Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om förskollärares olika uppfattningar och erfarenheter av samling för barn i förskolan. För att samla in material som besvarar vårt syfte har åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare använts som metod. Forskningen som valts ut pekar på att regler kring samlingen ofta finns samt att barnens tankar får ytterst lite plats. Den valda teorin för studien är Antonovskys salutogena teori där KASAM, en känsla av sammanhang, är i fokus. Med hjälp av KASAM:s tre centrala begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet analyserades resultatet. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien tycks använda olika anpassningar för att barnen ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Anpassningarna skiljer sig från varandra men förskollärarna uttrycker att samlingen ska upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen. Resultatet visar också att det i förskollärarnas utsagor framkommer att de har en delad syn på samlingens syfte. Vissa av förskollärarna påtalar att samlingen alltid bör ha ett tydligt syfte medan andra talar om att samlingen kan vara ett sätt för att skapa en gemenskap. Studiens resultat visar vidare att KASAM verkar tillämpas i förskolans verksamhet och att beskrivna strukturer och rutiner kan möjliggöra för att barnen ska känna att samlingen blir begriplig.

No description available.

Den här studien syftade till att utforska hur projektdeltagare som arbetar inom kommunikationsbyråer upplever att de blir motiverade. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes sammanlagt nio intervjuer med projektdeltagare med varierande erfarenheter och ålder från olika och i vissa fall samma kommunikationsbyråer. Den insamlade data analyserades tematiskt och resulterade i tre övergripande teman. Första temat var Samhällsnyttig motivation som visade att projektdeltagare motiveras starkt av meningsfullheten i sina projekt och att den här motivationen var förankrad i ett holistiskt perspektiv. Det betonades att meningsfullheten inte bara handlade om deras egen roll och utförande, utan även om projektets övergripande syfte och mål. Andra temat, Tidsramarnas balans, diskuterade tidsramar och deadlines som framställdes som en dubbeltydig faktor, där dess påverkan på motivationen både hade en positiv och negativ effekt på projektdeltagarna beroende på individerna. Extern respons och uppmuntran var tredje temat där resultatet visade att erkännande och återkoppling, både internt och externt, var avgörande för att upprätthålla projektdeltagarnas motivation. Den här formen av feedback fungerade även som en morot för att utveckla deras kompetens och därigenom stärka deras motivation. Slutligen kunde den här studien dra slutsatsen att projektdeltagare känner sig mest motiverade när deras arbete upplevs som meningsfullt, får uppmärksamhet samt är inom en balanserad tidsram. Dessutom indikerade resultaten att mognad i rollen som projektdeltagare skapade en ökad självständighet och minskad beroende av yttre motivation, med en ökad inre motivation som följd. / This study aimed to explore how project members working within communication agencies experience how they are motivated. Using a qualitative method with semi-structured interviews, nine project members of varied experience and ages were interviewed from different communication agencies, and in some cases, the same agency. The collected data was thematically analyzed, resulting in three overarching themes. The first theme was Socially Beneficial Motivation, which revealed that project members are strongly motivated by the meaningfulness of their project, and this motivation is rooted in a holistic perspective. It was emphasized that meaningfulness extends beyond their individual roles and execution, encompassing the overall purpose and goals of the projects. The second theme, Balance of Time Frames, discuses time frames and deadlines as a dual factor. The impact of time frames on motivation was depicted as both positive and negative, depending on individual circumstances. The third theme was External Feedback and Encouragement, where the results indicated that recognition and feedback, both internally and externally, were crucial for maintaining the motivation. This form of feedback also served as an incentive to develop their skills and thereby strengthen their motivation. In conclusion, this study found that project members feel most motivated when their work is perceived as meaningful, receives attention, and operates within a balanced timeframe. Additionally, the results indicated that maturity in the role of project members created increased independence and reduced dependence on external motivation, resulting in heightened internal motivation.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en dödlig och progressiv neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av fortskridande svaghet och dödlig utgång. I Sverige diagnostiseras ca 250 personer med ALS varje år. Det finns otillräckligt med forskning kring personers egna upplevelser av att leva med ALS. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS Metod: Som utgångspunkt för litteraturstudien användes en kvalitativ metod. Analysmetoden utgick från kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utifrån Graneheim och Lundman (2004). 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet valdes ut och analyserades, vilket resulterade i fem slutliga kategorier. Resultat: De fem slutliga kategorierna som framkom var: Att diagnostiseras med ALS gav blandade känslor. Att nära relationer har stor betydelse. Att leva i ovisshet med lidande, sorg och rädsla. Att leva i en förändrad kropp. Att hantera sjukdom och ta kontroll. Resultatet visade att chock upplevdes vid diagnosbesked och att tydligare information efterfrågades. Relationer av olika slag var av stor vikt för välbefinnandet men kunde påverkas av sjukdomen på olika sätt. Vanliga känslor av att leva med ALS var rädsla, sorg och lidande. Vid ALS bevarades det intellektuella men det fysiska försämrades ständigt, vilket ledde till känslan av att vara fången i sin egen kropp. Att hantera sin sjukdom var svårt, hanteringsstrategier som förnekelse och att leva i nuet förekom ofta. Slutsats: Personer med ALS upplever en väldigt känslomässig resa från diagnosbesked till livets slut. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är därför viktiga delar för att uppleva en känsla av sammanhang. Att förlika sig med tillståndet och den förändrade kroppen som ALS medför kan bidra till ökad meningsfullhet. ALS kan kontrollera personens kropp men inte personens liv. Mer forskning och fler studier med inifrånperspektiv bör utföras för att öka förståelsen och kunskapen om de subjektiva upplevelserna av att leva med och vara drabbad av ALS.

Syfte: Att sammanställa forskning som beskriver erfarenheter av vårdhundar för att främja aktivitet och delaktighet hos personer med funktionsnedsättning. Metod: Nio artiklar inkluderades varav sju var kvalitativa samt två var av mixad metod där de kvalitativa resultaten inkluderades i översikten. Sökningarna genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna medtogs vidare till analysen handlade om barn med funktionsnedsättning. Under analysen identifierades likheter och skillnader vad gäller artiklarnas metodologiska tillvägagångssätt, analysgång, syften samt resultat. Utifrån analysen identifierades tre kategorier. Resultat: Kategorin Vårdhunden främjar meningsskapande aktiviteter visade att barnen upplevdes som lugnare i vårdhundens närvaro samt att vårdhunden skapade meningsfulla aktiviteter. Kategorin Främjandet av aktiviteter i trygga miljöer beskriver att hunden kan bidra till ett icke-dömande klimat där barnen kan utföra aktiviteter. Kategorin Vårdhunden möjliggör delaktighet i aktivitet samt i den sociala miljön visade att barnens sociala delaktighet upplevdes öka, vilket visades genom att hunden underlättade relationsbyggandet mellan barnet och andra personer. Slutsats: Att använda vårdhundar inom arbetsterapi har potential att främja aktivitet och delaktighet för barn med funktionsnedsättning. / Purpose: To create an overview of the research that describes the experiences of service dogs to promote activity and participation for people with disabilities. Method: Nine articles were included, of which seven were qualitative and two were mixed method studies with the qualitative results included in this overview. The searches were made through the databases CINAHL and PubMed. All articles that met the criterias were about children with disabilities. During the analysis, similarities and differences were identified in terms of the articles’ methodological approach, analysis process, aims and results. Based on the analysis, three categories were identified. Result: The category The service dogs promotes meaningful activities showed that children were perceived as calmer in the dogś presence and created meaning fulactivities. The category Promotion of activities in safe environments describes that the dog can contribute to a non-judgmental climate where the children can perform activities. The category Service dog enable participation in activity as well as in the social environment showed that the children’s social participation was perceived to increase, which was shown by the fact that the dog facilitated the building of relationships between the child and other people. Conclusion: Using service dogs in occupational therapy has the potential to promote activity and participation for children with disabilities.

Här nedan presenteras en kvalitativ studie grundad i hermeneutik. Studiens metodologiomfattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer. Syftet med undersökningen var attanalysera personalens uppfattningar om vad meningsfulla relationer innehåller. Vi har ävenundersökt de strategier som används för att skapa dessa relationer samt identifierat derelationella och strukturella utmaningar som kan uppstå i processen. Genom intervjuer medfyra informanter från olika HVB har vi försökt fånga upp insikter om deras upplevelser.Resultaten indikerar på att personalen betonar personliga egenskaper såsom tillit, ärlighetoch respekt som fundamentala faktorer för att utveckla meningsfulla relationer medungdomar. Utöver detta framkommer det att personalen står inför strukturella hinder inomverksamheten, där en lucka mellan ledning och personalgrupp potentiellt kan påverka detdagliga behandlingsarbetet negativt

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblem i alla åldrar. Hos personer som har bestående psykisk ohälsa är medellivslängden förkortad med 25-30 år. Arbetsterapeuten har en viktig roll i att fokusera på vardagen hos personer som lider av psykisk ohälsa. Författarna har uppmärksammat ett behov av att fokusera på möjliggörandet av aktivitetsengagemang hos personer med psykisk ohälsa. Aktivitetsengagemang innefattar den subjektiva upplevelsen av att engagera sig i meningsfulla aktiviteter. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av aktivitetsengagemang vid arbetsterapeutisk behandling för personer med psykisk ohälsa. Metod: En scoping review med tematisk analys genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med underteman: ”Arbetsterapeutens insats” med undertemana ”Arbetsterapeutens roll”, ”Arbetsterapeutens kunskap” och ”Behandlingens utformning”. ”Meningsfull aktivitet” med undertemana ”Att vara delaktig i ett socialt sammanhang” och ”Sambandet mellan känslor och aktivitetsengagemang”. ”Återhämtning” med undertemana ”Återhämtningsprocessen”, ”Flow”, ”Empowerment” och ”Reflektion”. Slutsats: Aktivitetsengagemang är i den arbetsterapeutiska behandlingen väsentlig för personer i deras återhämtning att nå en förbättrad psykisk hälsa och välbefinnande. Implikationer: Ökad kunskap och förståelse av aktivitetsengagemang i främjandet av psykisk hälsa och återhämtning. / Background: Mental illness is a major health problem existing in all ages. In people with mental illness, the average life expectancy is shortened by 25-30 years. The occupational therapist has an important role in focusing on the everyday life of people suffering from mental illness. The authors have drawn attention to a need to focus on enabling occupational engagement in people with mental illness. Aim: The aim of this study was to elucidate the importance of occupational engagement in occupational therapy treatment for clients with mental illness. Method: A scoping review with thematic analysis was performed. Results: The analysis resulted in three main themes with sub-themes: "Occupational therapists work efforts" with sub-themes "The role of the occupational therapist", "The occupational therapist's knowledge" and "Design of the treatment". "Meaningful activity" with sub-themes "Participation in a social context" and “The relationship between emotions and occupational engagement”. "Recovery" with sub-themes "The recovery process", "Flow", "Empowerment" and "Reflection". Conclusion: In occupational therapy, occupational engagement is essential for people in their recovery to achieve improved mental health and well-being. Implications: Increased knowledge and understanding of occupational engagement in the promotion of mental health and recovery.

Studiens syfte var att undersöka vilka erfarenheter kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har av sympatistress samt undersöka hur kuratorerna upplever arbetssituationen utifrån KASAM. Syftet var också att förstå kuratorernas erfarenheter av sympatistress i relation till kuratorernas arbetssituation utifrån KASAM. Metoden som använts i studien var en kvalitativ intervju där sex kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har intervjuats enskilt. Studien visade att kuratorerna har erfarenheter av sympatistress. Studien visade också flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna hade vissa svårigheter att känna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Det framkom även flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna kände hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Studiens slutsats var att kuratorerna är utsatta för situationer i arbetet som kan leda till att de utvecklar symptom för sympatistress. / The purpose of this study was to investigate hospital social workers experiences of compassion fatigue as well as examine how they feel and think about their work situation based on KASAM. The purpose was also to understand the hospital social workers experiences of compassion fatigue in relation to the hospital social workers feelings and thoughts about their work situation based on KASAM. The method that was used is a qualitative interview in which six hospital social workers were separately interviewed. The study showed that several hospital social workers have experiences of compassion fatigue. The study also showed several indications that there were work situations where hospital social workers had some difficulties in feeling manageability, comprehensibility and meaningfulness. It also showed several indications that there were work situations where hospital social workers felt manageability, comprehensibility and meaningfulness. The study concluded that the hospital social workers are exposed to situations in their work that can lead to the development of symptoms for compassion fatigue.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment & Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.</p>