The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?   My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles.  The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic god´s state / government / Islamism and (4) Others. Those categories are produced by a number of different phenomena where Muslims and Islam are called. The analysis was based on two theories: The Runnymede Trust model and stereotyping theory. The Runnymede Trust model explains if it exists open and closed attitudes about Islam in the newspaper-articles. The aim of the stereotyping theory was to see the specific role of the media as a mediator of stereotypes, particular in the descriptions of Muslims and Islam.  The examination shows that that there is no closed attitudes about Islam, but there are open attitudes about Islam in the newspaper- articles that was published during the years 2011-2013, in Aftonbladet and Dagens Nyheter. This study shows that the media has a less prominent role as a mediator of stereotypical traits of Muslims and Islam in the newspaper- articles. The conclusion of this study can be summarized as follow: Muslims and Islam are represented in the context Violence/Terrorism, Extremists/Fundamentalist and Islamic god´s state/government/Islamism when Islamist political parties/organizations or Muslims as supporters of extremist terrorist groups have acted violently during the Arab Spring.

Televised news media serves as many people's main source of information about world events and groups of people that they themselves may not interact with. In recent times, the idea of systematic discrimination of political, ethnic and/or religious groups has become a particularly hot topic, not only in Sweden, but in many other countries in Europe and North America as well. This study aims to investigate and shed light upon how Swedish television news media portray Muslims, as a step towards discerning whether an anti-Muslim or discriminating discourse is being employed by these news broadcasters. The research questions that guided this study were formulated as thus: “How are Muslims portrayed in Swedish television news?” “Who are designated as being 'Muslim' by the broadcasters?” and “Can any recurring trends or themes be found in Swedish news media regarding the portrayal of Muslims?”   To answer these questions, a random selection of television news broadcasts was collected from two of the major news programs in Sweden; the 7 pm showing of TV4-nyheterna and the 10 pm showing of SVT 1's Rapport. The segments which were deemed relevant to the study were then subjected to an analysis of narrative features and recurring themes in order to answer the research questions. This study found that the news broadcasters showed a tendency to avoid highlighting the participants' religious identity, except for when it came to the subject of religious extremism and terrorism. Whenever a segment featured groups that were classified as radical, militant Islamists, such as ISIS or Boko Haram, their religious affiliations as Muslims were highlighted, whereas every other participant in the segments were referred to by national or ethnic classifications, such as “Iraqi” or “Yazidi”. Furthermore, only the newscasters themselves were reserved the privilege of designating actors as Muslim or Kurd etc., not the participants in question. While these findings give interesting insights into how Swedish media chooses to employ religious denominations in their news narratives, there still remains much to investigate, as regards to why the media portrayal of Islam and Muslims functions the way it does. Further research on the underlying factors behind the construction of these narrative tendencies, as well as studies that encompass a larger data selection, are required. Furthermore, future studies on how these new media messages contribute to a joint societal narrative and world perception could prove to be very illuminating and a good complement to the research field.

Vi lever i en värld där människor rör sig mellan länder, där kulturella referenser möts, påverkar, sammanflätas och utvecklas med andra och där den ökade globaliseringen gör att jordens befolkning kommer allt närmre varandra. Samtidigt finns nationsgränser varigenom det upprätthålls och produceras normer och värderingar och därigenom riktlinjer för vad som kan ta sig uttryck samt på vilket sätt. Ökad migration till följd av flykt ifrån krig och förföljelse, en önskan om att leva under bättre levnadsvillkor, ökade försörjningsmöjligheter samt möjlighet att leva nära familj och släktingar har stor påverkan på den etniska sammansättningen i många länder. Som ett resultat av detta träffas människor med skilda uppfattningar och idéer, regelbundet möts människor som tänker olika, som ser olika ut och som lever på skilda sätt. Samhällen vari denna process äger rum förändras genom denna kontakt men även utifrån de bilder som överförs via media. Sveriges lagar styrs inte utifrån några religiösa betingelser men det finns fortfarande religiösa inslag i samhällsstrukturen som vilar på en kristen trosåskådning. Sedan invandringen till Sverige ifrån länder med muslimsk majoritet ökat har islam och muslimer kommit att omdebatteras trots att de utgör en minoritet i landet. Människors uppfattningar påverkas bland annat utifrån det massmedier väljer att förmedla, utgångspunkten för denna studie är att utforska de retoriska konstruktioner som förmedlas genom mediet tidning, specifikt Vestmanlands läns tidning, i sammanhang där islam och/eller muslimer omnämns. Genom att analysera ett 40-tal artiklar i tidningen kommer vi åskådliggöra vilka formuleringar, benämningar och ordval som används och som vi menar konstruerar bilder av den verklighet som skribenter och läsare är en del av. Vi kom fram till att vi på daglig basis försöker utmåla andra grupper än den egna med ondska, detta är problematiskt. Vi identifierar andra individer och grupper med ondskefulla värderingar och därigenom separerar vi oss själva från dem. Det är bland annat detta som får oss att känna ett inkluderande och därmed rättfärdigas avståndstagandet gentemot den andra gruppen vilket i sin tur leder till ökad polarisering. Resultatet visar på att den aktuella diskursen om muslimer och islam bibehålls genom att stereotypa uppfattningar repeteras och bekräftas i det massmediala rummet. Dessa uppfattningar vilar många gånger på ovetenskapliga belägg, det som framförs kan vara rena åsiktsyttringar med syfte till att sälja lösa artiklar

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur musiklärare resonerar kring islam och musik i den svenska grundskolan. Forskningsfrågorna är kopplade till hur olika synsätt på musik inom islam visar sig för grundskolans musiklärare, vilka konsekvenser det kan få samt förhållande till läroplanen. Undersökningen genomfördes metodiskt genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare och analyserades diskursanalytiskt med en religionsvetenskaplig och socialkonstruktionistisk ansats. I bakgrunden får läsaren till denna uppsats en fördjupad kunskap om musikbegreppets komplexitet utifrån en historisk genomgång av olika islamiska synsätt på musik, kopplat till begreppen halal (tillåtet) och haram (förbjudet). I litteratur- och forskningsgenomgången kontextualiseras de olika synsätten till musikundervisning och sammanfogas med islamofobi och läroplansteorier, vilka ligger till grund för läsarens förståelse av slutdiskussionens resonemang. Studiens resultat påvisar att svenska musiklärare möter elever och föräldrar som anser att moment i musikundervisningen kan passera en normativ gräns utifrån islams seder. Under arbetets gång framkom också exempel från kristendomen vilket lyfte frågan ifall företeelsen snarare borde betraktas som religiös fundamentalism än något islamiskt. Resultatet visar också hur musiklärare anpassar sin undervisning med hänsyn till religiösa normer samt att läroplanen kan användas som utgångspunkt i samtal om värdegrund och musikens giltighet i undervisningen. Slutligen framträder även en ”frälsardiskurs”, vilket innebär att musiklärarna betraktar sin egen arbetsinsats som integrationsfrämjande.

Uppsatsens syfte är att kvalitativt undersöka bönens funktioner och praktik inom kristendom och islam. Analysen tar utgångspunkt från Froese och Jones religionsociologiska teori samt analysera likheter och skillnader mellan de två religionernas bön. Uppsatsens tre frågeställningar är: 1. Hur praktiseras bönen inom kristendom och islam? 2. Vilka funktioner fyller bönen inom kristendom och islam? 3. Vilka likheter och skillnader finns det av bönen som fenomen inom kristendomen och islam utifrån Froese och Jones dimensioner? Materialet inkluderar tre avhandlingar som är skrivna av Thomas Lindgren, Björn Wiedel och Adam Ehrmantraut samt kurslitteratur av Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei. Resultaten visar att bönen tar sig liknande uttryck bland kristna och muslimer, men en påtaglig skillnad är att den muslimska bönen är betydligt mer regelstyrd än den kristna. Bönens funktion är däremot väldigt lik mellan de två religionerna genom att bönen skapar gemenskap och möjliggör kommunikation med gud.

Islamophobia is a phenomenon that has developed very dramatically since the beginning of the 21st century due to several different factors. This has given rise to negative consequences for many individuals around the world who identify with the religion of Islam (Muslims). It has led several researchers to study Islamophobia from different perspectives based on their scientific disciplines, which has resulted in various definitions, theories, results, and solutions. The purpose of this study has been to analyze existing research over time that defines the term Islamophobia as a phobia, in order to understand the definition and development of the concept. Additionally, the study aims to critically examine the concept and the included definition factors. Through a qualitative literature review, eight psychological research papers were examined to answer the purpose of this study. All of the scientific studies that were examined based their definition on Islamophobia being a phobia (fear) towards Muslims. The difference between the definitions lies in what people are afraid of at the core and how this fear spills over onto Muslims. Upon critical examination, it has been found in this study that the term "phobia" is not a suitable term for defining discrimination towards Muslims, because a phobia is often defined as an unfounded and exaggerated fear. Moreover, the psychological research studies examined in this study contradict this definition, as they consider the fear to be strong. Based on the critical examination of scientific works in this study, it is suggested that a new term should be used to define all psychological feelings that have an essence in this research field.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger. Den vetenskapsteoretiska ansatsen är hermeneutisk och syftar till att få en ökad förståelse till det förhållningssätt som de framtida fredsagenterna har till sin omvärld. Analysen av det insamlade materialet ger inga heltäckande svar men visar på tendenser som går att resonera och dra slutsatser utifrån. Dessa kopplas främst till resonemang från islamologen Jonas Otterbeck samt sociologen Anthony Giddens teorier om självidentitet och senmodernitet. De slutsatser som dras rör hur deltagarna ser på sitt praktiserande, förhåller sig till ett trosutövande i en svensk kontext samt det individuella förhållningssätt som deltagarna har till islam och som yttras genom synen på det individuella valet, engagemanget och ansvaret.I den avslutande diskussionen resonerar jag kring hur undersökningen kan anslutas till en vidare kontext som berör skolan.

Given the increased debates concerning Muslims and Islamophobia in Sweden, the purpose of this essay has been to investigate the ways in which open and closed views about Muslims and Islam are expressed in digital teaching materials for lower and upper secondary school in the subject of religious studies, through a theoretical lens of Islamophobia. The first two investigated issues have therefore dealt with the ways in which open and closed ideas about Muslims and Islam are expressed in the teaching materials. The third and final question concerns whether Islamophobia appears through the content of the teaching materials or not. To define and theorize Islamophobia, The Runnymede Trust's (1997) and Gardell's (2011) writings on Islamophobia have been used. Thereby, the analysis has been based on four characteristics of Islamophobia. With the help of qualitative content analysis, the material has been reviewed and analyzed to answer the questions through the various characteristics of Islamophobia. Open ideas about Muslims and Islam through all characteristics could be found in the analyzed teaching materials, which shows that all teaching materials introduce the reader to the greater complexity that can be found within Islam. Concurrently, closed ideas about Muslims and Islam could also be found in all teaching materials, specifically regarding Muslims and Islam as monolithic and violent. As a result, it could be ascertained that Islamophobic notions appeared in all teaching materials, something which, on the other hand, can be thought to be difficult, if not impossible, to completely avoid. Knowledge of expressions of Islamophobia is however valuable in the work of countering it.

Under år 2022 och år 2023 har det skett ett flertal koranbränningar i Sverige vilket har riktat omvärldens blickar mot landet. Händelserna har dels påverkat Sveriges ansökan om NATO-medlemskap, resulterat i ett förhöjt nationellt säkerhetsläge och aktualiserat debatten om koranbränningar som ett utövande av yttrandefrihet eller om det tangerar gränsen till hets mot folkgrupp. Det har under dessa två år dessutom publicerats strax över 17 000 artiklar på ämnet och den utbredda rapporteringen kring koranbränningarna väcker frågan, hur och på vilket sätt de svenska medierna gestaltat dessa händelser. För att undersöka detta har en kvalitativ textanalys                                                              genomförts på artiklar publicerade på Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Sveriges Television. Resultatet fastställde en tydlig och konsekvent exkludering av muslimska röster från Sverige. Det gick även att utläsa att frånvaron av detta perspektivockså resulterade i en genomgående avsaknad av en djupare kontext i relation till koranbränningarna och dess konsekvenser. Samtidigt observerades det att mediehusen valde att inkludera minoriteter när deras motsättningar till koran aktionerna var som mest sensationella.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna. I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.  Jag har även hittat motargument i artiklar som publicerats på olika webbsidor exempelvis sverigedemokraterna.de, newsmill.se och journalisten.se. För att pröva om motargumenten är didaktiskt användbara har jag formulerat följande fyra kriterier: Målkriteriet. Hit hör argument som uppfyller de satta målen i styrdokumenten. Målkriteriet är även överordnat de övriga tre kriterier. Normramskriteriet. Inom detta kriterium hör argument som synliggör hur vi styrs utifrån våra normramar.  Inom förståelsekriteriet hamnar argument som kan leda till förståelse, dvs. argument som kan bidra till att eleverna överger en förenklad bild till en mer komplex bild som i sin tur leder till en djupare förståelse.  Till det fjärde och sista kriteriet Psykologiska kriteriet hör argument som handlar om och riktar sig till våra känslor som är kopplade till rädsla.