Det här arbetet är en undersökning om huruvida läroböcker i biologi och naturkunskap presenterar en multikulturell naturvetenskaplig utbildning. Analysen gjordes enligt hermeneutisk tolkning av läroböckernas innehåll. Den är utförd med ett multikulturellt perspektiv kontra ett eurocentriskt perspektiv. Den eurocentriska myten är att den moderna naturvetenskapen föddes i Antiken och vidareutvecklades i Europa under upplysningstiden. Den multikulturella beskrivningen av utvecklingen av naturvetenskap är dialogisk där många olika kulturer och civilisationer har bidragit till utvecklingen av dagens framstående teorier och upptäckter. Totalt undersöktes åtta läroböcker som var riktade mot svenska gymnasieelever. Specifikt analyserades läroböckernas texter om kunskapsutvecklingen inom områden heliocentrism, evolutionsteori och blodcirkulationen. Både det sagda och det osagda analyserades. I de undersökta texterna observerades en dominerande röd tråd. Historieberättelserna började med naturvetenskapliga framsteg i det antika Grekland med Aristoteles som huvudperson. Efter den tusenåriga mörka medeltiden kom upplysningstiden. Med stöd av andra europeiska vetenskapsmän formulerade då Kopernikus heliocentrismen, Darwin utvecklade evolutionsteorin och Harvey upptäckte blodsystemets kretslopp. Det som inte beskrevs var exempelvis naturvetenskapliga framgångar som Nilakanthas formulering av den semi-heliocentriska modellen, Ibn Khalduns idéer om människans evolution och hennes koppling till apor och Ibn Nafis upptäckt av det lilla lungkretsloppet. Det här arbetet åskådliggör hur det eurocentriska perspektivet dominerar i de analyserade läroböckerna. Detta bör uppmärksammas mer då Nature of Science (NOS) har intagit en mer framskjuten plats inom ämnesdidaktik och forskning. Det är viktigt att alla elever oavsett etniskt ursprung får en multikulturell utbildning som främjar ett demokratiskt och inkluderande samhälle.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få syn på problematik som kan uppstå inom religionsundervisningen som resultat av ett multikulturellt klassrum med en religiös mångfald. Vi skriver detta arbete eftersom vi vill inspirera till att öka inkluderingen av alla elever genom att synliggöra olika perspektiv och förhållningssätt som kan tillämpas i klassrummet. Vi vill lyfta flera perspektiv för att måla en klarare bild av problematiken som kan uppstå i klassrummen. Det har vi kunnat göra genom vår informationssökning som vi skapat genom att vi har använt oss av metoden systematisk kunskapsöversikt. I resultatet framkommer det att vi har sett hur eleverna kan behöva en varierad religionsundervisning för att öppna upp sina ögon samt våga visa sin tro. Det har framkommit att en av nycklarna till inkludering är att klassrummet bidrar till en trygg plats för varje elev. Det gäller även vilket förhållningssätt man som lärare väljer att ha. Sedan har vi sett hur lärarutbildningen kan påverka hur undervisningen ser ut för studentens framtida elever. Detta har vi även berört i vår slutsats, där har vi kommit fram till att det är mycket som spelar roll i hur en inkludering ökas. Vi kunde dra slutsatser som vi inte räknat med, vilket vi fann mycket intressant och det fick oss att tänka till.

The aim of the research presented in this paper is to expand current understandings of how preschool teachers in Sweden work with and talk about intercultural issues in preschool, and how they interpret the curriculum working with respect to issues of cultural diversity. The study is based on data from two semi-structured focus groups with preschool teachers from preschools where the majority of the children were foreign born or were first generation Swedes. Transcriptions from these focus groups were subjected to content analyses based on a norm critical perspective. Our results showed that the preschool teachers had difficulty distinguishing the terms multicultural and intercultural. However, based on the way the teachers discussed their approaches to engaging with actual and hypothetical cultural dilemmas it was evident that the teachers had competence in the intercultural area and worked with an intercultural pedagogy but without reflecting about it.  While our study showed that teachers believe that they need more formal training in intercultural pedagogy, it also highlighted the fact that teachers develop legitimate competencies in these areas on their own. These ”learning-by-doing” competencies are valuable as well and should be accounted for as the preschool teacher training sector works to develop training methods for preschool teaches in intercultural education. A lot of things are left for the preschool teacher to handle and interpret by themselves.  The curriculum is an example for one of these tools that a lot of teachers have a hard time interpreting. Our results showed that the goals in the curriculum within the aspect of intercultural issues and diversity is contradictory and hard to understand.

Syftet med detta arbete är att undersöka utmaningarna med multikulturellt ledarskap till sjöss, och hur dessa skiljer sig från multikulturellt ledarskap iland. Från tidigare forskning och litteratur samt med hänsyn till de speciella förhållandena ombord identifieras fem punkter för ett lyckat multikulturellt ledarskap till sjöss. Dessa punkter har sedan legat till grund för en intervjuguide, som använts i intervjuer med tolv sjömän ombord på ett fartyg i svenska handelsflottan. Sjömännen har bland annat tillfrågats om hur de tycker att ett bra ledarskap ska vara, deras förväntningar på ledarskap och hur miljön ombord påverkar dem. Av sjömännens svar och åsikter under intervjuerna har det framgått att de viktigaste egenskaperna (enligt sjömännen) hos en ledare är att vara rättvis, snäll och kunnig. Sjömännen är medvetna om förväntningar på ledarskap som tillhör deras roll ombord, men reflekterar inte nämnvärt över olika kulturers förväntningar på deras roll. Detta kan ha sin förklaring i att, utifrån intervjuerna och litteraturgenomgången, kan man uppfatta att ombord råder en fartygsspecifik kultur. Det är denna fartygsspecifika kultur som besättningen uppmärksammar och anpassar sig till, och den egna nationella kulturen blir sekundär. Avslutningsvis bedöms den största utmaningen med multikulturellt ledarskap till sjöss att kunna vara en rättvis och snäll ledare i en isolerad och påfrestande miljö. / The purpose of this study is to investigate possible challenges regarding multicultural leadership at sea, and to see if these differ from challenges connected to multicultural leadership ashore. Considering the special conditions onboard a ship, and based on previous studies and literature, five components for successful multicultural leadership at sea has been identified. These five components have been the base of an interview guide, which has been used to conduct interviews with twelve seafarers onboard a Swedish flagged ship. The seafarers were asked what they consider to be good leadership, their expectations on leadership and how they feel affected by the environment onboard. According to the interviews, the seafarers feels that the most important traits for a leader is to be fair, kind and knowledgeable. The seafarers appear to be aware of the expectations connected to their roles onboard, but they do not seem to contemplate that people from different cultures may have different expectations on their role. Based on the literature study and the interviews, one can make out that a ship-specific culture rules the social environment onboard. The crewmembers seem to primarily adapt and adjust to this ship-specific culture, and their own national culture comes in second hand.  In conclusion, the biggest challenge of multicultural leadership at sea is recognized to be the ability to be a fair and kind leader in an isolated and wearying environment.

Världen blir på många sätt allt mer globaliserad och multikulturella möten har blivit ett vanligt inslag i många människors liv. Att forma den kulturella identiteten handlar om att bestämma vilken kultur som individen vill tillhöra, en uppgift som blir mer komplex i och med ökad kulturell exponering. Att ha en multikulturell identitet innebär att knyta an till och känna samhörighet med flera kulturer, något som i studier visats sig ha både positiva och negativa effekter för individen. Identitet kan ses som en internaliserad livsberättelse, ett narrativ, med funktion att ge en känsla av mening och koherens till livet. Narrativet kan avslöja hur en individ konstruerat mening av sitt liv genom valet av tillagda händelser. Vår studie syftar till att undersöka vad individer med multikulturell identitet lyfter som betydelsefullt för sin identitetsutveckling. Sex deltagare intervjuades och resultatet sammanställdes med en narrativ analysmetod för att försöka förstå hur identiteten tar sig uttryck och skapas genom berättandet. Resultatet presenterades genom enskilt sammanställda narrativ och tillhörande analyser. Språket visade sig ha en stor betydelse för deltagarnas möjlighet att knyta an och känna tillhörighet till kulturer. Resultatet visade också att deltagarna uppmärksammar skillnader och likheter mellan sig själv och andra i sitt skapande av identitet, vilket går i linje med forskning om identitet som kollektiv tillhörighet. Ingen identitetsteori kunde däremot ensamt förklara kulturers påverkan på identitetsutvecklingen. Resultatet visar på identitetens komplexitet och därmed även behovet av vidare forskning för att förstå den unika upplevelsen av identitet. / The world is more globalized than ever and more people are being exposed to multiple cultures on a daily basis. The formation of the cultural identity requires that the individual decides what culture to belong to, a task that becomes more complex with increased cultural exposure. A multicultural identity requires attachment and a feeling of belonging with multiple cultures. Which in studies has shown both positive and negative effects for the individual. Identity can be seen as an internalized life story, a narrative, which functions is to give life a sense of meaning and coherence. The narrative can reveal how an individual construct meaning in life by the choice of added stories. This study aims to examine what individuals with multicultural identity emphasizes as meaningful for their identity development. Six participants were interviewed, and a narrative analysis method was used to try to understand how identity is formed and performed through storytelling. The result was presented in separate narratives along with their analysis. Language shown to be important for the individuals feeling of cultural attachment and belonging. The results also show that the participants notice differences and similarities between themselves and others as part of their identity development, which aligns with research showing identity as a sense of collective belonging. No identity theory could single handedly explain cultural impact on identity formation. The result shows the complexity of identity and the need for further research to fully understand the unique experience of identity.

<p>Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.</p>

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.

The study’s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims. The theoretical point in the study is the constructivist. The thesis shows that the individuals compromise with their religious beliefs in order to meet their daily needs. A conclusion is that cultural competence is necessary, but also that the counselors approach proved to be of significant importance. / Undersökningens syfte var att ta reda på hur viktig kulturell kompetens är i vägledning av personer med multikulturell bakgrund. Jag vill även belysa att vad som ses som normalt i en kultur kan betyda något helt annat i en annan. Undersökningen går även in på kulturkrockar och dess problematik i samband med vägledning. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ, och de fem respondenter som intervjuades var alla praktiserande muslimer. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är den konstruktivistiska. Undersökningen visar att individerna på olika sätt kompromissar för att få deras vardag att gå ihop med sin religiösa trosuppfattning. En slutsats som drogs är att kulturell kompetens till viss del är nödvändig, dock är det vägledarens förhållningssätt som är avgörande för om det blir ett lyckat möte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstår in en multikulturell ledningsgrupp. Studien är designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer från sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik används för att visa på de komplexa grupp-processer som antogs kunna framträda. Forskningsfrågan som besvaras är: ”Vilka inomgruppsliga processer framträder i en multikulturell ledningsgrupp när gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?” Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden. Materialet har analyserats med fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet visar tre processer som framträder: Identitetskapande, lärande och interaktion samt förhållningssätt till skillnader. Diskussionen behandlar dessa tre processer som intimt förknippade med varandra, och mynnar ut i några nycklar som kan användas för att öka förståelsen för arbete i multikulturella ledningsgrupper. / The purpose of this thesis is to study how leaders describe the processes that emerge in a multicultural management team. The study was designed as a case study of a ten person multicultural team of leaders from seven different nationalities. Theorys of leadership, multiculturality and group dynamics are used to show the complexity of the group processes that would eventually emerge. The research question that is answered is:”What in-group processes are emerging in a multicultural team of leaders, as they talk about leadership, group dynamics and multicultural issues within the group?” The method used is focus groups and the material has been analyzed with a hermeneutic and phenomenologic approach. The result shows three main processes that emerges within the group: identity building, deep learning interaction and attitude keeping to differences. The discussion treats these three processes as intimately connected to each other and some keys are suggested that can be used to increase understanding of work in multicultural teams of leaders.

Wirtschaftsuniv., Diss.--Wien, 2004.