Sammanfattning Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar. Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen. Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön. Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn. Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling. I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.

<p>Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?</p><p>Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.</p><p>När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.</p>

<p>Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.</p>

I förskolans läroplan framgår det att barn utvecklas och lär sig i det sociala samspelet där en god miljö ligger till grund för detta.Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om hur förskollärare tänker kring uppbyggnad och användning av lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling. Metoden som användes i denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer där nio förskollärare deltog. Didaktik och sociomateriellt perspektiv är de teoretiska utgångspunkterna i denna studie.Resultatet visade att barns sociala utveckling sker tillsammans med material och den lärmiljö som är uppbyggd för barnen på förskolan. I en lärmiljö ingår den fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön. Den sociala utvecklingen sker även i samspel med andra barn och vuxna samt genom förskollärarnas didaktiska strategier och förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i fritidshemmet arbetar för att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Hur samverkar pedagoger i fritidshemmet med klasslärare för att skapa tillgängliga lärmiljöer och hur upplever pedagogerna att rektorer och specialpedagoger stöttar dem i detta arbete? Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där nio pedagoger i fritidshemmet har intervjuats på tre olika skolor. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar skapandet av tillgängliga lärmiljöer och hur väl anpassningar går att tillämpa i verksamheten. Resultatet visar även att det ser olika ut i skolan och på fritidshemmet gällande arbetet med elevers behov, samt att en svag stöttning från rektorer och specialpedagoger kan påverka negativt. Studien visar sammanfattningsvis att pedagogerna i fritidshemmet vet hur de vill skapa tillgängliga lärmiljöer, men att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet.

Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Vår studie syftar till att beskriva och analysera vilka uppfattningar en grupp pedagoger har om den pedagogiska innemiljön samt vilken barnsyn som råder i förskolan. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Hur utformar pedagogerna innemiljön för att ge barnen rika möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Vilken barnsyn ger pedagogerna i förskolan uttryck för? För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ forskningsstudie som byggde på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i Södertälje kommun. Vår uppsats har sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet, där människan och det materiella påverkar varandra och skall ses som sammanflätade med varandra. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger ansåg att den pedagogiska innemiljön har en stor betydelse i barns lärande och utveckling i förskolan. Pedagogerna ansåg också att utformningen av innemiljön ska utgå från barns behov och intressen. Alla pedagoger menade att de ser barn som kompetenta, kreativa och aktiva. / ULV projekt

Under det senaste århundradet har det dykt upp många miljöproblem som har lett till att vi idag måste fokusera mer på en hållbar utveckling av våra städer. Allt fler människor väljer att bo i städer och därför är det viktigt för vår framtid att stadsplaneringen blir så hållbar som möjligt. Denna rapport beskriver och värderar 6 olika hållbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och värderats utifrån 6 hållbarhetsaspekter som anses vara viktiga. Studierna har begränsats till hållbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ”En jämförelse av 6 aktuella bo- stadsområden i Sverige med uttalad inriktning på hållbart stadsbyggande” är; Transport, Social Hållbarhet, Grönskande Utomhusmiljö, Hållbara Transporter, Hållbart Energisystem, Miljöanpassade Bostäder &amp; Lokaler, Hållbart Vatten &amp; Avlopp och Hållbar Återvinning.