Målet med denna uppsats är att göra en analys om användandet av tv-spel i historisk                               undervisning. Resultatet med denna analys och diskussion är att visa på olika sätt tidigare                             forskning undersökt tv-spelochvadderasresultatblev.Dennauppsatsärmenadattvisaläsaren                               vilka möjligheter och problem som existerar med tv-spel när det kommer till utbildning och                             undervisning, och hur detta kan diskuteras.

Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.

Följande undersökning bygger på intervjuer med lärare där deras planering och utformning av historieundervisningen är i fokus. Hur tänker lärare kring historieundervisningen i de tidigare åren, årskurs 1-3? Påverkar elevgruppen lärarens val av metoder och hur tänker lärarna kring elevernas uppnående av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? Förfrågningarna syftar på lärarnas arbetssätt och för att få svar på detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lärare som alla undervisar i någon utav årskurserna 1-3 men även i samma rektorsområde. En svårighet som påträffades när arbetet inleddes var att det inte i så stor utsträckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare åren. Detta medförde att jag även fick titta på litteratur och teorier som avser barn i mellanåldrarna. Den insamlade empirin resulterade i lärarnas olika tillvägagångsätt i historieundervisningen. Olika metoder och material såsom närmiljön, böcker, filmer, bilder och tidslinje m.fl. redogjordes som några viktiga aspekter i historieundervisningen med uppnående av ett historiemedvetande som grund. Två av respondenterna har ett överstämmande arbetssätt vilket tolkningsvis kan kopplas till deras utbildning då de båda är SO-lärare. De båda undervisar även i en årskurs 2 vilket kan påverka deras lika arbetsformer. Den insamlade intervjudata skildrade även elevgruppens påverkan på lärarens metodval. Samtliga respondenter menar att hänsyn måste tas till eleverna, vad vill dem och vad behöver dem för att kunna behandla ämnet historia? Finns det elever med någon diagnos i klassen och vilka åtgärder krävs då? Dessa infallsvinklar måste läraren ansvara för och skildra i sin undervisning. Läraren ansvarar även för elevernas uppnående av målen i läroplanen och i detta fall uppnående av ett historiemedvetande. Empirin synliggör att på bästa sätt få veta såvida eleverna nått målen eller ej behövs frågor som får eleven att reflektera och använda sina nyfunna kunskaper. Dessa frågor utger inte alltid att eleverna nått ett historiemedvetande. Ibland kan elever svara rätt på en fråga men i nästa stund så förstår de inte, menar en respondent. Det är svårt att veta om eleverna har åstadkommit ett historiemedvetande. Slutsatsen i studien är att det finns flera olika sätt att bedriva historieundervisningen i årskurs 1-3 då det är flera faktorer som samverkar.

Den här studien undersöker hinder och utmaningar som uppstår inom spelutveckling. Mer precist undersöks arbetsmetoden Scrum, som är ett agilt ramverk. Metoden som användes i studien är en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som har erfarenhet inom Scrum för spelutveckling, för att identifiera deras hinder och utmaningar, men även för att ta fram lösningsförslag. Följaktligen är frågeställningen, ”Vilka hinder och utmaningar identifieras då man använder Scrum inom spelutveckling, och hur kan dessa lösas?”. Lösningsförslagen togs fram med hjälp av både intervjuobjekt och relaterad forskning. Resultatet gav att det fanns hinder och utmaningar inom fem områden. Planering av arbete, spelutvecklingens många discipliner, spelutvecklingens långa projekt, Pre-production fasen och problem som uppstår på grund av själva Scrum-ramverket. Planeringen av arbetet var ett hinder eftersom den bland annat innefattar estimering av arbete, klarkriterium, och vad som skall göras. Lösningsförslagen var att andra metoder skall användas med Scrum, bland annat för att ersätta problemen man har i utforskande faser eller när man har estetiska mål. Kortfattat så fungerar Scrum när det finns information om vad som skall göras och när det skall göras. Problematiken är att den informationen inte alltid är given inom spelutveckling / This study researches issues and challenges that arise within game development. More specific it examines the Scrum methodology, which is an agile framework.  A qualitative research method was conducted for this study. In order to identify impediments and challenges, but as well proposals for solutions, semi-structured interviews were conducted with participants who have experience from Scrum within game development. Therefore, the research question in this study is “Which issues and challenges can be identified within game development, and how could they be solved?”. The proposed solutions were constructed with help from both the interviewees and related research.  The results of the study located issues and challenges in five different areas. Planning work, the many different discipline present in game development, the long development time for game projects, the Pre-production phase, and the problems that arise from the Scrum framework itself. Planning the work was an impediment because it includes estimating the amount of work, definition of done and what to do. The proposed solutions were, to use other methods together with Scrum, for instance to replace the problems in explorative phases or when working with aesthetic goals. In short, Scrum works when there exists information about what to do and when to do it. The problem is that the information is not always available within game development.

Syftet med vårt examensarbete är att först och främst ta reda på om dagens elever verkligen är sekulariserade. Oberoende om svaret är ja eller nej vill vi ta reda på hur detta påverkar religionsundervisningen. Dessutom vill vi ta reda på hur vi, som blivande ämneslärare i religionskunskap, kan göra religionsundervisningen så vardagsanpassad som möjligt? För att få svar på våra frågeställningar har vi först sammanställt tidigare forskning för att ge en överblick kring var den pågående forskningen står om ämnet. Den tidigare forskningen behandlar den pågående diskussionen kring om Sverige, och övriga Europa är sekulariserat eller inte. Dessutom har vi definierat olika begrepp relevanta för vår undersökning. Styrdokumenten har även beskrivits för att ge en överblick kring den förändring den har genomgått i önskan om att göra den så vardagsaktuell som möjligt. Slutligen har vi beskrivit olika pedagogiska redskap för vilka har en viktig del i religionsundervisningen.Vår egen undersökning har genomförts med såväl lärare som elever i årskurs 8-9 för att få reda på om sekulariseringen råder i deras skola samt vad både lärare och elever anser om ämnet religionskunskap. Svaren har vi analyserat i relation till tidigare forskning för att slutligen komma fram till ett resultat. Resultatet visar att sekulariseringen råder främst på skolor som inte har någon mångkultur i relation till etnicitet och tro. Men oberoende på om sekulariseringen är stark eller inte tycker eleverna överlag att religionsundervisningen är något positivt som de beskriver som ett spännande och roligt ämne. Slutligen kommer vi fram till att lärarna många gånger saknar redskapen för att vardagsanpassa undervisningen till eleverna. Detta framkommer även av eleverna som överlag svarat att de anser att religionsundervisningen inte relaterar till deras liv.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild.Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang. Genom att aktivt utveckla kreativiteten lägger vi grunden för allt skapande, även av vår personlighet. Kontentan blir således att den undersökta skolan bör bedriva utbildning i såväl digital som analog teknik, men att skolan bör medvetet driva en satsning på att tillämpa mer av den digitala tekniken än vad som görs idag.

Harry Potter-böckerna är den mest lästa serien inom fantasy-genren och har sålt sammanlagt drygt 450 miljoner exemplar världen över. Tidigare forskning visar att Harry Potter-böckerna tilltalar både barn, unga och vuxna. Mitt eget intresse för Harry Potter tillsammans med de lärdomar jag fått genom min utbildning, ligger till grund för litteraturvalet i denna analys. Syftet med aktuell litteraturanalys är att synliggöra elevers lärande samt lärstilsanpassad metodik i den undervisning som sker på Hogwarts, skolan för häxkonster och trolldom i Harry Potter-böckerna. Analysen genomfördes genom att samtliga delar i den svensköversatta serien av Harry Potter lästes. Därefter valdes de böcker som innehöll adekvat undervisningsinnehåll ut och studerades mer ingående utifrån analysens frågeställningar. Analysen visar att det finns likheter mellan den undervisningsmiljö som framkommer i Harry Potter och de som teoretiker har influerat stora delar av den pedagogiska vetenskapen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Pianoundervisningen i kultur- och musikskolan formas i hög grad av pianolärarna. Syftet med föreliggande studie är att bidra med mer kunskap i skillnaden mellan två kultur- och musikskolsystem genom att jämföra pianolärarnas beskrivning av handställning och spelteknik i arbetet med nybörjarelever. Denna studie undersöker vilken undervisningsmetod som används i Sverige och Armenien avseende arbetet med nybörjarelever vad gäller handställning och speltekniska övningar. Semistrukturerade intervjuer, där informanterna fick diskutera kring ett antal frågeställningar angående sina metodiska val vid arbetet med nybörjarelever, analyserades kvalitativt. Resultatet visar att arbetet med handställning och speltekniska övningar med nybörjarelever är varierande. Arbetet med handställning och speltekniska övningar tycks vara utgångspunkt för pianolärarna i Armenien. Det vill säga att pianolärarna använder skalor och små etyder som speltekniska övningar. Pianolärarna i Sverige som deltog i studien prioriterade i stället andra moment, exempelvis elevens kreativitet och inflytande. Det visar sig att det finns skillnader i enskild pianoundervisning i dessa två länder utifrån intervjumaterialet som togs fram i studien. Detta gör att undervisningsmetoder är växlande från fall till fall. Det vill säga att informanterna har olika arbetsmetoder rörande handställning och speltekniska övningar. Däremot har de liknande metoder i arbetet med ergonomi. Pianolärarnas ambitioner verkar vara anslutna skolsystemets krav och målsättningar.

Denna studie har undersökt om lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar i arbetsminnet hos eleverna stimuleras, relaterat till forskning om arbetsminnet. Forskning visar på att arbetsminnet har stor betydelse vid matematikinlärning och att det finns olika arbetsätt för att hjälpa eleverna att minnas kunskaper. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer med sex olika lärare från två olika skolor. Lärarna undervisar i förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten visar att lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar av arbetsminnet stimuleras hos eleverna men att det är stor variation om lärarnas medvetenhet angående arbetsminnet. Resultaten visar även att begreppen nöta och repetera uppfattas olika av lärarna men att alla lärare anser att repetition är en naturlig del i undervisningen medan att nöta in matematikkunskaper sker främst i de lite äldre årskurserna i studien. För att stimulera arbetsminnet för barn med matematiksvårigheter kan användandet av konkret material vara ett arbetssätt och resultaten visar att lärarna använder konkret material mest från förskoleklass till årskurs 2.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera den fysiska miljöns framställande inom fritidshem, utifrån perspektiv på tillgänglighet, jämställdhet och populärkultur. Detta arbete är utformat som en kvalitativ studie och utgår från visuell metodik som metod, där fotografier av miljön på fritidshem utgör den centrala källan för analysarbetet. Resultatet är framställt med hjälp av en tematisk analysmetod där datan kategoriserades i tre stycken huvudteman, dessa teman benämns Kreativitet, Populärkultur och Tillgänglighet. Inom dessa huvudteman framkom även diverse underteman för att tydliggöra olika aspekter av det specifika huvudtemat, dessa teman analyserades senare utifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserade på bland annat begreppen kultur och kontext, men även med inslag av genusbegrepp. Studiens slutsatser tar avstamp i miljöns likartade uppbyggnader av tillgänglighet för eleverna, även hur arbetet kring jämlikhet med inslag av populärkultur gör sig synlig inom fritidshemmets ramar. Samtidigt hur det år 2019 fortfarande existerar könskodade rum inom fritidshemmens arena.