No description available.

I denna undersökning har jag studerat hur violinstudenter på högskolenivå resonerar kring sina övningsmetoder och vilka förberedelser, metoder och mentala strukturer de anser vara bäst för att lyckas med sin övning. Jag har även undersökt vilka metoder de anger att de använder för att stärka sitt självförtroende och hur de anser sig påverkas av stress. Datainsamlingen har skett genom fyra kvalitativa intervjuer med violinstudenter när de var under slutfasen av sina studier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av teorier från tidigare forskning om violinmetodik och mental träning. Studiens viktigaste resultat är att undersökningsdeltagarna angav en faktor som helt väsentlig för att lyckas med sin övning vilket är vikten av att ha mål i sin övning. De menade även att ett musikaliskt mål leder till bättre övning än ett speltekniskt mål, att det går att lyckas genom att undvika att misslyckas och att det är viktigt för självförtroendet att reda ut osäkerheter i repertoaren. De menade även att förmågan kunna spela ut är viktigt för att lyckas med övningen samt att olika nivåer i grundteknik mellan lärarstudenter och musikerstudenter tycks påverka övningens kvalitet.

Den bildundervisning som sker i klassrummen centreras runt manuella bildframställningsmetoder och avspeglar snarare en praktisk-estetisk syn på bildämnet än den kommunikativa som senare läroplaner skriver fram. Mot bakgrund av det och den förskjutning som skett i och med akademiseringen av lärarutbildningar, där det mer teoretiska och övergripande begreppet didaktik fått ersätta metodiken, undersöker denna kunskapsöversikt hur forskningen skriver fram att bildundervisningen utformas. Nio stycken vetenskapliga texter som tillsammans kan ge en samlande bild av hur bildundervisningen sker i klassrummen, hur den bör utformas och vad som formar den, sammanställs och diskuteras. Vikten av att bildundervisningen har en medveten design och medvetet anpassas efter syftet framgår av översiktens resultat. Framkommer gör även att det finns tydliga ideal om hur undervisningen bör ske men att det inte alltid motsvaras i undervisningen och utvecklingen av nya metoder och tekniker i bildklassrummet går långsamt. Slutligen efterfrågas vidare forskning och problematisering av undervisningsmetoder och praktiker i bildklassrummen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

Det kan verka som en uppenbar fråga men hur skapas film? Vanligtvis behövs en kamera av något slag, analog, digital eller virtuell. Alltså något som kan spela in video och sedan spela upp den igen. Det vi är intresserade av är verktyg som precis som kameran möjliggör och har ett värde när de används i filmproduktion. Vi blev inspirerade av de verktyg, metoder, ramverk och filosofier som används inom mjukvaruproduktion och interaktionsdesign. Historiskt sett har filmproduktion varit väldigt svårt för en privatperson eller liten grupp människor att skapa om personen eller gruppen inte haft enorma mängder resurser eller teknisk kompetens men allt eftersom har filmskapande blivit mer och mer tillgängligt. Idag har nästan alla en filmkamera i fickan och det finns ett stort utbud av helt gratis program som kan användas för att skapa visuella effekter och allt annat som inte hade varit möjligt utan en enorm studio och ett enorm bankkonto trettio år tillbaka i tiden. Genom att arbeta med olika verktyg och pröva dem i filmskapande hoppas vi utforska hur film kan skapas och vad som är möjligt att skapa.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen.

The goal of this thesis is to create a methodology that helps companies in the sawmill industry to improve their efficiency. The purpose the case study is to create a more efficient production process by improving the structure of the work through improvements in leadership, commitment and motivation. The methodology is tested in the case company and together with the selected empirical data l generates a situation analysis in order to facilitate detection and observation of factors that are essential to study to improve the production. The results of the methodology used in the case company led to several factors considered important for improved efficiency. The most relevant success factors are better quality in communication and leadership processes. Recommendations for the case company to succeed with the implementation of the relevant factors, is to induce motivation and highlight the purpose of the change, and introduce more openness between managers and workers. This will lead to an improved structure that will benefit the critical improvement factors. / Målsättningen med arbetet är att skapa en metodik som skall hjälpa företag inom sågverksindustrin att förbättra effektiviteten. Syftet med fallstudien är att skapa så effektiva produktionsprocesser som möjligt genom att förbättra strukturen på arbetet genom förbättringsåtgärder inom ledarskap, engagemang och motivation. Metodiken testas på ett fallföretag och tillsammans med det insamlade empiriska materialet genereras en nulägesanalys som underlättar identifieringen av faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra en produktion. Resultaten från den använda metodiken på fallföretaget ledde till flera faktorer som anses viktiga för en förbättrad effektivitet. Dem mest relevanta förbättringsfaktorerna är bättre kvalitet inom kommunikation och ledarskapsprocesser. Rekommendationer för att fallföretaget ska lyckas med implementeringen av de relevanta faktorerna är att framkalla motivation och lyfta fram syftet till att en förändring, samt införa mer öppenhet mellan chef och arbetare. Detta kommer leda till en förbättrad struktur som kommer att gynna de kritiska förbättringsfaktorerna.

I mitt arbete undersöker jag vikten av timing i det vi gör som musiker när vi spelar. Genom min analys av Douze Études 1, med både egen övning och digitala verktyg, har jag kommit fram till hur timing kan skapa olika sound. Mitt arbete kommer täcka olika metoder av övning med digitala verktyg. Första delen av arbetet är en formanalys av etyden, då jag kommer gå igenom olika delar i stycket för att få en grundläggande översikt. Därefter går jag igenom min övningsprocess där jag detaljerat beskriver de problem som jag har stött på. Avslutningsvis dedicerar jag ett kapitel om övning med digitala verktyg där jag även kommer att ta upp logistiken och mentaliteten bakom övningen. / <p>Inspelning av Delécluse Étude 1 skedde separat och därav kommer som en separat inspelning.</p><p>Examenskonserten ägde rum på Kungliga Musikhögskolan, Svarta Lådan den 26e maj 2017.</p><p>Program:</p><p>Twine - Rolf Wallin, för marimba och xylofon</p><p>Rollercoaster - Daniel Berg, Yaroslav Polikarpov, för vibrafon och marimba (uruppförande)</p><p>Blues for Gilbert - Mark Glentworth, solo stycke för vibrafon</p><p>Dancing Stars - George Hamilton Green (arr. av Jerker Johansson), för solo xylofon tillsammans med två marimbor.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Aleksander Ullriksen, Maarja Nuut, Daniel Berg, Rikard Markstedt, Kristoffer Linder</p>

Syftet med föreliggande studie är att studera hur flöjt- och oboelärare erfar fenomenet undervisningsmetodik. För att uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Hur ser oboelärare på undervisningsmetodik som redskap i sin instrumentalundervisning? Hur ser flöjtlärare på undervisningsmetodik som redskap i sin instrumentalundervisning? Vilka likheter- och/eller skillnader finns det inom undervisningsmetodiken som redskap för instrumentalundervisning på flöjt och oboe? Studien omfattar en kvalitativ intervjustudie på musik- eller kulturskolor i Sverige med tre flöjtlärare och tre oboelärare och tar avstamp i det teoretiska perspektivet fenomenologi. Forskningsmetoden för studien bottnar i semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och analyserats med tematisk analys. Resultatet bärs upp av fyra teman. Dessa fyra teman är: Allmän musikdidaktik, (trä)blåsmetodik, flöjtmetodik samt oboemetodik. Det första temat präglas av övergripande lektionsstrukturer, övningar men även förhållningssätt till undervisningsmetodik. Den sammantagna slutsatsen gällande fenomenet allmän musikdidaktik är innebörden av relationsarbetet med eleven men även yttre förutsättningar som färgar undervisningsmetodiken. Det andra temat belyser träblåsmusikers gemensamma beröringspunkter om vad det innebär att spela ett blåsinstrument. Lärarna erfar fenomenet andning som en gemensam och fundamental utgångspunkt men även en gemensam uppsättning repertoar. Det tredje och fjärde temat belyser flöjtens och oboens olikheter och förutsättningar för spel. Några exempel på skillnader instrumenten emellan är oboens dubbelrör vilket är något som flöjtspelet inte har. Även om flöjt och oboe är båda blåsinstrument visar resultatet på två skilda syner på blåsteknik. Flöjtspel handlar om förmågan att släppa iväg mycket luft medan oboespel handlar om att hålla igen med luft och att stå emot det höga trycket som bildas. I det påföljande diskussionskapitlet sätts resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine how flute and oboe teachers experience the phenomenon of methodology. To achieve this goal, the study is based on the following research questions: What are the oboe teachers view on methodology as tools in their instrumental education? What are the flute teachers view on methodology as a tool in their instrumental education? Which similarities and / or differences are there in the methodology as a tool for music instrument education on flute and oboe? The study is presented in a qualitative case study at music schools in Sweden with three flute teachers and three oboe teachers and is based on the theoretical perspective phenomenology. The research method for the study is based on semi structured interviews which have then been transcribed and analyzed with thematic analysis. The result is presented in four themes. These four themes are: General music didactics, (wood)wind methodology, flute methodology and oboe methodology. The first theme is characterized by general lesson structures, exercises but also the teachers approach to methodology. The overall conclusion regarding the phenomenon of general music didactics is the meaning of the relationship work with the student but also external conditions that color the methodology. The second theme highlights the common areas of woodwind musicians and what it means to play a wind instrument. The teachers experience the phenomenon of breathing as a common and fundamental starting point, but also a common set of repertoires. The third and fourth themes highlights the differences between the flute and the oboe and the conditions for play. Some examples of the differences between the instruments are the double reed of the oboe which is something that flute does not have. Although flute and oboe are both wind instruments the result shows two different visions on blowing techniques. Flute playing is about the ability to release a lot of air while oboe playing is about holding back with air and resisting the high pressure that is created. In the following discussion chapter, the result is set in relation to previous literature and research.