Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse. / Students’ empathic comprehension and ability to act against oppression and racism are intimately related to the insight which can be acquired from watching the testimonies of Holocaust survivors. The lesson that can be learned from the Holocaust gives a solid support in the shaping of a cultural norm for educational and pedagogical purpose, this norm is based on the fundamental moral values of society: democracy, human rights, tolerance, patience and resistance towards racism and totalitarian ideologies. This study has a theoretically based perspective and result in a concrete suggestion of how one might carry on the subject matter of the testimonies from Holocaust survivors into the future.The base of the theoretical discussion employs a hermeneutical perspective to examine the usefulness, trustworthiness and significance of oral history as a source. This hermeneutical perspective is also utilized in analyzing how the testimonies can be used to develop an empathic understanding out of a theoretical model. The essay discusses the hardship of testifying and the difficulties that surface in the communication between speaker and interlocutor. Ultimately the essay theorizes concerning the use of testimonies conveyed through motion pictures and how these should be analyzed to achieve empathic comprehension.

The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places. As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards. The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia. This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign. This picture of the former king is also valid in the national area of Macedonia.

<p>The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places.</p><p>As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards.</p><p>The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia.</p><p>This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign. This picture of the former king is also valid in the national area of Macedonia.</p>

Målet med den här uppsatsen är att undersöka om skolan är en del av verkligheten i den bemärkelsen att so-lärarna använder sig av studiebesök och människomöten inom sina so-ämnen på högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat fyra elever respektive fyra lärare vad de anser i den här frågan. När det gäller elevernas uppfattning så visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och människomöten inom de olika so-ämnena och de har kvarstående minnen från olika utfärder och besök av personer på skolan. Resultaten visade också att hälften av de utfrågade eleverna är nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. Lärarna däremot vill göra mer än vad de anser sig ha möjlighet till. Överlag tycker de att studiebesök är trevligt och konkret. Tyvärr ger arbetsbördan och högstadiets timplan dem organisatoriska problem vid olika utfärder. Besök av människor i skolan har de tudelade uppfattningar om. Vissa besök, som från före detta missbrukare eller personer med en annan sexuell läggning, ses som mindre lämpade än andra. Trots detta har lärarna haft besök av olika karaktär och dessa har varit givande och lärorika för både elever och lärare.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. / "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.

Syftet med uppsatsen ”Plikt och elände” var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ”statarskolan” (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera. Resultatet visar att den muntliga källan och romanerna stämmer bra överens i beskrivandet av statarlivet.

No description available.

The aim of this study is to investigate how oral sources can be documented in a better way, through a more conscious use of interview methods in archaeological contexts. By analysing and comparing three case studies, namely the excavation of The Overstone Miners’ Cottages in Northumberland, Great Britain, the excavation of Ramnässkärsparken near Uddevalla, Sweden and the excavation of The Mott Farm, Rhode Island, USA, different ways of using interview methods in relation to the archaeological material have been shown. One conclusion is that the use of the material world in the interviews gives them an archaeological focus. Therefor it is valuable that the archaeologist is the one performing the artefact-centred or spatial interview. Other conclusions are that memories from finds are dependent on recognition. A reference collection can be used to support reminiscence. The interview situation should be open and striving for different perspectives rather than facts. Lastly, archaeologists should apply ethical considerations in their research. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur muntligt källmaterial kan dokumenteras på ett bättre sätt, genom en mer medveten användning av intervjumetod i arkeologiska kontexter. Genom att analysera och jämföra tre fallstudier, nämligen utgrävningen av The Overstone Miners’ Cottages i Northumberland, Storbritannien, utgrävningen av festplatsen Ramnässkärsparken utanför Uddevalla, Sverige och utgrävningen av The Mott Farm, Rhode Island, USA, har olika sätt att använda intervjumetod i relation till ett arkeologiskt material framträtt. En slutsats från undersökningen är att användningen av det materiella i intervjuer ger dem ett arkeologiskt fokus. Därför är det värdefullt att just arkeologen håller i den föremålsbaserade eller rumsliga intervjun. Andra slutsatser är att minnen utifrån fynd är beroende av igenkänning. Referensexemplar kan användas för att stötta hågkomstprocessen. Intervjusituationen bör vara öppen och sträva efter att fånga olika perspektiv snarare än fakta. Slutligen bör arkeologer applicera etiska hänsynstaganden i sin forskning.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.