Mental utmattning och stress är ett växande problem i Sverige som kan vara svårt för samhället att hantera. Tidigare forskning har däremot visat att naturmiljöer verkar förebyggande genom dess positiva effekter på människans välmående och hälsa. Denna studie undersöker naturmiljöers betydelse och hur Uppsala kommun arbetar för att bevara natur vid förtätning av staden. En fallstudie av detaljplanen för Hammarparken i stadsdelen Eriksberg används för att mer specifikt besvara studiens syfte. Vidare utförs en innehållsanalys av plan- och styrdokument samt tre intervjuer. Två av intervjuerna ger en bild av hur de som bor i Eriksberg känner inför att naturmiljön i Hammarparken förändras, medan en anställd på kommunen ger ett planeringsperspektiv på situationen. Resultatet visar att informanterna i studien har en viss likhet i sin definition av naturmiljöer, där alla refererar till naturliga områden som mer eller mindre sköter sig själva. Informanterna visar på en större förståelse för naturmiljöers betydelse för hälsa och återhämtning men även kommunen inser vikten av att ha tillgång till natur. Restorativa miljöer är ett centralt begrepp i uppsatsen men det används varken av informanterna eller i kommunens undersökta dokument. Uppsala kommun arbetar inte officiellt för restorativa miljöer, däremot arbetar de för att främja välmående och hälsa samt för att bevara en del av stadsdelens natur.

This thesis explores different ways of navigation in virtual environments. It also investigates how virtual environments can support human memory. Tests are done using a self made virtual model of Orkanen Library, Malmö högskolas school library. Among the different navigation tests that were done, a visual guidance in form of a line on the ground leading to the goal is showed superior when navigating a virtual environment but that people prefer legible landmarks instead. Tests were also done which show that a 3D-model of a real location supports context based memory. People were asked to try and submit words found in the model, to memory. Remembrance then occurred both in the real Orkanen Library and at another location. Results show that people had an easier task in remembering the words when they were in the real Orkanen Library. These results indicate that an environment and a virtual model of that environment belong to the same context.

Denna kvalitativa studie syftar till att synliggöra pedagogiska miljöers möjligheter att främja alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Studien genomfördes på två förskolor på olika orter där respondenterna var förskollärare. Som datainsamlingsmetod valdes turistguidning. Hela studien präglas av den posthumanistiska teorin för att synliggöra hur miljön eller materialet agerar främjande för barnen. För att synliggöra miljöerna och materialens agens analyserades turistguidningen i två omgångar. Den första för att, ur ett posthumanistiskt perspektiv, synliggöra vilka visuella miljöer och material som existerar i den pedagogiska miljön. Den andra analysen genomfördes med fokus på respondenternas utsagor angående miljön och materialets agens. Koder, etiketter och kategorier framställdes därefter ur datan vilket skapade studiens analysmetod. I resultatet framställdes de språkfrämjande material och miljöer samt respondenternas tolkningar av material och miljöer som synliggjordes i de besökta förskolorna. De mest framträdande var: litteratur och läsmiljöer, pedagogisk dokumentation samt alternativ och kompletterande kommunikation. Av resultatet kom studien fram till slutsatsen att material och miljö kan agera språk- och kommunikationsfrämjande. / This qualitative study aims to highlight the opportunities for educational environments to promote all children's language and communication development. The study was conducted at two preschools in different locations where the respondents were preschool teachers. Tourist guidance was chosen as the data collection method. The whole study is characterized by the posthumanist theory to make it visible how the environment or the material acts to promote children's development. To make the environments and the agents of the materials visible, the tourist guide was analyzed in two rounds. The first to, from a posthumanist perspective, make visible which visual environments and materials exist in the pedagogical environment. The second analysis was conducted with focus on the respondents' statements regarding the environment and the material's agents. Codes, labels and categories were then produced from the data, which created the study's analysis method. The results presented the language-promoting materials and environments as well as the respondents' interpretations of materials and environments that were made visible in the preschools visited. The most prominent were: literature and reading environments, educational documentation as well as alternatives and complementary communication. From the results, the study came to the conclusion that materials and the environment can act to promote language and communication.

The phenomenon called “The Internet of Things” makes it possible for organizations in the public and private-sector to handle resources better, enhance their performances, and to establish new ways of developing business models. Connected devices can contribute valuable knowledge through real-time updates and help with monitoring and/or to analyze how people and resources behave through the value-chain. This paper aims to investigate how current Smart Environments in public settings are functioning with the data collection in mind, and the integrity behind it. We also shed some light on how prepared they are for the new GDPR Law. Our goal is to come up with knowledge about how organizations and companies are working with integrity and data gathering, when they are transforming their public environment into a Smart Public Environment.

I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer.   Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten.  Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska.  För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk.

BakgrundUnder förskollärrautbildningen har det väckts tankar hos oss huruvida ingången i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt på vilket sätt kunskapen från utbildningen får utrymme i arbetslaget när vi själva är färdigutbildade förskollärare.SyfteVårt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollärares upplevelser om ingången i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgångspunkt i den kunskap de tillägnat sig under sin förskollärarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingår sex stycken förskollärare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollärarna upplevde ingången i arbetslivet som smidig när det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlättade eller försvårade ingången. Några av förskollärarna betonade att förskollärarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fått inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat väl och kollegorna har tagit hänsyn till varandra. I vissa fall uppstod konflikter när några av förskollärarna försökt att införa nya arbetssätt i den pedagogiska verksamheten, i form av att kollegor som arbetat under en längre tid har ifrågasatt det föreslagna arbetssättet. / Program: Lärarutbildningen

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. </p><p>Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet.</p><p>"Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. </p><p>I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.</p><p>Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.</p><p>Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.</p>

<p>Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.</p>

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet. "Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.