: This study investigates whether professional experience has an impact on the psychosocial factors, meaningfulness and social support for assistant nurses in home care. Theory: The study's theoretical framework is based on Herzberg's hygiene and motivation theory, the demand-control-support model and sense of coherense (KASAM). Method: The study was based on a quantitative methodology. The study's selection method was based on convenience sampling. The sample consisted of assistant nurses who worked in three municipalities (Skövde, Skara & Tibro). A total of 71 respondents answered the survey. To analyze the data, two regression analyzes were carried out. Results: The result could not demonstrate that the dependent variable professional experience affects the two independent variables meaningfulness and social support. The analysis also checked the effects of gender, age and municipality. It is interesting to note that the factors gender and municipality the assistant nurses worked in affect (p <0.05) social support.