No description available.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.

No description available.

På hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning på matematik i skolan på grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut på fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lärare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv på frågan varför elevernas resultat blivit sämre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik är meningsfull? Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt eleven i årskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jämföra det med det uppdrag som läroplanen uttrycker avseende matematikämnet och matematikundervisningen. Då en ny läroplan införts, har vi också valt att jämföra syftet för matematikundervisningen med elevernas svar. Datainsamlingen har skett genom gruppintervjuer och analysen har gjorts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen; uppfattningar, erfarenhet och meningsfullhet. Resultatet visar att eleverna uppfattar matematiken som något väldigt positivt. De kan också se en meningsfullhet i att kunna matematik, men framförallt som en kunskap som ska användas i framtiden. Eleverna får framförallt erfarenheter i matematik genom eget arbete i matematikboken, eller genom pararbete. Resultatet visar också att elevernas uppfattningar i hög grad stämmer överens med syftet i för matematikundervisningen i läroplanen. Slutligen diskuterar vi resultatet med våra teoretiska utgångspunkter som stöd. Bland annat diskuterar vi varför elevernas positiva syn på matematik förändras under tiden de går i skolan. Vi diskuterar också hur eleverna kommit fram till att matematik är viktig i framtiden. / In the autumn of 2011 the Swedish Government decided to make an investment in mathematics in schools, due to declining student performance, as seen from an international perspective. The investment focused on, for example, more hours of instruction in class, and competence development for teachers. With this investment in mind, we have chosen to study the question of why pupil performance becomes worse, from the pupils' perspective. For example, do they find the teaching of mathematics meaningful? The study aims to explore the attitudes of pupils in fourth grade towards mathematics teaching and its relevance in their daily lives. Furthermore, the study aims to compare these attitudes with the mission expressed regarding the subject of mathematics and mathematics teaching in the curriculum. Because of the new curriculum, we have chosen to compare the aim of mathematics teaching with the pupils’ responses. The data collection was done through group interviews and the analysis was done using qualitative content analysis. To support our analysis we have used three concepts: perceptions, experience and meaningfulness. The result shows that pupils perceive mathematics as something very positive. They can also see meaningfulness in mathematics, but mostly as a knowledge that will be used in the future. The pupils get experience in mathematics through their own work in a book, or through work in pairs. The result also shows that pupils' perceptions highly correspond with the aims of the mathematics teaching in the curriculum. Finally, we discuss the result supported by our theoretical concepts. For example, we discuss why the pupils' positive view of mathematics changes during the time they go to school. We also discuss how students come to the conclusion that mathematics is important in the future.

Bakgrund: Digitaliseringen har medfört betydande förändringar de senaste decennierna för hur kommunikation sker inom organisationer. Digitala kommunikationsmedier medför att organisationens medlemmar inte längre begränsas av att fysiskt närvara på arbetsplatsen. En central komponent till organisationers och arbetslags framgång är chefens ledarskap som nu kan genomföras på distans, något som benämns distansledarskap. Distansledarskap är präglat av teoretisk negativitet i form av exempelvis lägre prestationer och mindre berikande kommunikation samtidigt som otaliga svenska chefer bedriver distansledarskap. Likväl påvisar medarbetarskap att chefens roll är oumbärlig för medarbetarnas engagemang och meningsfullhet vilket ytterligare är en komponent att bevaka i relationen mellan medarbetaren och distansledaren. Chefer måste därför möjliggöra engagemang och meningsfullhet trots de hinder som distansen medför.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur chefens distansledarskap kan främja medarbetarnas engagemang och meningsfullhet?   Metod: Syftet med studien är att beskriva och analysera individers upplevelser och därför har kvalitativ undersökningsmetod använts. I relation till vår teoretiska referensram har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Majoriteten av studiens respondenter innehar en chefsposition men har sin primära ledarskapsstimulans på distans.   Slutsatser: Engagemang och meningsfullhet hos medarbetare påverkas i synnerhet av bemyndigande och kontroll från chefen. Om chefen kontrollerar och inte bemyndigar medarbetaren att genomföra arbetsuppgifterna påverkas engagemang och meningsfullhet negativt. För att ytterligare kompensera för hindren som distansledarskap medför bör chefer lära känna medarbetarna, ge mer feedback, stöttning och uppmärksamhet. Chefen bör genom fysisk interaktion lära känna medarbetarna för att påskynda förtroendeingivande processen mellan medarbetare och chef. Efter initial fysisk interaktion kan chefen distansera sig och därav inte fysiskt närvara på arbetsplatsen, om så inte är nödvändigt, istället bör chefen vara tillgänglig via digitala medier. / Background: Digitization has led to significant changes over the past few decades for communication in organizations. Digital communication resources mean that organizational members are no longer restricted by being physically present at the workplace. A key component of the success of organizations and work teams is the leadership that can now be implemented at a distance, called remote leadership. Remote leadership is characterized by theoretical negativity while countless Swedish managers conduct remote leadership. Nevertheless, followership show that the role of the manager is indispensable for the employees' commitment and meaningfulness, which is another component to consider in the relationship between the employee and the remote leader. Managers therefore need to enable commitment and meaning despite the obstacles that the distance causes.   Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how the manager's remote leadership can promote employee involvement and meaningfulness?   Method: Since the purpose of the study is to describe and analyze individual experiences, a qualitative survey methodology has been used. In relation to our theoretical reference framework eight semi-structured interviews have been conducted. The majority of the respondents hold a senior position but have their primary leadership stimulus at a distance.   Conclusion: Commitment and meaningfulness among employees are particularly affected by the authorization and control of the manager. If the manager controls the employees and gives little authorization, commitment and meaningfulness are negatively affected. In order to further compensate for the obstacles caused by remote leadership, managers should get to know the employees, provide feedback, support and attention. The manager should, through physical interaction, get to know the employees to accelerate the thrust-inducing process between the employee and the manager. After initial physical interaction, the manager should distance themselves and therefore not physically attend the workplace, unless necessary, instead, the manager should be constantly available through digital media.

Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of how meeting points can contribute to meaningfulness, good health and possess a preventive function of good ageing. Questions: In what ways does meeting coordinators believe that meeting points favors the well-being of elderly people, and do it satisfy their expectations? What function do the elderly who attend the meeting points feel that it fills in their lives and what do they find valuable with the participation? Theories: The sense of cohesion, the strength of weak ties, activity theory, continuity theory and the theoretical concept of loneliness. Method: The study used a qualitative method consisting of focus groups and semi structured interviews. Results and Analysis: Results and analysis were themed by the following themes: introduction to the meeting points, counteracting loneliness, meaningful existence and participation, the significance of a meeting coordinator, health-promoting activities and the importance of the meeting points for the elderly. The study showed it was largely elderly who experienced loneliness that visited the municipality-controlled meeting points. The results also indicate that meeting points are good places to counter loneliness and helps expand social networks and social ties. Results also showed that social ties to the meeting-coordinators are significant for the elderly to feel safe and, to a broader extent, participate in the meeting points. Elderly themselves felt that the most essential aspect of the meeting points were the prospect of social contacts and context. The study indicates that municipality-controlled meeting points contribute to meaningfulness in life and promote good health for the elderly through the social and physical activities offered there.

En professionalisering och kommersialisering har skapat möjligheter för idrottsälskande atleter att försörja sig inom vissa sporter, på heltid eller deltid. Elitidrotten har dock en tendens att inte bli granskad närmare om det inte rör sig om prestations- eller idrottspsykologi. I denna studie ligger intresset i att belysa hur elitidrottare som har eller har haft elitidrotten som en arbetsplats faktiskt upplever sin tillvaro och dess livssfär. Fokus har legat på att identifiera hur elitidrottarna själva benämner att deras sociala fält ser ut, samt hur deras yrkesval har påverkat deras egen identitet. Detta förstås och tolkas genom det existenssociologiska perspektivet som har fungerat som glasögon och ramverk för hela studien och dess teorier och empiri som framkommit. En del av studien blir således även att analysera den empirin som belysts, för att förstå hur elitidrottare skapar det som existenssociologiska perspektivet kallar för meningsfullhet. Resultatet i studien har påvisat att det finns många olika aspekter som behöver tas hänsyn till för att förstå hur elitidrotten kan forma dig som person. Men en central del som varit återkommande är det överhängande prestationskrav som elitidrottare ständigt lever med. Genom detta har det visat sig att elitidrottares livssfär, identitet och meningsskapande tagit olika inriktningar. Att den ena upplevelsen inte är den andra lik.

Bakgrund: När patienter vårdas i sen palliativ fas är existentiellt lidande något som kan drabba patienterna oavsett om de vårdas på vårdavdelningar, genom hemsjukvård eller på specialiserad palliativ vårdavdelning. Detta kan innebära att de behöver få stöd och lindring i sitt existentiella lidande av vårdpersonalen då existentiella behov ska bli mötta för att dessa patienter ska erhålla en god livskvalitet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med existentiellt lidande i sen palliativ fas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes.Resultat: Efter analysen framkom två teman och sex subteman. Temat Meningsfullt vårdande inkluderar Att få patienterna att öppna upp genom förtroendefulla relationer och Att hitta sätt att stödja patienterna. Temat Utmaningar i vårdandet inkluderar Att finna en balans i sin professionella roll, Att identifiera existentiellt lidande, Att hantera svåra samtal och Att begränsas av yttre förutsättningar. Slutsats: Vårdpersonalen använder enkla medel i omvårdnaden såsom att enbart dela tystanden vilket ger ett meningsfullt vårdande men möjligheterna att identifiera och lindra patienternas existentiella lidande hämmas av tidsbrist och patienternas mentala och fysiska hälsa. Även vårdpersonalens egen dödsrädsla och tron att deras kunskaper brister eller att samtal om döden ökar lidandet minskar möjligheterna för att lindra existentiellt lidande. / Background: Existential suffering can afflict patients in late palliative phase, regardless whether they are cared for in a ward, receive home healthcare or in a specialized palliative care unite. This may mean that health professionals need to support the patients and provide relief in their existential suffering since meeting their existential needs is important in order for the patients to receive a good quality of life. Aim: To describe health professionals' experiences of caring for patients with existential suffering in late palliative phase. Method: A qualitative approach, through a literature study with a descriptive synthesis. Results: After the analysis two themes and six subthemes emerged. The theme Meaningful caring includes Getting the patients to open up through trustful relationships and Finding ways to support the patients. The theme Challenges in caring includes Finding a work-life balance, Identifying existential suffering, Managing difficult conversations and Being limited by external conditions. Conclusion: Nursing actions such as solely sharing the silence resulting in meaningful caring are often used but time restraints and the patients’ overall health conditions limits the possibilities to identify and ease their existential suffering. Additionally, health professionals' death anxiety and experienced knowledge gaps or beliefs that death conversations increase suffering limits the possibilities to ease existential suffering.

Det existerar väletablerade argument för varför det är viktigt med meningsfull undervisning. Att finna en mening i det vi gör anses ofta grundläggande för att fortsätta göra det och att undervisningen är meningsfull kan därför anses värdefullt när det kommer till arbetet mot ett av idrottsämnets övergripande mål, nämligen att främja elevers lust och intresse för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Mer specifikt vad som utmärker en meningsfull undervisning i ämnet idrott och hälsa samt hur lärare kan arbeta för att implementera mening i sin undervisningspraktik verkar inte vara fastställt i samma utsträckning. Lärare ges i styrdokumenten vida tolkningsutrymmen och frihet att utforma undervisningen enligt egna synsätt vilket innebär att lärarna i viss mån lämnas till sin egen tolkning och att den typ av undervisning eleverna erbjuds styrs av lärarna i fråga. Denna studie syftar därför till att tillföra ett lärarperspektiv på området genom att undersöka vad lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadienivå anser att en meningsfull undervisning i ämnet innebär samt hur de arbetar för att elever ska uppleva undervisningen som meningsfull. Metoden som har brukats för att besvara detta syfte är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma idrottslärare. Dataanalysens organiserade tillvägagångssätt hämtade inspiration från den kvalitativa innehållsanalysen. För att begripliggöra utsagorna användes Howland et al. s (2012) ramverk för meningsfullt lärande bestående av fem dimensioner även om jag var öppen för att finna ytterligare former av meningsfullhet som faller utanför verktygets ramar, vilket resulterade i att jag valde att lägga till en sjätte dimension av meningsfull undervisning. Studiens resultat visar att lärarna anser att en meningsfull undervisning i ämnet kortfattat innebär att eleverna får en förståelse för undervisningens syfte, mål och koppling till livet utanför skolan, får engagera sig aktivt och praktiskt i en variation aktiviteter, får reflektera över sina erfarenheter och lärandet, får arbeta tillsammans med andra samt får med sig positiva upplevelser från undervisningen. Sammantaget menar lärarna att de för att lyckas med ovanstående först och främst måste arbeta för att nå en trygg miljö samt göra välgrundade val när det kommer till undervisningens struktur, upplägg och utvärdering. Det går således att konstatera att en meningsfull undervisning inte kommer till stånd av sig själv utan är ett resultat av ett hårt och eftertänksamt arbete.

Studien ämnar undersöka sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande, något tidigare forskning nedprioriterat för att istället fokusera på vad som predicerar paranormal tro. Forskning tyder på positiva hälsoeffekter av religiös tro, samt ger svaga indikationer på att samma kan gälla andra former av paranormal tro. Studiens frågeställningarna ämnar att undersöka ifall bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro relaterar till välbefinnande. Deltagarna bestod av 138 individer och data samlades in via enkäter. En Pearsons korrelationsanalys visade att utbildning samt civilstånd hade positiva samband med samtliga dimensioner av välbefinnande, övriga bakgrundsvariabler uppvisade samband med minst en dimension. Paranormal tro tenderade att korrelera negativt med välbefinnande, mest framträdande i dimensionen fysiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys visade att bakgrundsvariablerna signifikant kunde förklara varians i kriterievariablerna, detsamma gällde dock inte för dimensionerna av paranormal tro. En svaghet med studien gäller val av deltagare, framtida forskning med mer jämförbara urvalsgrupper föreslås.