Världens befolkning ökar för varje dag som går och likaså ökar befolkningen i städer runomkring i världen. Urbaniseringen blir mer och mer påtaglig och att uppnå en hållbar utveckling är av största vikt för att klara av denna urbanisering och dess problem som den ställer på folkhälsan. Grönområden i urbana miljöer har en roll att spela i den hållbara utvecklingen som innebär att tillfredsställa dagens generation utan att behöva göra det på bekostnad av framtida generationer framförallt när det gäller den sociala hållbarheten. Syftet med studien är att definiera den sociala hållbarheten i grönområden och avgöra vilka faktorer och attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. Målet med studien är är att med hjälp av enkätstudie och observationsstudie som baserats och validerats på tidigare genomförd forskning och befintlig littertatur, ta fram två ”Quality of Life” (QoL) index. Ett index som påvisar hur väl de utvalda grönområdena uppfyller den sociala hållbarhetsdefinitionen och besökares krav på dem. Samt ett index för att påvisa vad det genomförs för typ utav aktiviteter inom grönområdet och koppla till attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. QoL-index, observationsstudien och enkätstudien behandlar fyra faktorer inom social hållbarhet som tagits fram genom tidigare genomförd forskning och befintlig litteratur. Dessa är trygghet, jämställdhet och jämlikhet, tillgänglighet och sociala interaktioner. Enkätstudien genomfördes i Stenebergsparken och Jungfruparken med totalt 59 respondenter. Dessa var uppdelade på 29 respondenter i Stenebergsparken och 30 respondenter i Jungfruparken. Observationsstudien genomfördes i samma grönområden och användes som validering av enkätsudien men också för analysering av data. QoL-index beskriver hur respondeterna upplever grönområdet inom de fyra faktorerna samt hur respondeterna värdesätter de fyra faktorerna. Av resultatet framgår att framförallt trygghet värdesattes högt av respondenterna. QoL-indexen kan fungera som en vägledning till framtagandet av ett definitivt mått på social hållbarhet och faktorer som påverkar nyttjandet av grönområden / The world´s population is increasing with each passing day, so as the population of the cities around the world. Urbanization is becoming more and more significant and achieving sustainable development is of the utmost importance, to cope with the urbanization and it´s negative impacts that it poses to public health. Green areas in urban enviroment play an important role in sustainable development which means to satisfy today's generation without having to do so at the expense of future generations, especially when it comes to social sustainability. The purpose of the study is to define the social sustainability in the green areas and determine which factors and attributes are important for residents to use them. The aim of the study is to produce two QoL-indexes with the help of a survey and an observational study that has been based on previously implemented research and existing literature. One QoL-index how well the selected green areas in the study meet the definition of social sustainability and how well they meet the resident´s requirements on them. The other QoL-index shows what kind of activities that are performed in the green areas and connect them with the attributes that are important for the residents. The QoL-indexes, observational study and the survey adress four key factors within the term social sustainability that has been decided through previously implemented research and existing literature. These four key factors are safety, equality, accessibility and social interactions. The survey was perfomed in Stenebergsparken and Jungfruparken with a total of 59 respondents (29 respondents in Stenebergsparken and 30 respondents in Jungfruparken). The observational study was imlemented in the same urban green areas as the survey and was used to validate the collected data. The QoL-index describes how the respondents perceive the green areas within these four key factors and how the respondents value them. The results present that the safety was highly valued by the respondents. The QoL-indexes presented in this study can serve as a guide towards the development of a more comprehensive and complete tool to define social sustainability and the factors that influence the use of urban green areas.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur förskolepedagoger förhåller sig till barn med annat modersmål än svenska och hur de strävar efter att skapa likvärdiga miljöer i förskolan. Vi har använt oss av kvalitativa metoder där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare. För att vi skulle få en djupare förståelse för barns språkinlärning som är relevant i vår studie har vi använt oss av Krashens språkinlärningsteori och Chomskys nativistiska teori. Resultaten i vår studie har då visat på hur pedagoger medvetet försöker inkludera barnens modersmål i undervisningen för att parallellt främja det med det svenska språket. Vi kan även se hur pedagogerna arbetar med olika arbetsstrategier för att skapa en likvärdig miljö och förståelse för att främja barnens språkinlärning. Resultatet visar även på vikten av att arbeta utifrån barnens individuella nivåer och att vara en medveten pedagog under vardagens alla rutiner.

Syftet med undersökningen var att genom springdagböcker och fokusgrupper undersöka hur 21–24 åriga orienterare och motionärer upplever löpning i urbana miljöer. Därav blev frågeställningarna: Vilka faktorer upplever orienterare och motionärer påverkar motionslöpning i urbana miljöer? Vilka skillnader i upplevelse av löpning i urbana miljöer går att urskilja mellan orienterare och motionärer? Metoderna som användes i undersökningen var litteraturstudie, springdagbok, fokusgrupp och tematisk analys. Litteraturstudien grundar sig i tidigare forsking inom ämnet för att få en djupare förståelse kring varför detta är viktigt att undersöka. Springdagböckernas syfte var att få korta men konsista svar om deltagarnas åsikter kring specifika frågor. Medan fokusgrupperna ska tillföra en mer nyanserad och analyserande vy kring ämnet. Detta för att skapa en bred data att analysera och lättare identifiera faktiska faktorer som påverkar löpare i urbana miljöer. Metoden som användes i analyserande av den insamlade data var tematisk analys.  Undersökningen kom fram till att faktorer som orienterare och motionärer upplever påverkar motionslöpning i urbana miljöer är, underlag, flyt, störningsmoment, människor och variation. Skillnader i upplevelse av motionslöpning i urbana miljöer som går att urskilja mellan orienterare och motionärer är upplevelsen av människor i sin omgivning och variation.

No description available.

Syftet för denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger tolkar läroplanens skrivningar om genus och normer, samt hur de upplever att dessa texter implementerats i verksamheten. Studien utgår ifrån kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av data. Vi intervjuade sex pedagoger, fyra förskollärare och två barnskötare. Resultatet av vår undersökning påvisade att intervjupersonerna hade en medvetenhet om de socialt konstruerade normerna och genus, och hur de ska arbeta med dessa utifrån läroplanens riktlinjer. Dock framkom det att alla pedagoger inte hade kunskap och insikt om genusarbetet och vikten av denna, vilket medförde att arbetssätten skiljer sig åt inom verksamheterna. Det saknas kunskap om genus och normer, och hur man arbetar med dessa. Bristen på kunskap medför att tolkningen av läroplanens genusuppdrag kan förbises. Det finns behov för vidareutbildning av befintlig personal och mer diskussioner om läroplanen inom arbetslag och enhet.

Syftet är att undersöka personalens erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn i förskolan / The staff´s view of the work with multilingual children in integrated pre-school envirements

Syftet med examensarbetet var att skriva ett läromedel som behandlar barns närmiljö utifrån ett demokratiskt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har jag skrivit Upptäck staden, en faktabok för barn samt en lärarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig på boken. Genom arbetet med staden vill jag utveckla barns förståelse för hur de kan vara med och påverka det samhälle de lever i. 21 elever i en årskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lärare med hjälp av min lärarhandledning. Efteråt fick eleverna genom en enkätundersökning besvara en rad frågor som berör hur de upplever att de lär sig bäst, hur de uppfattar lärarens roll för lärande samt hur de upplevde stadsvandringen. Resultatet visar bland annat att eleverna efter att ha genomfört stadsvandringen upplever att de har ökat sina kunskaper om hur de kan vara med och påverka sin stad.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin läs- och skrivinlärning är att vi får kunskap om vad som kännetecknar god läs- och skrivutveckling. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera förutsättningar och miljöer för god läs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre åldrarna som inte har "knäckt läskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten på av vår undersökning på att lärarens kompetens är av stor betydelse i den bemärkelsen att denne kan behärska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrån barnens behov. Ytterligare en faktor som är av stor betydelse är att läraren har kunskap om barns språkliga utveckling då blir tecknen på hotande läsinlärningsmisslyckanden enkla att se.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag har använt för att ta fram ett bihotell och en blomhållare som kan fästas på ett 90 mm stuprör på Norra Kopparslagargatan i Gävle. Jag valde att utgå från Norra Kopparslagargatan eftersom det idag inte finns en stor andel grönt på platsen, se figur 4.  En svag grön länk sträcker sig från Sätrakilen genom Esplanaden, där Gävle kommun (2018, s. 42) nämner att det finns ett behov att skapa förstärkningsåtgärder i staden för att bibehålla en levande stad i form av växtlighet och biologisk mångfald. Som Blomkvist & Hallin (2015) tar upp är ett examensarbete menat att presentera ett trovärdigt och välgrundat förslag till en lösning, baserat på en vetenskaplig undersökning. Mitt examensarbete har omfattat ett förslag för att göra urbana miljöer grönare och hjälpa solitärbin hitta mat och boplatser. Pollinatörer har en viktig roll för den globala matförsörjningen eftersom de pollinerar en stor del av världens växter, men håller nu på att bli utrotade på grund av mänsklig aktivitet. Bihotell är människotillverkade boplatser för vildbin och kan vara en potentiell lösning för att motverka deras utrotning (om de designas på rätt sätt) och i stället inkludera dem i den urbana miljön.