Sammanfattning Studiens syfte är att identifiera kundattityder bland genusmedvetna millennials i avsikt att fastställa hur fysiska servicelandskap med unisexkoncept bör utformas. Utifrån denna information formuleras rekommendationer samt tillhörande modell för företag som ämnar integrera det könsneutrala konceptet i sin butiksprofilering. Studien kommer att behandla teorier utifrån kön, genus och unisex, begreppet konsumentbeteende med fokus på attityder, samt fysiska servicelandskap. Studiens metod är av kvantitativ karaktär och det empiriska materialet utgörs av en enkätundersökning med deskriptiv analys. Totalt inkom 312 svar från undersökningens respondenter varav 259 svar ansågs relevanta för studiens ändamål baserat på det etablerade åldersspannet för millennials, vilket i denna studie är konsumenter födda 1980-2000. Valet av millennials som undersökningsobjekt är grundat i att tidigare undersökningar har funnit att millennials är en genusmedveten kundgrupp, vilket innebär att de ställer sig kritiska till den traditionella och stereotypa könssegregeringen. Denna studie kan verka som praktisk grund för företag samt teoretisk grund för forskare till fortsatta studier då den genomgångna teorin samt empiriska datan indikerar på att kundsegmentet ​genusmedvetna millennials har ett intresse för en bredare implementering av unisexkoncept hos företag i klädbranschen. Studien bidrar med underlag till ett ämne väl värt vidare forskning då flertalet tendenser tyder på en förändring i antågande, där millennials är en betydande del av denna strukturförändring i samhället. För att inte förlora framtidens kunder behöver företag skapa sig en förståelse för unisexkonceptets kärna och inse att det inte handlar om att begränsa, utan att öppna upp design. Att göra allt tillåtet för alla. / Summary The purpose of this study is to identify customer attitudes among gender conscious Millennials to establish how physical service landscapes with a gender-neutral concept should be customized. Based on this information recommendations are formulated, accompanied by a model for businesses who intend to integrate a gender-neutral concept with their business profiles. This study will present theories regarding sex, gender and the gender-neutral concept, the consumer behaviour concept with a main focus on attitudes, as well as the physical servicescape. The methodology used in this study is of a quantitative character and the empirical material constitutes of a survey with a descriptive analysis. A total of 312 answers were submitted by the respondents of which 259 answers were relevant for the purpose of the study based on the established age range for Millennials; which in this study is consumers born 1980-2000. The choice of Millennials as the object of interest is based on previous research which has found that Millennials are a ​gender-sensitive ​generation, which means that they have a critical view on traditional and stereotypical gender segregation. This study can act as a physical base for companies and a theoretical base for researchers to further study the subject since the theory and empirical data indicates that the customer segment ​gender conscious Millennials have an interest of further implementation of the gender-neutral concept in companies in the clothing business. This study contributes with a foundation to a subject well worth further research since a multitude of tendencies indicates that a change is coming, where Millennials are a significant part of this structural change in society. So as not to lose the future customers, companies need to create an understanding for the core of the gender-neutral concept and realize that it’s not about limiting, but to open up design. To make everything allowed for everyone.

Följande studie syftar till att undersöka hur en rödvinsflaskas etikett kan designas för att attrahera målgruppen millennials och samtidigt förmedla vinets smak. För att göra detta gjordes en undersökning av målgruppens preferenser genom en kvantitativ inledande studie, följt av en förstudie som undersökte tidigare studier och även designteori. I designprocessen användes den insamlade informationen från den inledande studien och förstudien för att ta designbeslut. Tre etikettalternativ togs fram som sedan validerades med målgruppen i form av en fokusgrupp. Fokusgruppen innefattade delar med kvantitativa enkäter samt smaktest. Resultatet av studien visar att ett av de tre alternativen tenderar att attrahera målgruppen mer och samtidigt förmedla vinets smak mer än de andra. Detta alternativ heter Text över hela och har vit text på en svart bakgrund över hela etiketten. Texten är vinets smaknoter, varumärkesnamn, sort, ursprung samt årtal. All text är lika stor med lika marginaler, dock är vissa ord satt i en högre vikt för att öka läsbarheten. Varumärket är även rött för att det ska bli tydligt vad som är namnet på vinet.

El marketing de nostalgia es una herramienta utilizada para captar la atención del consumidor a través de un sentimiento de añoranza hacia el pasado. Los estudios analizados en el presente trabajo de investigación mencionan que la nostalgia es un sentimiento poderoso que evoca al pasado feliz del consumidor y lo trae al presente, causando un efecto positivo en su actitud. Ha sido utilizada en el branding, desarrollo de producto, estrategias de comunicación y de contenido. Sin embargo, pocos autores describen el uso de esta herramienta en la estrategia de contenido. Es por ello, que este trabajo de investigación analizará las actitudes de los millennials frente al uso del marketing de nostalgia como parte de una estrategia de contenido, específicamente de la alianza de Netflix y Nickelodeon que se basa en un acuerdo de producción de contenido en el que Netflix podrá tener en su plataforma contenido nuevo y antiguo de Nickelodeon. Para ello, se realizará un trabajo de campo cualitativo a través de entrevistas a profundidad dirigido a millennials que usan Netflix y que tengan una conexión previa con Nickelodeon. Esto nos permitirá conocer las principales actitudes, sentimientos y pensamientos con respecto al caso de estudio. / Nostalgia marketing is a tool used to capture the consumer's attention through a feeling of longing for the past. The studies analyzed in this research mention that nostalgia is a powerful feeling that evokes the consumer's happy past and brings it to the present, causing a positive effect on their attitude. It has been used in branding, product development and communication and content strategies. However, few authors describe the use of this tool in a content strategy. This is the reason this research will analyze the attitudes of millennials towards the use of nostalgia marketing as part of a content strategy, specifically the alliance of Netflix and Nickelodeon, that is based on a content production agreement in which Netflix will be able to have new and old Nickelodeon content on its platform. In order, to do this, a qualitative field work will be carried out through in-depth interviews aimed at millennials who have used Netflix and who have a previous connection with Nickelodeon. This will allow us to know the main attitudes, feelings, thoughts regarding the case study. / Trabajo de investigación

En el entorno digital, las personas tienen más poder sobre lo que quieren ver y lo que no. Por ello, las marcas buscan mantenerse en la mente del consumidor sin ser rechazados. En ese aspecto, los micro influencers poseen ciertas características de comunicación más cercanas y empáticas con el público que los sigue. El propósito de este estudio fue identificar cómo el uso de la marca Adidas por micro influencers de la red social Tik Tok promueve la recordación de marca en los millennials. Se hizo uso de un enfoque cualitativo por medio de entrevistas a profundidad. Se tomaron como variables a los micro influencers de la red social Tik Tok (X1) y a la recordación de marca (X2), siendo la variable dependiente la percepción de los Millennials (Y). / In the digital environment, people have more power over what they want to see or not in it. Therefore, brands seek to stay in the mind of the consumer without being rejected. In this matter, the micro-influencers have certain characteristics of closer and more empathetic communication with people that follow them. The purpose of this study was to identify how the use of the brand Adidas by micro influencers from the social network Tik Tok, promotes brand awareness in millennials. A qualitative approach was used through in-depth interviews. The micro-influencers of the social network Tik Tok (X1) and the brand awareness (X2) were taken as variables, with the perception of millennials (Y) being the dependent variable. / Trabajo de investigación

Este estudio tiene como propósito dar a conocer el vínculo entre los intereses y demandas del talento en Big Data con las estrategias de marca empleadora de las empresas del sector financiero. Por ello, a lo largo del trabajo se hará énfasis en la estrategia de marca empleadora del Banco de Crédito del Perú para atraer a los estudiantes de la Facultad de Ingeniería de la Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas que aborden los 20 a 24 años, público que en un futuro podrá estar interesado y apto para cubrir el puesto de especialista en Big Data. En consecuencia, se trabajará bajo un enfoque cualitativo y a través de entrevistas a profundidad para analizar los intereses y demanda de este talento. / This study aims to publicize the link between the interests and demands of talent in Big Data with the strategies of the employer brand of companies in the financial sector. Therefore, throughout the work, emphasis will be placed on the employer brand strategy of the Credit Bank of Peru to attract students from the Engineering Faculty of the Peruvian University of Applied Sciences that address ages 20 to 24, a public that in the future may be interested and suitable to fill the position of specialist in Big Data. As a result, work will be done under a qualitative approach and through in-depth interviews to analyze the interests and demand of this talent. / Trabajo de investigación

Propósito - El actual contexto evidencia un incremento en la atracción hacia las compras en línea en sitios web de retailers minoristas. Asimismo, se evidencia un cambio en el comportamiento de los usuarios millennials y los factores que afectan su intención de compra. Por ello, el objetivo del presente estudio es analizar el efecto de los factores de la EW (usabilidad, interactividad, confianza y estética) en la intención de compra en línea de los usuarios en sitios web retail, específicamente en la categoría ropa, en Lima Metropolitana. Los descubrimientos del estudio ayudarían a los retailers minoristas en el diseño de sitios web más efectivos. Diseño / metodología /enfoque - De 486 cuestionarios distribuidos a jóvenes millennials en Lima Metropolitana, se obtuvieron 400 respuestas efectivas. Asimismo, se empleó un muestreo no probabilístico con una técnica de muestreo por conveniencia. La data recolectada fue procesada mediante SPSS. Se utilizó el Alfa de Cronbach para comprobar la fiabilidad de las escalas. Un análisis factorial exploratorio fue ejecutado para la reducción de datos que permitió explorar las variables en estudio. Finalmente, se realizó una regresión lineal múltiple para determinar la estructura de relación entre las variables. Hallazgos - Los resultados muestran que la usabilidad, interactividad, confianza y estética son los factores de la EW que afectan positivamente y significativamente la intención de compra en línea en usuarios millennials en Lima Metropolitana. Se propusieron 4 hipótesis las cuales fueron aceptadas en su totalidad. Originalidad / valor - La presente investigación comparte información relevante acerca de los efectos de los factores de la EW en la intención de compra en línea. Además, amplía el conocimiento respecto a la importancia del diseño de sitios web efectivos integrando los factores más relevantes como usabilidad, interactividad, confianza y estética para mejorar la experiencia del usuario en línea. / Purpose - The current context shows an increase in the attraction to online purchases on retail websites. Hence, there is a change in the behavior of millennial users and the factors that seek their purchase intention. Therefore, the objective of this study is to analyze the effect of EW factors (usability, interactivity, trust and aesthetics) on the online purchase intention of users on retail websites, specifically in the clothing category, in Lima Metropolitan. The study's findings would aid retail retailers in designing more effective websites. Design / methodology /approach - From 486 questionnaires distributed to millennials in Lima Metropolitana, 400 effective responses were obtained. Likewise, non-probability sampling was used with a convenience sampling technique. The collected data was processed using SPSS. Cronbach's Alpha was used to check the reliability of the scales. An exploratory factor analysis was performed for data reduction that allowed exploring the variables under study. Finally, a multiple linear regression was performed to determine the relationship structure between the variables. Findings - The results show that usability, interactivity, trust and aesthetics are the WE factors that positively and significantly affect online purchase intention in millennial users in Lima Metropolitana. 4 hypotheses were proposed which were fully accepted. Originality / value - This research shares relevant information about the effects of Web Experience factors on online purchase intention. In addition, it expands the knowledge regarding the importance of effective website design by integrating the most relevant factors such as usability, interactivity, trust and aesthetics to improve the online user experience. / Tesis / PE

Dagens organisationer möter nya villkor och krav från de yngre generationerna Millennials och Gen Z på arbetsmarknaden. Med de yngre generationernas nya villkor och krav har organisationen fått det svårare att behålla dem på sin arbetsplats. De har bidragit till en högre personalomsättning än vad tidigare generationer har gjort och denna studie har till syfte att undersöka vad det beror på och vad organisationen bör göra för att behålla dem. Det är även syftet att ta reda på om faktorerna som får Millennials och Gen Z att byta arbetsplats skiljer sig  åt eller om det är samma. Studien genomförde två olika insamlingsmetoder, en kvantiativ och en kvalitativ, som sedan analyserades och tolkades med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Analysen visade att Millennials byter arbetsplats för att; det är brist på balans mellan deras arbetsliv och privatliv, att de inte får den utveckling, utbildning eller befordran de förväntar sig samt för att de känner sig osäkra i sin anställning eller med sin lön. Resultatet visade även att  Gen Z byter arbetsplats på grund av; att de känner sig osäkra i sin anställning eller i sin lön, att det är brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt att de inte kan lita på eller vara stolt över sina ledare/ chefer. Dessutom visade resultatet att organisationer behöver ta reda på vad de yngre generationernas förväntningar är på dem och arbetsplatsen för att kunna behålla dem som  anställda. De behöver veta även att Millennials och Gen Z som anställda skiljer sig åt i sina  förväntningar och behov, samt att de faktorer som dem prioriterar när de väljer arbetsplats inte är samma faktorer som får dem att lämna. / Today's organisations are facing new conditions and demands from the younger generations of  Millennials and Gen Z in the employee market. With the new conditions and demands of the  younger generations, organizations are finding it more difficult to retain them in the workplace. They have contributed to a higher employee turnover rate than previous generations and the aim is to study what it depends on and what organizations should do to retain them. It also aims to  find out if the factors that cause Millennials and Gen Z to change jobs are different or if it is the  same. The study carried out two different collection methods, a quantitative and a qualitative  one, which were then analyzed and interpreted with a qualitative approach. The analyze revealed that Millennials change workplaces because; there is a lack of work-life balance, they  do not get the development, education or the promotion they expect and because they feel insecure in their employment or with their salary. The results also showed that Gen Z changed jobs because; they feel insecure in their employment or salary, there is a lack of work-life balance and that they cannot trust or be proud of their leaders/managers. In addition, the results  showed that organisations need to find out what the younger generations' expectations are of  them and the workplace in order to retain them as employees. They need to know that  Millennials and Gen Z as employees differ in their expectations and needs, and that the factors that they prioritize when choosing a workplace are not the same factors that cause them to leave

Millennials har ett starkt avvikande köpbeteende på börsen jämfört med äldre generationer. De har högre riskbenägenhet och är benägna att ta betydligt större risker vid köp av aktier och fonder. Oväntade kursrörelser och en mer oberäknelig börs blir konsekvenser av Millennials oberäkneliga och nyckfulla beteende. Syftet med denna studie var att undersöka Millennials köpbeteende när det kommer till aktier och fonder med fokus på deras risktagande. Studien hade en kvalitativ och deduktiv ansats och ett deskriptivt forskningssyfte. Data samlades in genom fallstudier och semistrukturerade intervjuer på ett selektivt urval av Millennials där frågor baserat på portföljsammansättning, informationsinhämtning, urvalskriterier och riskbenägenhet besvarades. Studiens resultat visade att Millennials sparar på lång sikt, gärna i framtidsbranscher inom teknologi eller medicin. Millennials är vinstsökande och högre risk med potentiellt bättre avkastning föredras över att investera med lägre risk och potentiellt lägre avkastning. Teknologiska framsteg i from av internet och nätmäklare är verktyg Millennials använde sig av vid köp av aktier och fonder. Studien bidrar med kvalitativa data och en djupare förståelse om Millennials och hur samspelet mellan informationsinhämtning, urvalskriterier och risk påverkar Millennials portföljsammansättning. Millennials använder sig av peer reviews och word-of-mouth i stor utsträckning vid köp av aktier men har samtidigt en hög grad av källkritik.

The purpose of this study was to investigate how generation Y in RGB (fictional name) describes different leadership preferences and to further evaluate whether RGB´s recruitment strategy aligns with those preferences. A targeted selection of organization was made followed by a targeted selection of participants which resulted in eight respondents (n=8). A qualitative approach designed as a case study was conducted. The study included both unstructured and semi-structured interviews. A pilot study was carried out to get a wider view and understanding of the complexity of the organization. A complementary interview was also performed since the organization showed an interest in comparing their recruitment strategy with the participants´ descriptions of leadership preferences. The distribution of the sample was six women and two men with varying occupational roles but with two things in common, social work and the exercise of public authority. The Pilot study, main data collection and the complementary interview was analyzed using elements from both thematic- and pragmatic analysis. The result of the study showed that the overall recruitment strategy in wide terms aligned with the leadership preferences presented by generation Y. Social competence, self-awareness and presence were central aspects which were mentioned by both participants, recruitment officer and HR-consultant.

Purpose: Firstly, to investigate if the decline of trust in traditional financial transaction providers, namely banks, has resulted in an increase of trust in Alternate Financial Transaction Providers (AFTP). Secondly, to identify antecedents to building trust in AFTP held by Swedish Millennials. Methodology: Qualitative research consisting of focus groups were used to collect primary data. A total of three focus group were held, excluding a trial session. Participants in the focus groups were Swedes between 22 and 30 years of age (Swedish Millennials). Findings: That trust in banks amongst Swedish Millennials is decreasing. Concurrently, there is a general willingness of Swedish Millennials to trust AFTP given the presence of certain antecedents (human, technological and organisational).