Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism (frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.

Syftet med detta examensarbetet har varit att undersöka lärares syn på motivationens betydelse för elevernas skrivande inom svenskämnet i årskurs 1-3. Vi har utgått från två frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare i årskurs 1-3 för att motivera sina elever i skrivande inom svenskämnet? och Vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna med att motivera eleverna till skrivande?Vi har genomgående i arbetet utgått från det sociokulturella perspektivet samt begreppen motivation, stöttning/scaffolding, literacy, skrivande och self-efficacy - självtillit. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri och således kunna besvara arbetets forskningsfrågor. Studiens sex informanterna kommer från två olika skolor och är alla behöriga och verksamma lärare i årskurserna 1-3. Empirin som samlats in och sammanställts har analyserats och bearbetats utifrån Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys.Resultatet visar på att det finns ett flertal olika arbetssätt, strategier och metoder för att öka elevers motivation till skrivande. Alla lärare som deltagit i studien arbetar främjande på olika sätt för elevernas skrivglädje och motivation. De teman som vi funnit är betydelsen av inre motivation, digitaliserings betydelse, synliggörande av lärandemålen, interaktions betydelse och betydelsen av meningsfulla sammanhang. Studiens allomfattande slutsats visar på att lärare behöver arbeta på sätt som intresserar elever till skrivande och ge sina klasser möjligheten att arbeta tillsammans som aktiva deltagare i sitt lärande.

SYFTE: Hälsa är ett begrepp som Världshälsoorganisationen (WHO) definierar som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, i denna studie fokuseras det på välbefinnandet i samband med fysisk aktivitet inom lagidrott. Att prata om muskelbristningar eller belastningsskador är accepterat men ångest och depression är tabu.   Syftet i detta arbete är att ta reda på om idrotten påverkar välbefinnandet hos kvinnliga lagidrottare i södra Skåne utifrån tre olika idrotter (fotboll, innebandy och handboll). Detta genom att förhålla sig till Antonovskys tre centrala begrepp för känsla av sammanhang vilka är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.   ●      Frågorna som ställdes utifrån syftet var: (1) Vad påverkar välbefinnandet i samband med lagidrott? (2) Hur ser skillnaderna ut gällande välbefinnandet idrotterna emellan?   METOD: För insamling av data har en kvantitativ metod genom enkätundersökning används. Totalt inkom 60 svar varav 6 stycken bortfall. Enkätformuläret som besvarades var en omgjord version av originalet KASAM-29 där frågorna modifierats om för att passa både syfte och målgrupp. Frågorna var uppdelade i tre olika kategorier, begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. KASAM-värde hade lägsta värde 0 och högsta 96, dessa värden speglar den känsla av sammanhang som de kvinnliga idrotterna upplever i sin idrott. Programmet Excel användes för att bearbeta data.   RESULTAT: Resultaten sett till enbart medelvärdena visar en jämn fördelning mellan begreppen och idrotterna men skiljer sig på fler håll idrotterna emellan. Det totala medelvärdet för de olika idrotterna var innebandy: 63,56, fotboll: 61,76 och handboll: 57,4. Fotbollsspelarna och innebandyspelarnas medelvärde speglar varandra genom begreppen medan handbollsspelarna till mesta dels ligger lägre i alla begrepp. Men inga av de presenterade resultaten visar någon statistisk signifikant skillnad då p= större än 0,05.   SLUTSATS: Det som påverkar de kvinnliga lagidrottares känsla av sammanhang är främst begreppet meningsfullhet. Relationen till lagkamraterna och motivationen till sin idrott höjer även det KASAM-värdet hos alla deltagande respondenter. Nyckelord; Begriplighet; Hanterbarhet; KASAM; Kvantitativ; Kvinnliga lagidrottare; Meningsfullhet; Välbefinnande. / Abstract The purpose of this study is to investigate whether team sports have an impact on female athletes' well-being. This study has its starting point in Antonovskys salutogenic theory and the three concepts in SOC (Sence of coherence) which is comprehensibility, manageability and meaningfulness. Research has shown that physical activity can have both positive and negative affect to the well-being. Team sports usually have a positive impact on the well-being.   This study´s approach is quantitative and 60 female athletes in Skåne answered the questionnaire. The results show that team sports have a positive effect on the mental health and meaningfulness has had the most positive affect in terms of the relationship with team mates as well as ones motivation regarding the sport. Key words: Comprehensibility; Female team athletes; Manageability; Meaningfulness; SOC; Well-being; Quantitative.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ.

Arbetsterapeuters professionella resonemang om äldre personer i risk för suicid Abstrakt Introduktion: Suicid ökar med stigande ålder och har högst prevalens bland äldre personer. För att minska äldres suicidalitet är det viktigt att identifiera riskfaktorer, samt utveckla effektiva insatser.  Arbetsterapeutens roll beskrivs vara att stödja den äldre personen i att finna hopp om framtiden och att skapa en tillvaro med meningsfulla aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters professionella resonemang om äldre personer i risk för suicid Metod: En kvalitativ intervjustudie där tio arbetsterapeuter rekryterades genom snöbollsurval och strategiskt urval genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom olika organisationer och träffade regelbundet äldre personer.   Resultat: Resultaten presenteras i tre kategorier: Arbetsterapeutens resonemang om teoretisk kunskap, Arbetsterapeutens resonemang om praktisk erfarenhet samt Resonemang kring organisatoriska förutsättningar. Arbetsterapeuters resonemang om teoretisk kunskap sågs som en grund för att kunna arbeta suicidpreventivt mot äldre personer. Arbetsterapeuterna upplevde att de hade begränsade erfarenheter av att bemöta äldre personer med suicidala tankar, och det fanns begränsat med rutiner kring hur man bemöter dessa personer. Samverkan inom organisationen sågs som en förutsättning för att kunna ge adekvat vård.   Slutsats: Mer kunskap om hur arbetsterapi kan användas i suicidpreventivt arbete behövs, och rutinerna i verksamheterna behöver stärkas. / Occupational therapists’ professional reasoning about older people at risk of suicide. Abstract Introduction: Suicide increases with age and has the highest prevalence among older people. To reduce the suicidality of older people, it is important to identify risk factors, but also to develop effective interventions. The role of the occupational therapist is described as supporting the older person in finding hope for the future and to create an existence with meaningful activities. Aim: The purpose of the study was to shed light on occupational therapists' professional reasoning about older people at risk of suicide. Method: A qualitative interview study where ten occupational therapists were recruited through snowball selection and strategic selection was conducted. The occupational therapists were active in various organizations and regularly met older people. Results:  The results are presented in three categories:  The occupational therapist's reasoning about theoretical knowledge, The occupational therapist’s reasoning about practical experience and Reasoning about organizational conditions. Occupational therapists' reasoning about theoretical knowledge was seen as a basis for being able to work suicide prevention against older people. The occupational therapists felt that they had limited experience of dealing with older people with suicidal thoughts, and there were limited routines for how to respond to these people. Collaboration with other professions and activities was seen as a prerequisite for being able to provide adequate care. Conclusions: More knowledge about how occupational therapy can be used in suicide prevention is needed, and the routines in the activities need to be strengthened.

”Det kan vara så att de är färdiga med fritids” är en studie om varför en del barn efter årskurs tre väljer att inte vistas på fritidshemmet.Syftet är att ta reda på vilka faktorer som gör att en del barn väljer att sluta på fritidshemmet efter tredjeklass. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur säger sig fritidspedagogerna arbeta för att höja kvaliteten för barn mellan 10-12 år på fritidshemmet?, Hur ser barn i åldern 10-12 år på sin tid i fritidshemmet? och Hur resonerar föräldrar kring barnens vara eller icke-vara på fritidshem? Studien utgår bland annat ifrån Skolverkets styrdokument men även relevant forskning och teoretiska begrepp. Det har inte forskats så mycket om fritidshemmet och än mindre om varför en del barn efter tredjeklass väljer att inte vistas på fritidshemmet. Därför såg vi ett behov av att beforska detta.Vi har utfört åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en utbildad fritidspedagog och en utan utbildning som fritidspedagog men med många års erfarenhet av arbete på fritidshem, fyra barn som är inskrivna på fritidshem, fyra barn som inte är inskrivna på fritidshem samt två föräldrar till barn som inte är på fritidshem längre. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt. Den empiri vi fått fram har sedan analyserats utifrån våra frågeställningar och med hjälp av tidigare nämnda styrdokument, tidigare forskning och teoretisk förankring.Vi har dragit slutsatsen i vår studie att kamrater, den fria leken och meningserbjudande aktiviteter är en del av de faktorer som har betydelse till att man väljer att stanna kvar respektive sluta på fritidshemmet. Barnen har uttryckt att de inte tycker det är roligt på fritidshemmen, dels för att aktiviteterna inte är roliga och dels för att kamraterna har valt att sluta vilket resulterar i att det inte finns så många jämnåriga att vara med. Fritidspedagogerna har en annan uppfattning om att barnen är delaktiga i besluten av aktiviteter och att barnen tycker det är roligt. Föräldrarna delar i mångt och mycket barnens uppfattning.

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknutenmatematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vigenomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedanintervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattarmatematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolansmatematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som viobserverat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar atthon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kanelevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematikensom finns runt omkring dem.

Det behövs en god lärmiljö som är anpassad utifrån elevernas behov för att elever ska lära och utveckla sina kunskaper (Skolverket, 2022). För bästa förutsättningar till lärande behöver eleverna känna KASAM som står för Känsla Av SAMmanhang. Det innebär att eleverna behöver känna begriplighet meningsfullhet och hanterbarhet under skoldagen (Antonovsky, 2005). I anpassad grundskola och gymnasieskola behöver elever stöttning i sin kommunikation, då de kan ha svårt att uttrycka sig. Det är viktigt att de får denna stöttning eftersom alla elever har rätt att uttrycka sina känslor och tankar, samt att få en förståelse för samspel och sin omgivning (Socialdepartementet, 2008). Vi har erfarenhet av att det ibland saknas verktyg och kompetens inom alternativ kompletterande kommunikation, AKK i anpassad grund- och gymnasieskola.   Syftet med studien var att ta del av lärarnas tankar om hur de med hjälp av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) gör skoldagen meningsfull för elever som läser mot ämnesområden på anpassad grundskola- och gymnasieskola. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien. Vi har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare med lärarlegitimation som arbetar på anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. För att analysera datainsamlingen gjorde vi en tematisk analys. Följande teman framkom under analysen: ta tillvara på elevernas intressen för att skapa begriplig, hanterbar och meningsfull undervisning; självständighet i skolan och i framtiden; lärarens förutsättningar att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för eleverna.  Resultatet i denna studie visade att samtliga tio lärare arbetade med förtydligande pedagogik och AKK på olika sätt. Det var vanligt förekommande med bilder, tecken som stöd samt föremål i alla verksamheter och användes i samtliga ämnesområden. Lärarna uppfattade att det var lättast att skapa meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet med stöd av AKK i hem- och konsumentkunskap, vardagsaktiviteter, idrott och hälsa, motorik samt estetisk verksamhet. Det berodde på att undervisningen ofta var i en annan lokal som exempelvis idrottshall eller i ett kök där tillhörande föremål som bollar eller köksredskap fungerade som signaler inför kommande aktiviteter.

1Abstrakt:Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att uppnå en optimal omvårdnad av en individ anser vi att man kan använda sig av KASAMS olika delar. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM, beskriva hur känslan av sammanhang kan förstås hos personer med långvarig sjukdom. Analysen av artiklarna i denna litteraturstudie genomfördes utifrån Elo och Kyngäs (2008) metod för kvalitativ analys med en deduktiv ansats. Med hjälp av Antonovskys KASAM, en holistisk omvårdnadsteori med fokus på helheten hos en individ, kan vi som vårdpersonal få en bättre förståelse över en individs specifika behov. Resultatet ger en bild över genomgående behov som att bli sedd som individer och inte sin sjukdom, bättre strategier för att få information och att få möjligheten att få kontakt med andra i liknande situationer. Vår slutsats visar på att KASAM är ett bra verktyg för sjuksköterskor som ger en djupare förståelse hos individer med en långvarig sjukdom.