Bakgrund: I takt med att samhällets krav ökar kring hållbart arbete och konsumenter efterfrågar mer hållbara produkter, har modeindustrin hamnat i rampljuset på grund av dess negativa påverkan. För att vända den negativa trenden med ohållbart mode behöver nya metoder utvecklas för bättre produktion och konsumtion. Hållbara metoder kan även ge konkurrensfördelar och det krävs därför effektiva verktyg för att sprida information om företagens hållbarhetsarbete. Tidigare forskning förespråkar användandet av digitala kanaler för att sprida hållbarhetskommunikationen men saknar applicering på den svenska modemarknaden.  Syfte: Studien syftar till att undersöka hur modeföretag på den svenska marknaden kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler. Detta studeras med grund i det arbete modeföretagen utför för att nå en mer hållbar verksamhet. Frågeställning: Hur arbetar modeföretag med hållbarhet för att nå en mer hållbar verksamhet? Hur kommunicerar modeföretag sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och antar en abduktiv forskningsansats. Studiens empiriska insamling utförs i en tvåstegsprocess bestående av semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys av fallföretagens digitala kanaler. De utvalda fallföretagen består av tre svenska modeföretag, vars respondenter valdes ut baserat på ettmålstyrt urval. Slutsats: Efter utförd studie dras slutsatsen att svenska modeföretag arbetar med ekologisk och social hållbarhet i form av olika initiativ och engagemang, där den ekonomiska dimensionen integreras i samtliga beslut. Arbetet sker med stort fokus i leverantörskedjan genom integrering av SSCM och drivs på av utomstående krav i kombination med en intern drivkraft. För att sprida information om hållbarhetsarbetet använder modeföretag framför allt hemsidan, i synnerhet den specifika hållbarhetssidan. Sociala medier används desto mindre för hållbarhetsinformation och mer för säljande kommunikation, med undantag för LinkedIn. Företag utnyttjar därmed inte sociala mediers fulla potential, då konsumenter inte involveras tillräckligt i konversationen om hållbarhet. Bristande hållbarhetskommunikation på sociala medier grundar sig i företagens begränsningar kopplat till krav och regelverk i kombination med rädslan för medial uppståndelse. / Background: As society demands that companies integrate CSR into their operations and consumers demand more sustainable products, the fashion industry has been under the spotlight due to its negative impact. To stop the negative trend of unsustainable fashion to escalate, new methods need to be developed for more sustainable production and consumption. Sustainable methods can also provide competitive advantages, and therefore effective tools are required to spread information about companies' sustainability work. Previous research advocates the use of digital channels to disseminate sustainability communication but lacks application in the Swedish fashion industry. Purpose: The purpose of the study is to investigate how fashion companies on the Swedish market communicate their sustainability work through their digital channels. This is studied based on the work fashion companies do to achieve a more sustainable business. Research question: How do fashion companies work with sustainability to achieve a more sustainable business? How do fashion companies communicate their sustainability work through their digital channels? Methodology: The study is based on a qualitative method with quantitative elements and adopts an abductive research approach. The study's empirical gathering is based on a two-step process consisting of semi-structured interviews and a content analysis of the case companies' digital channels. The selected case companies consist of three Swedish fashion brands, whose respondents were selected based on their competence concerning the subject. Conclusion: Based on the study, the conclusion is drawn that Swedish fashion companies work with ecological and social sustainability in the form of various initiatives and engagements, where the economic dimension is integrated in all decisions. The work is focused on the supply chain through the integration of SSCM and is driven by external regulations in combination with an internal driving force. To disseminate information about the companies’ sustainability, fashion companies mainly use the website, especially the specific sustainability page. Social media is used less for sustainability information and more for sales communication, except forLinkedIn. Thus, companies do not use social media's full potential, as consumers are not involved enough in the conversation about sustainability. Lack of sustainability communication on social media is based on the companies' limitations linked to requirements and regulations in combination with the fear of negative attention from the media.

Modeindustrin har en av de främsta och mest skadliga rollerna i den rådande vanvården av planeten, som gör sig ständigt påmind i olika samhälleliga forum. Uppkomsten av så kallad fast fashion har sedan millennieskiftet exempelvis bidragit till den ökande mängden utsläpp och avfall samt den alltmer akuta uttömningen av naturresurser. På grund av detta förespråkas övergången till en cirkulär klädmarknad.I denna uppsats utforskas fem konsumenters inställningar till fast fashion och hållbara alternativ, främst second hand-kläder. Semistrukturerade intervjuer genererar diskussioner om bland annat ansvar, påverkan, status och hygien. Dessa besvarar frågeställningarna om hur konsumenter förhåller sig till modeindustrin, samt vilka faktorer som de upplever styr deras konsumtion. Syftet med detta är att uppmärksamma hur samhällets hållbarhetsdiskurs kan påverka individers syn på sig själva och andra, samt deras möjligheter att konsumera hållbart.Resultaten påvisar en hög konsumentmedvetenhet om förhållandet mellan mode och hållbarhet, samt att respondenterna har ambitioner att konsumera med minimal miljöpåverkan. Strukturella motgångar påverkar dock hur väl de kan uppfylla sina aspirationer, och de upplever sig vilseledda av den greenwashing som genomsyrar klädmarknaden. Konsumenterna ser mode som identitetsbyggande och statusingivande, och den sociala kontexten verkar påverka hur kläder och konsumtionssätt uppfattas. Jämförelser mellan nyproducerade och begagnade kläder utmynnar i resonemang om hygienens symbolik, där betraktelsen av de sistnämnda som smutsiga tolkas som socialt konstruerad. Den huvudsakliga slutsatsen är att hållbar konsumtion möjliggörs av både strukturers och aktörers inverkan. De oskrivna kraven som ställs på konsumenter att handla hållbart kan dock upplevas som omöjliga att uppnå, och därför är omfattande institutionella förändringar nödvändiga för verkställelsen av en cirkulär modeindustri.

Den globala modeindustrin är idag en av de mest konkurrenskraftiga branscherna i världen där särskilt premiumsegmentet har haft stor tillväxt på senare tid. I takt med att det regelbundet tillkommer nya företag på marknaden är det svårt för företag att särskilja sig från sina konkurrenter. Premiumvarumärken inkluderar exklusivitet men grundar sig desto mer i ett känslomässigt engagemang från kunderna. Med detta i beaktning är premiumvarumärken i särskilt behov av att lyfta fram sina betydande egenskaper och bygga starka varumärken. Modevarumärken inom premiumsegmentet är mindre beforskat i jämförelse med de andra segment, vilket belyser relevansen av denna studie. Således var syftet med denna studie att identifiera hur modeföretag inom premiumsegmentet på den skandinaviska modemarknaden arbetar med varumärkesbyggande, avseende varumärkesidentitet och produktmix. Studiens teoretiska ramverk utgår från två huvudområden: varumärkesidentitet och produktmix och nyttjades för att få en grundläggande förståelse för studiens forskningsområde. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar nyttjades en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i fem stycken intervjuer med skandinaviska modevarumärken. Intervjuerna var av strukturerad och semistrukturerad karaktär och genomfördes genom onlinemöten och mail. Resultatet visar att varumärkesidentitet är särskilt centralt för modevarumärken inom premiumsegmentet med hänsyn till att den bör genomsyra alla delar i varumärket såsom produkter, pris, distribution och service. Produkten verkar vara särskilt betydelsefull för hur identiteten ska kommuniceras. Likväl är produkten extra viktig för modevarumärken inom premiumsegmentet med hänsyn till att de har ett högre pris och därmed större förväntningar på dess värde. I studien framgår det även att distribution är särskilt utmärkande då många var överens om att det fanns en strävan efter att befinna sig tillsammans med andra lyxiga varumärken. Slutligen visar resultatet att varumärkesidentiteten och produktmixen bör vara tydlig och konsekvent för modevarumärken inom premiumsegmentet. / The fashion industry is today one of the most competitive industries in the world where especially the premium segment have had a significant growth recently. As new companies regularly enter the market, it is difficult for companies to separate themselves from their competitors. Premium brands include exclusivity and are based on an emotional interest from customers. With this in mind, premium brands are in particular need to highlight their significant attributes and build strong brands. Fashion brands within the premium segment are less researched in comparison to the other segments, which highlights the relevance of this study. Accordingly the purpose of this study was to identify how fashion companies within the premium segment of the Scandinavian fashion market work with branding, regarding brand identity and product mix. The theoretical framework of this study is based on two main areas: brand identity and product mix and was used to gain a fundamental understanding of the research area. In order to be able to answer the purpose of the study, a qualitative research method was used based on five interviews with Scandinavian fashion brands. The interviews were of a structured and semi-structured quality and were conducted through online meetings and email. The result shows that brand identity is particularly central for fashion brands in the premium segment, considering that it should permeate all parts of the brand such as products, price, distribution and service. The product seems to be particularly important for how the identity is communicated. Nevertheless, the product is especially important for fashion brands in the premium segment, considering that they have a higher price and therefore bigger expectations of its value. In the study, it also appears that distribution is particularly distinctive as many agreed that there was an aspiration to be together with other luxury brands. Finally, the result shows that the brand identity and product mix should be clear and consistent for fashion brands in the premium segment.

Teknisk utveckling och innovation är drivande för samhällets ekonomiska tillväxt. Vilja och förmåga att innovera är också avgörande för företags överlevnad då lyckosam innovation skapar konkurrensfördelar. Additiv tillverkning är en ny produktionsmetod som har potential att revolutionera hur produkter tillverkas. Tekniken kastar om förutsättningarna för hur företag konkurrerar genom att möjliggöra kostnadseffektiv tillverkning av små serier, produktion nära kundorderpunkten och kundanpassning. Modeindustrin är en komplex och hårt konkurrensutsatt bransch där företag befinner sig i en konstant strävan efter differentiering. För att nå framgång måste företag skapa fördelar gentemot konkurrenterna. Flera branscher har redan börjat använda additiv tillverkning och företag skapar framgångsrikt konkurrensfördelar genom att implementera tekniken. Inom modebranschen har dock additiv tillverkning använts begränsat och inte för produktion av konsumentprodukter. Vårt intresse väcktes för att vidare utreda huruvida det är lämpligt att implementera additiv tillverkning på bredare front. Studiens syfte är att fördjupa diskussionen kring spridning av ny teknik genom att studera additiv tillverknings potential för spridning till modeindustrin. Studien har genomförts med en deduktiv ansats där teorikärnan utgjorts av Schumpeters teorier kring innovation och Rogers teorier om innovationsdiffusion. Studien har varit av kvalitativ karaktär där empiriinsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från företag som använder additiv tillverkning samt forskare inom det textila området. Studiens slutsats är att additiv tillverkning inte lämpar sig för produktion av kläder så som vi känner dem idag. När empirin analyseras i förhållande till studiens teorier framkommer aspekter som indikerar ett flertal matchningar mellan fördelarna med additiv tillverkning och modeindustrins karaktärsdrag framkommit. Att implementera additiv tillverkning kan, i framtiden, vara en möjlighet för modeföretag att i framtiden skapa konkurrensfördelar. / Technological development and innovation are driving forces behind economic growth. Having the will and ability to innovate are also crucial factors for companies as successful innovation creates competitive advantage. Additive manufacturing is a new production process with the potential to revolutionise the way products are being manufactured. The technique disrupts competitive conditions by enabling cost-effective production of small lot sizes, production close to the decoupling point and customisation. The fashion industry is a complex and highly competitive industry, companies are in a constant quest for means of differentiation. In order to be successful, companies must create advantages over the competitors. Several sectors have already started using additive manufacturing and companies create successful competitive advantage by implementing the technology. In the fashion industry however, additive manufacturing has been used sparsely and not for production of consumer products. Our interest was awaked to further investigate whether or not it is appropriate to extend the use of this new technology. The purpose of this study is to immerse the discussion of diffusion of new technology by studying additive manufacturing’s potential of spreading to the fashion industry. The study was conducted with a deductive approach and the central theories have been Schumpeter’s theories of innovation and Rogers’ theories of diffusion of innovations. The study has been of a qualitative nature and semi-structured interviews with representatives from companies using additive manufacturing and researchers in the textile field were conducted to collect the empirical data. The conclusion is that additive manufacturing is not yet suitable for production of clothing. Nonetheless, when the empirical data was analysed in relation to the theories used, multiple matches between the benefits of additive manufacturing and the characteristics of the fashion industry were revealed. Consequently, implementing additive manufacturing can, in the future, pose opportunities for fashion companies to create competitive advantage. The thesis is written in Swedish.

No description available.

No description available.

Vi vill med det här kandidatarbetet ifrågasätta begäret efter övermäniskan som vi menar att reklam för modeindustrin idag porträtterar. Med hjälp av Guy Debords skådespelssamhälle och Gilles Deleuze och Felix Guattaris teorier ifrågasatter vi vad det är vi begär och varför vi gör det. Vi ifrågasätter övermänniskan som modeindustrin producerar med förhoppningen att det ökar medvetenheten för personer i samhället.    Ifrågasättandet av begäret har resulterat i två gestaltningar, en klänning av sönderrivna sidor ur boken Mein Kampf och en kreation av hönsnät formad som en naken kvinna. Vi känner oss fångade av modeindustrin och känner oss illa till mods över hur den mänskliga kroppen porträtteras i reklam för mode. Vi menar att det i klädreklam snarare handlar om avsaknaden av den mänskliga kroppen då bilderna retuscheras till en artefakt.     Vi ser vår undersökning som en grund till en fortsatt undersökning om ett alternativ och förhoppningsvis kommer vårt begär i framtiden förflyttats från övermänniskan till något mer mänskligt. / In this Bachelor thesis we question the desire for the übermensch that we mean advertising for the fashion industry portrays today. With help of Guy Debord's “Society of the Spectacle” and Gilles Deleuze and Felix Guattari's theories we question our desire and why we desire it. We question the übermensch that the the fashion industry produces with the hope that it will increase the society’s awareness.    The questioning of desire has resulted in two designs, a dress of torn pages from the book Mein Kampf and the creation of chicken wire shaped like a naked woman. We feel trapped by the fashion industry and feel uneasy about how the human body is portrayed in advertisements for fashion. We believe that the advertising for clothing is more about the lack of the human body when the images are retouched into an artifact.    We see our study as a basis for a continued research for an option and in the future hopefully our desire will be moved from the übermensch into something more human. In this Bachelor thesis we question the desire for the übermensch that we mean advertising for the fashion industry portrays today. With help of Guy Debord's “Society of the Spectacle” and Gilles Deleuze and Felix Guattari's theories we question our desire and why we desire it. We question the übermensch that the the fashion industry produces with the hope that it will increase the society’s awareness.    The questioning of desire has resulted in two designs, a dress of torn pages from the book Mein Kampf and the creation of chicken wire shaped like a naked woman. We feel trapped by the fashion industry and feel uneasy about how the human body is portrayed in advertisements for fashion. We believe that the advertising for clothing is more about the lack of the human body when the images are retouched into an artifact.    We see our study as a basis for a continued research for an option and in the future hopefully our desire will be moved from the übermensch into something more human.

The textile industry is currently operating in an unsustainable manner that is based on overproduction and wasteful, resource-draining practices. Therefore, recently, the concept of circular economy has been presented as a possible solution and a way forward. Changing linear economy business practices and basing them on the circular economy concept is anticipated to solve social and environmental problems while maintaining economic growth. However, fashion retail value chains essentially depend on the logic of mass production, fast fashion, and linear take-make-dispose models. Presently, circular initiatives in this context are rather limited. This thesis posits that circular business model (CBM) scalability is an important factor in the transition to a circular economy in the fashion retail value chain, and thus, a more sustainable fashion industry. Therefore, the purpose of this thesis is to further the understanding of CBM scalability in the context of fashion retail value chains. This includes expanding the notion of scalability to cover a more holistic perspective that goes beyond increasing production output solely for economic gains. Additionally, this involves enhancing the understanding of the required specific resources and capabilities that CBMs must have or develop to overcome challenges and increase their potential for scalability. Accordingly, this thesis covers three papers that utilise qualitative methods wherein archival material, such as peer reviewed journal articles and industry reports, as well as interviews with practitioners are used. Moreover, the extension of the notion of business model scalability goes beyond the boundary of the organisation and encompasses three different perspectives, namely, efficiency, adaptability, and altruism. In addition to this, three areas that challenge CBM scalability are identified. These challenges stem from different business model design themes and can be described as (i) inefficiency, (ii) lack of know-how and out-of-the-box solutions, and (iii) unfamiliarity resulting in scepticism and dissonance with current practices and policy. Finally, the thesis contributes to the CBM literature by utilising the theoretical lenses of resource-based theory and dynamic capabilities theory to identify resources and dynamic capabilities that are strategically important for scaling CBMs. This thesis expands the notion of scalability by going beyond the boundary of the single organisation as well as including a triple bottom line perspective, thus providing an important addition to the understanding of the scalability of CBMs. / Textilindustrin verkar för närvarande på ett ohållbart sätt som bygger på överproduktion och resurskrävande metoder. Cirkulär ekonomi som koncept, har därför nyligen presenterats som en möjlig lösning på de problem som industrin står inför. Genom att frångå linjära praxis och istället bygga affärsmetoder på cirkulär ekonomi förväntas sociala och miljömässiga problem kunna lösas samtidigt som den ekonomiska tillväxten bibehålls. Modeindustrins värdekedjor bygger dock fortfarande huvudsakligen på massproduktion, fast fashion och linjära take-make-dispose-modeller. Cirkulära initiativ är i detta sammanhang ganska begränsade. Denna avhandling framhäver därför, att skalbarhet av cirkulära affärsmodeller är en viktig faktor i övergången till en cirkulär ekonomi, och därmed en mer hållbar modeindustri. Syftet med denna avhandling är följaktligen att öka förståelsen för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller inom modebranschens värdekedjor, med fokus på detaljhandeln. Innefattat i detta är ett utvidgat begrepp av skalbarhet, som inkluderar mer än enbart ökad produktion för ekonomisk vinst. Till detta hör även en ökad förståelse av de specifika resurser och förmågor som cirkulära affärsmodeller måste ha eller utveckla för att övervinna utmaningar och bli mer skalbara. Avhandlingen omfattar tre artiklar som använder kvalitativa metoder där arkivmaterial, såsom refereegranskade journalartiklar och branschrapporter, samt intervjuer med personer verksamma i branschen, används. Resultatet påvisar att cirkulära affärsmodellers skalbarhet går bortom organisationens gränser och omfattar tre olika perspektiv: effektivitet, anpassningsförmåga och altruism. Utöver detta identifieras tre områden som speciellt utmanande för skalbarheten. Dessa utmaningar härrör från två olika designteman av affärsmodeller och kan beskrivas som (i) ineffektivitet, (ii) bristande kunskap och brist på färdiga lösningar, och (iii) obekantskap som resulterar i skepsis och dissonans med nuvarande praxis och policy. Slutligen bidrar avhandlingen till litteraturen om cirkulära affärsmodeller genom att använda resursbaserad teori och dynamiska förmågor-teori för att identifiera resurser och dynamiska förmågor som är strategiskt viktiga för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller. Avhandlingen bidrar således till kunskapen om cirkulära affärsmodellers skalbarhet genom att utvidga begreppet till att även innefatta aktiviteter som sträcker sig utanför den enskilda organisationen, samt inkludera ett triple bottom line-perspektiv. / <p>Delvis finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation, Tore Browalds Foundation)</p>

Introduktion: Textilbranschen är en av de industrier som har störst negativ påverkan på miljön och sociala förhållanden. Detta har mynnat ut i att det i dagens samhälle finns efterfrågan och förväntningar på industrin att förändras, både för planetens bästa men även för företagens överlevnad. En stor del av problematiken är att företag ofta upplever att det är kostsamt att vara hållbar eftersom det oftast kräver mer resurser, tid och kunskap. Alla beslut gällande företagets verksamhet kan påverka hur hållbart ett företag är och många av besluten bär inköpsfunktionen ansvar för. Redan i inköpsstadiet tas det beslut kring viktiga faktorer som sourcingland och materialval vilka har stor inverkan på hållbarhet. Vad studier visar är att inköpsrollen är en roll med potential och mandat att främja en hållbar industri både internt och externt. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om hur inköpare uppfattar hållbarhet inom sin organisation samt att se vad inköpare gör i sitt dagliga arbete för ökad hållbarhet i företaget. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer utfördes där åtta inköpare från fem olika svenska modeföretag deltog. En tematisk analys med kodning utfördes för att analysera materialet från studien. Resultat och Slutsats: Sammanfattningsvis visade det empiriska materialet att inköparna är medvetna och har förståelse över sin roll och dess påverkan kring hållbarhet, samtidigt som de inte delar teorins syn på hur omfattande påverkan de har i alla delar i inköpsfunktionens områden. Studiens resultat visade istället att många inköpare hade mindre inflytande kring beslut kopplat till leverantörer och mest inflytande kopplat till hållbara materialval. Vad man kunde urskilja var återkommande i materialet var att det fortfarande sågs som ett hinder eller krav att hålla uppe det hållbara arbetet, inte för att det fanns bristande engagemang från inköpare, men att man inte fick det att gå ihop med pris till marknaden och budgeten. Vad hållbar utveckling innebär för inköpare speglar ofta företagets syn och utveckling kring ämnet. Resultaten indikerar att inom inköparnas roll innebär hållbar utveckling främst att vara medveten om sina materialval i produkter man tar fram. / Introduction: The textile industry is one of the industries which have had the biggest negative impact on the environment and social conditions. This has resulted in an increased demand and expectation from our society for the industry to change, both for the good of the planet but also for the survival of textile- and fashion companies. A big part of the issue is that companies often believe that it is costly to be sustainable due to it requiring more resources, time and competence. All decisions regarding the company’s operation can affect how sustainable a company really is, and many of these decisions the buyer is responsible for. Already in the buying stage, decisions regarding important sustainability factors such as choice of sourcing country or materials are made. Studies show that the buyer has a role with potential to promote a more sustainable industry, both internally and externally. Purpose: The purpose of the study is to contribute to increased knowledge of how buyers perceive sustainability within their organization, as well as finding what buyers do in their daily activities to promote sustainability. Method: A qualitative study in the form of semi structured interviews has been performed where eight buyers from five different Swedish fashion companies participated. A thematic analysis with coding was then performed to analyze the data from the study. Results and Conclusion: In conclusion, the material show that the buyers are aware and have an understanding of how their role affects sustainability, but they do not share the standpoint of the theory of how extensive the impact is. The results instead show how many of the buyers have less influence regarding decisions linked to suppliers and have the most influence regarding choice of sustainable materials. One factor which was recurring in the material was that keeping up sustainable development was an activity which was percieved to have many barriers. Not due to the lack of engagement from the buyers, but rather that they are not able to fit the sustainable choices into their given budget and market based prices. What sustainable development is to a buyer is often based on the company’s standpoint and progress regarding the subject. The results indicate that, within the purchasing role, sustainability is mostly connected to the choice of materials for the products produced.

The purpose of this study was to compare how drivers differbetween different industry sectors when a reshoring decisionis being made through answering the research question “whatare the similarities and differences in the drivers for reshoringin the automotive industry and the fashion industry?”. In thiswork, drivers are defined as the factors that have an impacton a company when making a reshoring decision andmotivates them to go through with it.The study was conducted as a structured literature reviewand articles were searched for in three different databases. Thesearches generated a large amount of hits where the majoritywas sorted out with the help of defined inclusion andexclusion criteria until 13 articles remained. Of these 13articles, five were related to the automotive industry and eightwere related to the fashion industry. The used articles were allcase studies that together covered 32 companies.The generated result showed that the drivers could be dividedinto seven main categories: failed offshoring, supply chain,host country, costs, sustainability, the “made-in” effect, andtechnical developments. The two industry sectors mentionedde different drivers a different amount in their motivations asto why they went through with reshoring and described themdifferently. Consequently, the conclusion that drivers forreshoring have similarities and differences in the influencethey have over the reshoring decision and in the way they aredescribed could be drawn. For future research it would beinteresting to continue this kind of comparison with furtherindustry sectors. / Syftet med denna studie var att jämföra hur drivkrafter skiljersig åt mellan olika industrisektorer vid ett reshoringbeslutgenom att besvara forskningsfrågan ”vad harreshoringdrivkrafter för likheter och skillnader ifordonsindustrin och modeindustrin?”. I detta arbetedefinieras drivkrafter som de faktorer som påverkar ettföretag vid ett reshoringbeslut och motiverar dem till attgenomföra det.Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturstudie därartiklar eftersöktes i tre olika databaser. Sökningarnagenererade ett stort antal sökträffar där majoriteten sorteradesbort med hjälp av definierade inkluderings- ochexkluderingskriterier till dess att 13 artiklar återstod. Av dessa13 artiklar var fem stycken relaterade till fordonsindustrin ochåtta stycken till modeindustrin. De använda artiklarna varolika fallstudier som totalt omfattade 32 företag.Det genererade resultatet visade på att drivkrafterna kundedelas in sju huvudsakliga kategorier: misslyckad offshoring,försörjningskedjan, värdlandet, kostnad, hållbarhet, ”made-in”-effekten och teknisk utveckling. De två industrisektorernanämnde de olika drivkrafterna olika mycket i sinamotiveringar till varför de genomförde reshoring och beskrevde lite annorlunda. Därmed kunde slutsatsen att drivkraftertill reshoringbeslut har både likheter och skillnader i detinflytande de har över beslutet samt på vilket sätt de beskrivsdras. För vidare forskning är det intressant att fortsätta meddenna typ av jämförelse med fler industrisektorer.