I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling?   Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling.   Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen.   Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön. / In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development?   The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development.   The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis.   The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.

Barns motoriska utveckling är en viktig del av arbetet i förskolan. I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 9) står det att förskolans uppdrag är att utmana och främja barns motoriska utveckling och lärande i varierande miljöer. Den forskning som undersökt barns motoriska utveckling i utomhusmiljöer och vid riskfylld lek är bristfällig, vilket innebär att mer forskning inom området behövs. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare arbetar i utomhusmiljöer och hur riskfylld lek används för att främja barns motoriska utveckling. Studien har genomförts med den kvalitativa metoden self-report, där förskollärare besvarat nio frågor via e-post. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna anser utomhusmiljön som betydelsefull för barns motoriska utveckling. Det framgår dessutom att när barn får möta varierande miljöer och leka med olika material främjas deras motorik. Förskollärarna lyfter fram vikten av närvarande, medforskande och stöttande pedagoger när barn utvecklas motoriskt i utomhusmiljöer. Resultatet visar även att förskollärarna anser att riskfylld lek är gynnsamt för barns motoriska utveckling, då de utmanas i olika rörelseaktiviteter vilket främjar deras motorik. / Children's motor development is an important part of the work in preschool. In the Swedish Curriculum for the preschool, Lpfö 18 (Skolverket 2018, p. 9) it is stated that the preschool's mission is to challenge and promote children's motor development and learning in varying environments. Previous research that has studied children's motor development in outdoor environments and at risky play is inadequate, which means that more research in the area is needed. Hence, the purpose of this study is to investigate how preschool teachers work in outdoor environments and how risky play is used to promote children's motor development. The study has been conducted using the qualitative method self-report, where preschool teachers answered nine questions via e-mail. The results of the study show that preschool teachers consider the outdoor environment to be important for children's motor development. It also appears that when children encounter varying environments and play with different materials, their motor skills are promoted. The preschool teachers highlight the importance of present, co-researching and supportive teachers when children develop motor skills in outdoor environments. The results also show that preschool teachers consider risky play to be beneficial for children's motor development, as they are challenged in various activities which promotes their motor skills.

Flera studier om motorik tyder på en positiv inverkan på flera olika områden såsom barns inlärningsförmåga, fysiska aktivitet och optimala hälsa. Frågan är därför om motorisk träning får nog utrymme i dagens skola. I studien undersöktes fyra klasslärares och fyra idrottslärares förståelse, erfarenheter och förutsättningar för att erbjuda en undervisning i Idrott och Hälsa som uppfyller kraven gällande styrdokumentens innehåll inom motorik. Detta för att se om arbetsuppgifter, planeringstid och utbildning kan spela in. Frågeställningar studien utgick ifrån var;vilken utbildning och erfarenhet informanterna besitter samt hur de planerar, genomför och utvärderar undervisningen ur motorisk synpunkt. I studien valdes en kvalitativ metod, den empiriska insamlingen har skett genom åtta intervjuer i halvstrukturerad form. Motorisk förståelseför idrottslärare och klasslärare visade sig variera i stor utsträckning. Samband som kunnat uttydas är att utbildning kan spela in för vilken förståelse våra informanter förmedlat vid intervjuerna.Frågor om planering och genomförande av lektioner visade att lärarnas mål skilde sig ifrån varandra och därmed även undervisningens syfte. Vissa informanter arbetade mer ingående med motoriska färdighetsövningar medan andra strävade mer mot att bygga upp en god sammanhållning och få bort tävlingsmomenten i idrottsundervisningen. Majoriteten av informanterna uttryckte en avsaknad av material för att bedöma och utvärdera barns motoriska utveckling. En viss skillnad kunde tydas i utvärderingsmetoder.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om varför det är viktigt att barn får delta i olika rörelseaktiviteter på förskolan. Uppsatsen kommer bland annat att lyfta hur förskollärare tänker kring rörelse, vilka former av rörelse som integreras samt vilka förutsättningar pedagogerna upplever att de har när det gäller att erbjuda barnen olika rörelseaktiviteter. Studien har genomförts med en induktiv kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer av förskollärare. De intervjuade har valts ut efter i vilka miljöer deras förskoleverksamheter är belägna. Miljöerna varierar från stadskärna till glesbygd. Studien ses som småskalig då endast ett fåtal personer ingår. I den litteratur och den forskning vi tagit del av är det återkommande temat att rörelse är bra för hela kroppen och främjar både den motoriska utvecklingen, hjärnans utveckling samt hälsan. Forskningen visar att barn behöver få träna sin motorik för att utveckla motoriska grundformer såsom att krypa, springa, balansera m.m. och få ett automatiserat rörelsemönster. Ju mer automatiserat deras rörelsemönster är, ju mer underlättar det för dem att kunna koncentrera sig på att klara av att utföra en aktivitet och kunna delta i lek och umgås med sina kamrater. Även en god fysik kan påverka om barnet orkar vara med och leka fysiska lekar såsom tafattlekar och fotboll. Barns motoriska utveckling gynnas om de får vistas i varierande miljöer där de får utmanas i sin motoriska träning. De får uppleva och lära med hela kroppen och alla sina sinnen. I studien framgår att förskolor erbjuder barnen rörelseaktiviteter som främjar barns motoriska utveckling. I resultatet framgår att samtliga respondenter ser rörelse, motorik, lärande och hälsa som en helhetsbild, dock med fokus på hälsa och livsstil, något som speglar samhället idag. Forskning visar att en livsstil där rörelse ingår gärna kan planteras hos barn i tidig ålder, en aspekt som även respondenterna nämnde.

Studien undersöker hur sju förskollärare tolkar och arbetar med barns motoriska träning i den pedagogiska verksamheten samt om hur de anser att barns motorik påverkar utveckling och lärande. Den empiriska undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med semistruktuerade intervjuer utifrån två frågeställningar: Hur resonerar förskollärare om motorisk träning kopplat till barns utveckling och lärande? Samt På vilka sätt utmanas barnen till motorisk träning på förskolan, enligt förskollärarna?. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna uttrycker att motorisk träning vanligtvis sker via oplanerade aktiviteter och att fokus för planeringen ligger på andra mål i förskolans läroplan. Vidare visar resultatet på vikten av att vara närvarande för att upptäcka barns eventuella motoriska svårigheter i tidiga år i syfte att kunna stötta barnens vidareutveckling, enligt förskollärarnas utsagor. Det uttrycks även att förhållningsätt och kunskaper om motorik utgör gränser i arbetet med motoriska aktiviteter och att förskollärarna är medvetna om att motorik innehåller både fin- och grovmotorik, men att det praktiska arbetet skiljer sig åt genom att de nästan enbart beskriver ett grovmotoriskt arbete. / The study examines how seven preschool teachers interpret and work with children's motor training in the educational activities and how they believe that children's motor skills affect development and learning. The empirical study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews based on two questions: How do preschool teachers reason about motor training linked to children's development and learning? And In what ways are children challenged to motor training in preschool, according to preschool teachers?. The results show that the majority of preschool teachers express that motor training usually takes place via unplanned activities and that the focus for planning is on other goals in the preschool curriculum. Furthermore, the results show the importance of being present to detect children's possible motor difficulties in the early years in order to be able to support the children's further development, according to the preschool teachers' statements. It is also stated that attitudes and knowledge about motor skills constitute limits in the work with motor activities and that preschool teachers are aware that motor skills contain both fine and gross motor skills, but that the practical work differs in that they almost only describe gross motor work.

Bakgrund: Samband mellan motorisk utveckling, fysisk aktivitet och lärande finns väl dokumenterade. Processer för att utveckla implementeringen av fysisk aktivitet i skolan har påbörjats bland annat genom fysioterapi som en del av elevhälsan, ett relativt nytt verksamhetsområde. För fysioterapeuter innebär detta en etableringsprocess där samverkan i nya teamkonstellationer utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolfysioterapeuter upplever sin professionella roll och teamarbetet inom elevhälsan. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer utfördes via zoom eller telefon med skolfysioterapeuter som arbetade inom elevhälsan. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Studien resulterade i att tre kategorier kunde identifieras: Att samarbeta och vara spindeln i nätet,  Att utveckla och vara en ny kompetens på skolan, och Att förhålla sig till ett delat fokus på hälsa kontra prestation i skolan. Dessa kategorier delades även in i underkategorier. Studien visade att skolfysioterapeuterna upplevde att de spelade en viktig roll på skolan genom att bidra med en kompletterande, fysioterapeutisk syn på hälsa. Att implementera sina perspektiv på hälsa i skolan var dock en utmaning där skolans fokus ofta ligger på prestation. Informanterna hade till stor del själva fått utforma sin yrkesroll vilket varit både en möjlighet och en utmaning. Slutsats: Fysioterapeuter kan bidra med en kompletterande syn på hälsa i skolan och en ökad styrning från högre instanser krävs för att överkomma utmaningarna och för utveckling av verksamhetsområdet. / Introduction: The relationship between motor development, physical activity and academic achievement is well documented. Processes for developing the implementation of physical activity in schools have begun through physiotherapy, among other areas, as part of school based healthcare. This is a relatively new area of focus within the profession. For physiotherapists, this involves establishing a new professional role and developing interprofessional working relationships. Purpose: The purpose of the study was to investigate school physiotherapists experiences of their role and teamwork within school based healthcare. Method: Three semi-structured interviews were conducted via zoom or telephone with school physiotherapists working within student healthcare. The interviews were recorded, transcribed, and the data analyzed using a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: To cooperate and be “the person at the heart of things”, To develop and to have a new professional role in school, and To relate to a shared focus of health versus academic achievement in school.  These categories were further specified into subcategories. The subjects felt they played an important role in the school by providing a complementary, physiotherapeutic perspective on health. However, the schools focus on performance was perceived to be a challenge when implementing their views on health. The subjects were able to form the role themselves to a large extent which was deemed a challenge and an opportunity. Conclusions: Physiotherapists contribute a complementary perspective on health within schools. An increased involvement from governing bodies is required to overcome challenges and for development in the field.

Inom en idrott och hälsa (IDH)-miljö, är syftet med denna studie (1) att fastställa effekten av motorisk träning på barn; (2) identifiera korrelerade prediktorer för motorik. Genom en systematisk informationssökning tillhandahålls en omfattande bakgrund som beskriver en uppsjö av framgångar inom motoriska inteventionsstudier och påverkade områden. Genom en hypotetiskt-deduktiv ansats, influerad av ett konstruktivistiskt perspektiv, med specifikt fokus på Piagets teorier om kognitiv utveckling och lek, problematiseras lärande och motorisk utveckling genom genomförandet av en interventionsstudie. Deltagarna (n=19, medelålder 7,16 SD 0,37 år), genomgick en fem veckor lång intervention. Motoriska färdigheter utvärderades före och efter intervention med tillämpning av MUGI Observationsschema. En poweranalys kunde inte utföras på grund av saknade parametrar och studien föll därför under ett typ II-fel, följaktligen omdöpt till en deskriptiv pilotstudie. Resultaten, som visar en förbättring av ett medelvärde på 1,65, SD 0,92, indikerar att motorisk utveckling kan förbättras genom medveten riktad träning. Korrelationer mellan variabler var icke-signifikanta, sannolikt till följd av en otillräcklig urvalsstorlek. Andra resultat, exv. deltagarnas entusiasm och undervisningsmetoder beskrivs tillika. Slutligen diskuteras motorisk träning, idrottspedagogens avgörande roll och stark betoning vid utveckling av kroppslig kompetens, utifrån tillämpningen av Piagets konstruktivism. Dessutom möjliggör det piagetiska perspektivet problematiseringar av avgörande pedagogiska aspekter av innehållet i idrott och hälsa relaterade till motoriska färdigheter och barns utveckling. / Within a physical education (PE) ambience, the objective of this research is (1) determine the effect of motor training on children; (2) identify correlating predictors for motor skills. Through a systematic information retrieval an extensive background is provided, outlining a plethora of success in motor interventions, and affected areas. Utilizing a hypothetic-deductive onset, influenced by a constructivist perspective, with specific focus on Piaget’s theories of cognitive development and play, learning and motor development are problematized through the conduction of an intervention study. The participants (n= 19, mean age 7.16 SD 0.37 years), underwent a five-week intervention. Motor skills were evaluated pre and post intervention applying MUGI Observationsschema. Unable to execute a power analysis due to missing parameters, the study concluded a type II error, therefore renamed a descriptive pilot study. The findings, displaying a mean improvement of 1.65, SD 0.92, indicate motor development can be improved through deliberate aimed training. Correlations between variables were insignificant, presumably from an inadequate sample size. Other findings, e.g., participants’ enthusiasm and teaching methods are detailed, too. Lastly applying the Piagetian aspect, motor skills training, the necessity of the PE teacher and heavily emphasizing development of physical literacy, are discussed. Furthermore, the Piagetian perspective additionally enables problematizations of crucial educational aspects of PE content related to motor skills and child development.

Introduktion: Få barn i dag når rekommendationerna för fysisk aktivitet och ges inte möjligheten att ta del av de positiva effekter som kan erhållas av daglig fysisk aktivitet. Organisationer på global och nationell nivå har satt upp mål för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitetsnivå. Dessa mål kan barn och ungdomar nå på olika vis, bland annat i skolan. Men i skolan ligger fokuset på skolprestationer och inte barnens hälsa. En skolfysioterapeut skulle kunna aktivera barnen för att nå de dagliga rekommendationerna, trots det finns det idag ett begränsat antal skolfysioterapeuter som är verksamma i landet.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter inom elevhälsan ser på sin yrkesroll och de arbetsområden de har i elevhälsan.    Metod: Studien var av kvalitativ design där fem fysioterapeuter intervjuades. De arbetar eller har arbetat som skolfysioterapeut under de senaste 12 åren. Semistrukturerade intervjuer spelades in via kommunikationsprogrammet Zoom och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Resultatet visade att skolfysioterapeuterna har brutit sig in på en ny arena. Arbetet kunde vara sårbart eftersom skolpersonalen och skolfysioterapeuten överlag hade varierande synsätt kring eleverna. De båda parterna var överens om att en jämlik skola för eleverna var viktig där goda samarbeten kunde skapa möjligheter till fina resultat.    Slutsats: Skolfysioterapeuterna upplevde att de behövdes i skolan och kan komplettera skolans professioner med nödvändig kunskap för att eleverna ska få den hjälp de är i behov av. De hade många olika arbetsområden och upplevde sig kunna bidra till elevhälsan som arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att nå jämlik skola för alla elever.

Down syndrome (DS) is associated with psychomotor retardation, short stature and endocrine dysfunction. Statural growth is a well-known indicator of health. The growth in DS differs markedly from that of other children and there is a 20 cm reduction of final height as compared to target height. We developed growth charts specific for Swedish children with DS, in order to facilitate early diagnosis of concomitant diseases that influence growth. The growth charts are available for paediatricians and child health care professionals in Sweden. The mechanism underlying the impaired growth in DS is unknown. Height is influenced by parental factors, energy intake, hormone balance and general health. In DS, genetic factors deriving from the extra chromosome 21 further affect growth. Children with DS seem to have reasonable levels of growth hormone (GH), even though GH treatment for limited periods of time improves growth velocity. Within the present project, the subjects of a previous study on early GH therapy in DS were followed up regarding late effects. We found a larger adult head circumference and better psychomotor abilities in the previously treated subjects despite a lack of effect on final height. In adult life, GH has effects on psychological well-being and metabolism. The clinical features in adults with DS might indicate impaired GH secretion. Ten young adults with DS were studied and compared with ten healthy controls. The GH secretion in the DS subjects did not differ from that in the controls. The fat body mass percentage was increased in DS, in line with the high prevalence of overweight/obesity. The finding of an increased HOMA index as well as a high relative rate of hepatic glucose production in DS indicates reduced insulin sensitivity both peripherally and in the liver. Thyroid dysfunction is common in DS. There is a 30-fold increase in congenital hypothyroidism, and acquired hypothyroidism has been reported to be present in up to 50% of adults with DS. We collected neonatal screening results and hospital records for the first ten years of life of 68 children with DS. The mean TSH concentration was increased neonatally, indicating marginal hypothyroidism early in life in DS. However, the neonatal TSH level did not predict development of manifest hypothyroidism later in life. / Downs syndrom (DS) är en vanlig kromosomavvikelse. Kortvuxenhet och psykomotorisk utvecklingsstörning är kardinaltecken vid DS. Endokrina avvikelser är också frekvent förekommande. Tillväxt är en bra indikator på barns hälsa. Nyfödda barn med DS är kortare än andra nyfödda, och skillnaden i längd ökar under barndomen. Sjukdomar som påverkar tillväxten upptäcks ofta via ett förändrat tillväxtmönster. Detta kan lätt förbises vid DS eftersom tillväxten redan är avvikande. Användning av syndromspecifika tillväxtkurvor ökar möjligheterna till diagnostik av sjukdomar som stör längdtillväxten. Vi har framställt tillväxtkurvor för barn med DS, vilka finns tillgängliga inom svensk barnsjukvård och barnhälsovård. Längdtillväxt styrs av nedärvda faktorer från föräldrarna liksom av nutrition, hälsa och hormoner. Genetiska faktorer, kopplade till kromosom 21, kan påverka tillväxten vid DS, men tillväxtstörningens exakta bakgrund är inte känd. I vuxen ålder är personer med DS ungefär 20 cm kortare än förväntat med hänsyn till föräldralängder. Trots att barn med DS har relativt normala nivåer av tillväxthormon (STH eller GH) förbättras deras tillväxt vid STH-behandling. Inom avhandlingsarbetet följde vi upp ungdomar med DS, vilka behandlats med STH i tidig barndom. Vi kunde påvisa större huvudomfång samt förbättrad kognitiv och motorisk förmåga, trots avsaknad av effekt på slutlängden. Tillväxthormon har i vuxen ålder effekt både på ämnesomsättning och psykologiskt välbefinnande. Vuxna individer med DS uppvisar flera tecken förenliga med STH-brist. Vi jämförde tio unga vuxna med DS med tio friska kontrollindivider avseende förmågan att insöndra STH. STH-insöndringen hos individerna med DS skiljde sig inte från den hos kontrollerna. Vid samtidig undersökning av kroppssammansättning påvisades en ökad andel kroppsfett hos individerna med DS, resultat i linje med den frekventa förekomsten av övervikt/fetma. Individerna med DS hade en förhöjd glukosproduktion, som tillsammans med ett ökat HOMA-index talar för förekomst av minskad insulinkänslighet både på levernivå och perifert. Brist på sköldkörtelhormon är mycket vanligt vid DS och upp till hälften av vuxna med DS kan ha hypotyreos. Vi studerade 68 barn med DS avseende nivåer av tyroideastimulerande hormon (TSH) vid PKU-provtagning. Vi följde också barnens journalhandlingar från de tio första levnadsåren i syfte att undersöka om den neonatala TSH-nivån kan prediktera framtida underfunktion av sköldkörteln. Resultaten visade att barn med DS har en förhöjd nivå av TSH neonatalt, vilket indikerar en brist på sköldkörtelhormon redan i nyföddhetsperioden, men nivån förutsäger inte utveckling av manifest hypotyreos senare under barndomen.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på lek och dess betydelse för barns motoriska utveckling. De har fått dela med sig av sina tankar om hur lek och motorisk utveckling har för relation och vad förskollärare anser är deras roll vad gäller lek och motorisk utveckling. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivet där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan lek och motorisk utveckling. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns ett tydligt samband vad gäller lek och motorisk utveckling. I resultatet framkom det även att pedagogerna i förskolan har en viktig roll i arbetet med lek och motorisk utveckling. Att vara närvarande pedagog förutsätter att fler är med och deltar och att det blir en jämnare nivå på leken. / The purpose of this work was to provide knowledge about how preschool teachers look at play and its importance for children´s motor development. They have shared their thoughts about how play and motor development are related and what preschoolers consider is their role in play and motor development. This has been made possible by using the phenomenological perspectives where man experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is clear connection between play and motor development. The survey is based on qualitative interviews, semistructured interviews on four preschools teachers. The result shows that preschool teachers believe there is a clear connection in play and motor development. In the result, it was also found that the preschool teachers play and important role in the play and motor development. Being a present teacher assumes that more people participate and participate, and that there is more even level of play.