Trots att 500 000 barn växer upp med minst en förälder som lider utav någon form av psykisk ohälsa, missbruk eller som utsätter dem för våld så saknas det ändå kunskap om hur detta påverkar individen i vuxen ålder. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur uppväxtvillkoren bidragit till att skapa identiteten maskrosbarn samt hur det påverkat individens välbefinnande i vuxen ålder, med utgångspunkt i det subjektiva välbefinnandet. Genom en kvalitativ intervjustudie gavs individerna utrymme för att själva få berätta sin historia om hur det var att växa upp i en dysfunktionell familj och dess påverkat vuxenlivet. Genom en socialpsykologisk ansats studeras detta fenomen utifrån teorier om välbefinnande, KASAM, resiliens, stigma och identitet. I studien deltog 10 kvinnor som själva identifierar sig som maskrosbarn. Resultatet talar för att ogynnsamma förhållanden under uppväxten påverkar så väl identitetsskapande som välbefinnande. Detta tar sig i uttryck genom att dessa individer säger sig inneha distinkta egenskaper som upplevs vara en direkt effekt av traumatiska upplevelser under barndomen. En majoritet av dessa individer har också ett utpräglat behov utav förutsägbarhet i det dagliga livet för att kunna känna välbefinnande. / Despite the fact that 500 000 children grow up with at least one parent who suffers from some form of mental illness, abuse or who exposes them to violence, there is still a lack of knowledge about how this affects the individual in adulthood. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how the conditions of growth have contributed to creating the identity of dandelion children and how it has affected the individual's well-being with emphasis on the level of subjective well-being, in adulthood. Through a qualitative interview study, the individuals were given space to tell their own story about what it was like to grow up in a dysfunctional family and its impact on adult life. Through a social psychological approach, this phenomenon is studied on the basis of theories of well-being, Sense of coherence (SOC), resilience, stigma and identity. The study involved 10 women who identify themselves as dandelion children. The results suggest that unfavorable conditions during adolescence affect both identity creation and well-being. This is expressed by the fact that these individuals claim to possess distinct characteristics that are perceived to be a direct effect of traumatic experiences during childhood. A majority of these individuals also have a distinct need for predictability in daily life to achieve well-being.

Förändringar i klimatet i framtiden kommer innebära en ökad risk för översvämningar. Städer kommer behöva göra mer anpassningsarbete för att motverka översvämningar i framtidens klimat, men mindre städer och kommuner har en ofta en brist på kapacitet och resurser vilket försvårar deras anpassningsarbete. Denna studie undersöker Landskrona kommuns motståndskraft mot översvämningar i framtidens klimat genom en fallstudie. För att undersöka detta, har studien visat relevanta lagar för översvämningar och hur Landskrona kommer påverkas av översvämningar på grund av klimatförändringar. Undersökning operationaliserar resiliensbegreppet för att finna svar på hur resilient (motståndskraftigt) Landskrona är emot översvämningar i framtidens klimat och hur staden kan bli mer resilient samt vad Landskronas huvudsakliga översvämningsstrategi består av. Studien finner att Landskrona kommun arbetar i huvudsak med inkrementell förändring genom utlösande händelser och vid antagandet av nya detaljplaner och försöker lära sig att leva med framtida översvämningar genom lämplig markanvändning. Dock finner studien att det finns brister i översvämningsstrategin som kan påverkas dels av den kommunala autonomin, dels av ekonomiska incitament som driver kommuner med sämre skatteunderlag att exploatera markområden i attraktiva lägen, och rekommenderar därför att vidare forskning inom området bör särskilt titta på hur kommunalekonomi påverkar kommuners översvämningsstrategier. / Changes in the climate in the future will increase the risk of flooding. Cities are required to adapt to the changes in the climate to prevent floods in the future, but smaller cities and municipalities often lack the required resources and capacity to adapt. This study examines the resilience of Landskrona municipality to floods in future climates through a case study. To investigate this, the study has examined relevant laws for flooding and how Landskrona will be affected by floods due to climate change. The study operationalizes the concept of resilience to find answers to how resilient Landskrona is to floods in future climates and how the city can become more resilient, as well as what Landskrona's main flood strategy is. The study finds that Landskrona municipality primarily works with incremental change through triggering events and the adoption of new zoning plans and tries to learn to live with future floods through appropriate land use. However, the study also finds that there are deficiencies in the flood strategy that can be affected by both municipal autonomy and economic incentives that drive municipalities with lower tax revenues to exploit land areas in attractive locations. Therefore, the study recommends that further research should focus particularly on how municipal economy affect municipalities' flood strategies.

Till följd av globaliseringen som pressar företag till anpassning och förändring har riskhantering fått en betydande strategisk roll. Inom försörjningskedjor har ett tidigare fokus på effektivitet utmanats av den senaste tidens händelser som pandemi, komponentbrist samt krig som kräver flexibilitet. Företag måste därmed göra en avvägning mellan att vara flexibla i syfte att skapa motståndskraft, mot att vara effektiva för stunden. Syftet med studien är att undersöka hur ett logistikföretag arbetar med att skapa motståndskraft genom reaktiva och proaktiva åtgärder, och hur avvägningen mellan effektivitet och flexibilitet påverkar företagets strategi. Genom en kvalitativ datainsamling har en fokusgrupp intervjuats bestående av det undersökta företagets ledningsgrupp. Resultatet visar att företaget upplever ett stort fokus på flexibilitet och därmed en kompromiss av effektivitet. Genom analysmodellen finner studien att företaget har en god balans mellan reaktiva och proaktiva åtgärder, och att fokuset på flexibilitet har lett till att företaget skapat sig en konkurrensfördel.

No description available.

Bakgrund: Sjuktalen har ökat till följd av psykisk ohälsa världen över. En av de främsta orsakerna till detta har varit den ökade förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. En grupp som har varit extra utsatt är personer i inom yrken i hälso- och sjukvården. Idag fokuseras det huvudsakligen på behandling och rehabilitering av utmattningssyndrom i forskning och praxis och det finns begränsad kunskap och initiativ kring primär- och sekundärprevention för utmattningssyndrom. Det är dock viktigt ur både ett individ- och samhällsperspektiv att förebygga utmattningssyndrom då utmattningssyndrom är ett allvarligt tillstånd som kan leda till stort lidande för individen och lång sjukfrånvaro från arbetslivet, vilket även är kostsamt för samhällsekonomin. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka skyddsfaktorer mot utmattningssyndrom hos personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar uppfyllde inklusion- och exklusionskriterierna och matchade forskningsfrågorna. Dessa lästes igenom. En tematisk analys av studiernas resultat genomfördes och resulterade i ett övergripande tema och fem underteman. Resultat: Resultatet beskriver faktorer som skyddar mot utmattningssyndrom för personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Exempel på dessa faktorer var vikten av autentisk och god arbetsmiljö, känsla av egenmakt och kontroll, deltagande i meningsfulla aktiviteter, återhämtning och praktiska tekniker som exempelvis mindfulness, yoga och bildterapi. Att få socialt stöd från närstående, kollegor och exempelvis kuratorer och präster var även en viktig faktor för att skydda mot utmattningssyndrom. Slutsats: Skyddande faktorer för utmattningssyndrom finns på både individ-, organisations- och samhällsnivå och bör beaktas i utvecklingen av förebyggande insatser för utmattningssyndrom.

The study was conducted in an information system according to the definition of a worksystem, in a swedish niche bank. Where the effects of the current pandemic and its consequences regarding digital transformation and digital resilience have been investigated.These two have previously been studied, but received increased attention during the outbreak, since digitization, adaptation and innovation now are considered of high importance for survival. All these are found in the concepts of digital transformation and digital resilience.  A qualitative case study with an abductive approach was conducted to examine previous topics where several interviews took place with selected employees from different areas of expertise. The results have shown that many changes during the pandemic are of high importance to survive, now a digital focus and innovations needs to be applied and this way of thinking will continue long after the pandemic. Nevertheless, the company investigated has not yet implemented any major changes, even though awareness of these has increased and opened up for discussion regarding changes in the future. As many new opportunities arise, these should have been used to improve many aspects of the business, but instead development of internal processes improved the most. One reason for this is the obligation to work remotely because it is required during these circumstances. But there is also potentialfor the development of the business regarding customers not only internally. Because all the changes companies identify should also affect the customers, target groups and markets. / Studien har genomförts på ett informationssystem utefter definitionen av arbetssystem i en svensk nischbank. Där har rådande pandemis effekter undersökts i dess konsekvenser gällande digital transformation och digital motståndskraft. Dessa två är något som tidigare studerats inom informatik, men fått ökad uppmärksamhet i och med Covid-19 eftersom digitalisering, anpassning, återhämtning och nya digital innovationer anses som ett måste för att går stärkt ur eller överleva pandemin. Alla dessa måsten återfinns i begreppen digital transformation och digital motståndskraft. Undersökningen har tillämpat en kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats för att undersöka detta, där intervjuer har genomförts med nyckelpersoner från olika områden inom arbetssystemet. Resultatet har visat på att många förändringar har uppmärksammats av pandemin, att ett digitalt fokus och innovationer behöver tillämpas och detta tankesätt kommer företaget föra med sig efter pandemin. Det har trots detta inte genomfört några större förändringar ännu även om medvetenheten har ökat och en diskussion har öppnats. Eftersom det tillkommit nya möjligheter borde dessa nyttjats inom flera delar och områden, men detsom varit i fokus är främst utvecklingen av interna processer, det vill säga verksamheten. Detta för att kunna bedriva arbete på distans som varit ett krav i dessa omständigheter. Därmed finns det potential att även utveckla affären mer framöver eftersom alla förändringar som företag upplever, borde också påverka kunderna, målgrupper och marknader.

Denna studie syftar till att skönja vilken motståndskraft aktörer inom besöksnäringen i Karlstad, har mot pågående Corona-pandemi. De deltagande aktörerna arbetar inom sektorerna hotell-restaurang, event, transport samt offentlig sektor. Dessa sektorer har valts ut för att påvisa från olika delar av besöksnäringen, hur motståndskraften hos aktörerna möjligen skiljer sig åt och för att få olika perspektiv på studien. Studien har tittat på vilka olika lösningar som arbetats fram av aktörerna, samt vad statens och kommunens roll har varit under pandemin. Det utgås också från ett fokus på kriser och krisplanering, samt vad forskningen säger om pandemiers involvering i krisplanering. Vad händer när en pandemi slår till och restriktioner från staten begränsar människors möjlighet att resa och befinna sig i folksamlingar. På så vis har staten en betydande roll i vår studie, då restriktioner och krispaket bidragit till att förändra besöksnäringen. Hur aktörerna har tagit del av dessa krispaket utfärdat av staten är också av betydande för studien, då det påvisar en länk mellan den offentliga och privata sektorn, varpå alla roller behövs för att skapa en enhetlig besöksnäring som klarar sig genom kriser. Människors mobilitet är i allra högsta grad kopplat till det turistiska systemet, vad händer då när en länk av detta bryts och begränsning av resandet görs. Har det skapats lösningar för att anpassa företagen mot rådande omständigheter, när resandet har begränsats. En fråga av betydelse är om det går att skönja några samarbeten inom besöksnäringen och hur aktörerna ser på framtiden. Studien utgår från aktuell forskning, som stärker aktörernas argument hur rådande omständigheter i pandemin upplevs. För att för att få en realistisk bild över motståndskraften, mot pandemin, har en kvalitativ metod i form av djupgående intervjuer med olika aktörer inom besöksnäringen gjorts. Aktuell statistik har analyserats, gällande arbetsmarknadsläget, som stärker studiens resultat. Där har statistik gällande korttids-permitteringar och varsel på nationell och regional nivå analyserats, för att få en lägesbild av hur situationen ser ut på arbetsmarknaden inom besöksnäringen. Studiens syfte är således att kunna utläsa vilken motståndskraft besöksnäringen hade mot Corona-pandemin, genom att koppla ihop forskningen med intervjumaterialet och statistiken, för att på så vis kunna utläsa ett resultat.  På vilket sätt en pandemi påverkat besöksnäringen blev av allra högsta betydande för studien och det som studien utgår från, genom att se på olika aktörers motståndskraft inom besöksnäringen i Karlstad. Detta då motståndskraften hänger ihop med turismsystemet och alla delar är betydande för att skapa en fungerande besöksnäring. / The purpose of this study is to investigate the resilience amongst different actors in the tourism industry in the city of Karlstad, during the ongoing outbreak of the Corona-pandemic. Solutions within the structural boundaries of society and tourism is of interest, to see how the actors has managed to handle their current situation. The importance of the role from the state and the municipality is also a factor, not least the travel restrictions which has been imposed on the mobility of tourists. The crisis packages provided by the state is a solution of interest to the study as well. The actors use of these crisis packages and their implementation of crisis planning and management has also been studied, to see how crisis like a pandemic affects the whole structure of the tourism system.Kvalitative method has been applied in this study including depth interviews with different local actors from different sectors in the tourism industry. These sectors involve hotel and restaurants, events, transportation and the public sector. Statistics from the Swedish Employment Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth has also been used to illustrate the growing rate of people within the tourism sector being subjected to notice of termination, whichindicates the gravity of the pandemics impact on our society. The material collected from the interviews and the statistical data has been interlinked in order to answer the research questions and purpose of this study, regarding the resilience amongst the tourist actors.

Denna uppsats består av en fallstudie vars syfte är att bidra med kunskap kring vilka faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning på ett lärosäte för högre utbildning, i relation till digital transformation, vid kriser som COVID-19-pandemin. Studien bidrar även med förståelse för relaterade begrepp som har ett samband med digital transformation vid liknande kriser. För att uppfylla syftet har ett valt arbetssystem på ett lärosäte för högre utbildning undersökts genom semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter. Det studerade arbetssystemet har valts ut för att dels få en överblick över arbetssystemet och dess roller, dels för att ta reda på hur detta arbetssystem förhållit sig till begrepp som har en koppling till digital transformation vid COVID-19-pandemin. Resultatet visar att begreppen ambidexteritet, agilitet, digital motståndskraft och digital transformation har ett samband, och att dessa begrepp är faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning vid kriser som liknar COVID-19-pandemin. Andra viktiga faktorer som har en koppling till dessa begrepp och anses ha en påverkan är kursplaner, utvärderingar, IT-kompetens, innovationsförmåga samt digitala verktyg. Dessa slutsatser baseras på upplevelser och erfarenheter från de representerade rollerna ur det valda arbetssystemet. / This is a case study whose purpose is to contribute with knowledge about the factors that affect the work of supporting education at a higher education institution, in relation to digital transformation, in crises such as the COVID-19-pandemic. The study also contributes with an understanding of related concepts that are related to digital transformation in similar crises. To fulfill this purpose, a selected work system at a higher education institution has been studied through semi-structured interviews with a sample of respondents. The studied work system has been selected to get an overview of the roles within the work system, as well as to find out how this work system relates to concepts related to digital transformation in the COVID-19-pandemic. The results shows that the concepts of ambidexterity, agility, digital resilience, and digital transformation are related, and that these concepts are factors that influence the work of supporting education in crises like the COVID-19 pandemic. Other important factors that are linked to these concepts and are considered to have an impact are syllabi, evaluations, IT skills, innovation ability and digital tools. These conclusions are based on experiences and opinions by the represented roles from the chosen work system.

Introduktion: Stress och utmattning är ett stort folkhälsoproblem inom hälso- och sjukvårdsyrken generellt och särskilt drabbade är de inom sjuksköterskeyrket. Detta problem har ökat markant de senaste åren och lett till långtidssjukskrivningar. Stress och arbetsbelastningen anses enligt forskning orsaka utmattningssyndrom. Sjuksköterskor anses vara mer utsatta för att insjukna i utmattningssyndrom än individer inom andra yrken. Trots denna arbetsbelastning, har sjuksköterskor utvecklat motståndskraft för att minska utmattning och höga stressnivåer. Att använda olika strategier och skyddsfaktorer kan gynna sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva skyddsfaktorer för att hindra utmattningssyndrom relaterat till sjuksköterskornas arbetsmiljö. Metod: Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar, sökningar i databasen PubMed och CINAHL som resulterar i 11 artiklar. Dessa artiklar har validerats med hjälp av checklistan CASP och uppfyller inklusions- och exklusionskriterier samt matchar forskningsfrågorna. Denna studie analyseras med tematisk innehållsanalys som är metod som identifierar, analyserar och rapporterar teman inom data. Resultat: I resultat framkommer tre olika teman med sex olika underteman som var:Hantering av stressig arbetsmiljö: arbetskrav/arbetsmiljö, balans i hälsostatus. Motståndskraft: rutiner i arbetslivet, återhämtning.Bemästra stress: samhörighet, tillfredställelse. Samtliga vetenskapliga artiklar rapporterade utmattningssyndrom relaterad till arbetsmiljö och motståndskraft hos sjuksköterskor. Utmattningssyndrom refereras till stress på arbetsplatsen där arbetsbelastning blir för hög och personlig prestation minskar. Motståndskraft är svar på denna utmattning där sjuksköterska hittar olika strategier för att bemästra dessa stressiga arbetssituationer. Slutsats: Flera olika faktorer bidrar till utmattningssyndrom på grund av ohälsosam arbetsmiljö. Studien har påvisat vikten av att använda motståndskraft för att minska utmattning bland sjuksköterskor. / Introduction: Stress and fatigue are today's major problems in the healthcare profession. This problem has increased markedly in recent years and is mainly due to long-term sick leave. According to research, stress and workload are considered to cause fatigue syndrome. Nurses are considered to be more likely to develop fatigue syndrome than individuals in other professions. Despite this workload, nurses have developed resilience to reduce burnout and high stress levels. Using different strategies and protective factors can benefit nurses health and well-being. Aim: Aim of this literature study is to describe risk and protective factors related to the work environment of the nurses. Methods: A literature review based on 11 scientifis atricles, searches in the PubMed and CINAHL database that resulted in 11 articles. These articles were validated using the PRIS checklist and met inclusion and exclusion criteria and matched the research questions. This study is analyzed with thematic content analysis wich is method that identifies, analyzes and reports themes within data. Results: Results reveal three different themes with six different sub-themes which included: Management of stressful work envirovment: work requirement/work environment, balans in health status. Resistance: routines in work life, recovery. Master stress: togetherness, satisfaction. All scientific papers reported burnout syndrome related to work environment and resilience in nurses Burnout syndrome refers to stress in the workplace where workload becomes too high and personal performance decreases. Resilience is response to this exhaustion where nurse finds different strategies to master these stressful work situations. Conclusion: Several different factors contribute to fatigue syndrome due to unhealthy work environment. The study has demonstrated the importance of using resilience to reduce burnout among nurses.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.