Spelling suggestions: "subject:"muslim.""
81 |
Normen och de avvikande : Läromedelsanalys ur ett islamologiskt perspektivSköld, Jonna, Wahlström, Mårten January 2021 (has links)
This study examines the representation of Islam and Muslims in religious education textbooks from the years 2012–2015 used in the Swedish schools, for upper secondary school students at the introductory level. Six textbooks are analysed by applying islamologist, Jonas Otterbeck’s seven categories for textbook analysis (2004). The study shows that the analysed textbooks can successfully be criticized using the framework, some changes and improvements from earlier studies are noted and discussed. However, the central criticism raised causes concern for the representation of Islam and Muslims in the Swedish classroom in terms of exclusion and prejudice. Therefore, the study highlights the necessity for continual textbook assessment by religious education teachers.
|
82 |
Vi är helt enkelt för olika : En kritisk diskursanalys av flashbackskribenters syn på koranbränningen i Malmö 2020Hussein, Hager January 2021 (has links)
The request for permission to complete a Quran burning in Malmö sparked strong emotions, particularly among muslims. Some people have used physical means to express their emotions, resulting in demonstrations. Using a critical discourse method, this study critically analyzed 259 comments on how forum writers on Flashback valued Quran burning. This study takes a perspective that focuses on developing knowledge that can help people who are disadvantaged. Social constructivism and intersectionality are the theories that have been adopted. The study reveals themes that almost entirely center on muslims reactions to the event rather than the event itself. Many themes are pro-Quran burning, and some of those who are against it are not motivated by anti-discrimination concerns. It turns out that forum writers place more value on the burning of the Quran and less on muslims and their faith.
|
83 |
Nyanser av islam i läroböcker - Religionsdidaktiska utmaningar och möjligheterGren, Richard January 2019 (has links)
Islam är en religion som under en längre tid varit föremål för negativ stereotypisering ivästerländsk diskurs, som i denna uppsats används som en generalisering av länder som präglats av liknande kulturella och religiösa värderingar och därför går att jämföra med en svensk kontext. Genom religionsundervisningen ska dock olika perspektiv och tolkningar av religioner undersökas av elever vilket innebär att denna stereotypt negativa bild av islam behöver nyanseras. Denna kunskapsöversikt undersöker vad befintlig forskning säger om hur islam och muslimer framställs i svenska läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Därefter ställer texten frågan om hur lärare eventuellt kan nyansera den bild som förmedlas genom dessa kanaler för att uppnå de övergripande målen med religionsundervisningen, vilket besvaras genom att undersöka det befintliga forskningsläget på området. För att besvara dessa frågor beskrivs även ämnetsbakgrund i form av forskning kring ämnena islamofobi och representationen av islam itraditionell svensk media. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen utgår från sökning av material i databaser som ERIC, Swepub, Google Scholar och Libsearch, där sedan en urvalsprocess har skett utifrån det övergripande syftet och uppsatsens tre frågeställningar. Kunskapsöversikten finner att framställningen av islam och muslimer i svenska läroböcker för gymnasiet är negativ och stereotyp vilket stämmer överens med tidigare forskning. Islam framställs som en konservativ homogen enhet där sunniislam ofta beskrivs som normen och där viss forskning även visar att en sunniislamistisk tolkning av islam ges företräde och auktoritet i vissa läroböcker. Detta innebär att båda de två stora influenserna på elevernas förståelse av islam är präglade av dessa orientalistiska och islamofobiska värderingar. Lärarens uppdrag i att nyansera denna bild blir därmed viktig, både ur ett värdegrundsperspektiv, samhällsperspektiv samt för att möta kursplanernas mål. Ett första steg för att nyansera denna bild är att läraren måste vara medveten om det ramverk genom vilket islam framställs. Ytterligare möjligt sätt att motverka denna homogena bild av islam identifieras genom en hermeneutisk tolkning av religion.
|
84 |
En annan bild av islam : En kvantitativ studie kring ungdomars religiösa aktivitetNorén, Desirée, Rydberg, Marlén January 2020 (has links)
Den begränsade bild som medierapporteringen ger av islam och muslimer är en bidragande faktor till de stereotyper som florerar i samhället. Målet med denna studie är att lyfta fram en mångsidig bild av unga muslimer i Sverige genom att undersöka om och hur de utövar sin religion. Kvantitativ datainsamling med enkäter i fokus är den metod som valts för att bäst besvara arbetets frågeställningar. Materialet baserar sig på 55 enkäter besvarade av elever i årskurs 9. Enkäterna har jämförts utifrån aspekter såsom kön samt etnicitet och har sedan analyserats utifrån socialiseringsteorin och deprivationsteorin. Resultatet påvisade stora skillnader kring den religiösa aktiviteten mellan ungdomar som är födda i Sverige och ungdomar som är födda utomlands. Mellan könen påvisas inte lika tydliga skillnader utan snarare en rad likheter.
|
85 |
Jag känner inte att jag är en del av dom, av det här landet : En kvalitativ studie om muslimska ungdomars upplevelser av främlingsfientlighet och känsla av tillhörighet i SverigeMeygag, Somaya, Sveen, Tihana Danica January 2021 (has links)
Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.
|
86 |
Invandrares upplevelser av hälso- och sjukvården i Sverige. En litteraturstudie om invandrares möte med den svenska vårdenOmar, Midia, Lundqvist, Yvonne January 2004 (has links)
The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family. / Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död.
|
87 |
”Det är ju någon slags rädsla för det som är annorlunda” - Tre lärare om islamofobi och undervisning i religionskunskap på gymnasieskolanLundkvist, Lisa January 2009 (has links)
Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel. Lärarnas största utmaning ser de därför som att visa på en nyanserad bild där olika riktningar av islam diskuteras. Analysen pekar på att fokusering vid de negativa bilder som visas upp i media, på Internet och i läroböcker riskerar att få motsatt effekt och snarare förstärka de stereotypa bilder man söker motverka.
|
88 |
Bilden av muslimer i media - en innehållsanalys av tidningsmedia veckan efter 11 september 2001Tedgård, Joel January 2011 (has links)
Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ”orientalism”-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa. Däremot gick det inte att utläsa någon generell uppfattning bland tidningsmedia att det finns en koppling mellan islam och terrorism.
|
89 |
Individ eller kollektiv : En kritisk diskursanalys kring svensk press framställningar av muslimer respektive icke-muslimer / An individual or a collective : A critical discourse analysis about the Swedish press representations of Muslims and non-MuslimsAziz, Rahil, Malmebo, Pontus January 2016 (has links)
The Western world’s view of Muslims became more negative after the terrorist attack on the World Trade Center. International as well as Swedish studies show how negative attitudes towards Muslims increased after the attack. This study analyses discourses regarding Muslims and non-Muslims in Swedish press in relation to two terrorist attacks. This is done by a critical discourse analysis on three newspapers reports on the terrorist attack in Oslo and Utøya 2011 and the terrorist attack on the headquarters of magazine Charlie Hebdo in Paris 2015. The study uses social constructionism and Orientalism as a theoretical framework. Study results show more differences than similarities in the portrayal of the offenders. Main findings include that Breivik was portrayed as an individual, unlike the Kouachi brothers who were portrayed as part of a larger group as well as the fact that the brothers in a high degree were linked to Islam. The study concludes that Swedish press differentiates Muslim and non-Muslim perpetrators. Media affect people’s actions and thoughts and ought to affect how authorities treat this group and it’s therefore important for social workers to be critical of media reporting’s in order to meet clients individually, rather than in a generalising manner.
|
90 |
"Har det blivit bättre?" : En kvalitativ innehållsanalys av hur islam presenteras i läroböcker för gymnasiet / "Has it gotten better?" : A qualitative content analysis of the portrayal of Islam in textbooks for upper secondary schoolSandberg, Linus January 2019 (has links)
The aim of the following study is to examine the portrayal of Islam in Swedish textbooks for upper secondary education, as well as to compare how the textbooks present Islam with how they present Christianity. The textbooks used in this study have been examined using a qualitative content analysis. The result of the study suggests that the textbooks’ presentation of Islam has, based on previous research on the same subject, become better, although it is still not completely unproblematic. Even though modern textbooks try – and are relatively successful – to avoid stereotypical and over-generalised portrayals of Islam and Muslims, descriptions and formulations that are highly charged are still present. The study also shows that the textbooks rarely examine Islam through the lens of source criticism. In their respective chapters on Christianity, the textbooks examine Christianity using source criticism. This, however, does not occur in the chapters on Islam. / Syftet med följande studie är att undersöka presentationen av islam i svenska läroböcker avsedda för gymnasieutbildning, samt att jämföra hur läroböckerna presenterar islam med hur de presenterar kristendom. Läromedlen som använts i denna studie har undersökts utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av undersökningen tyder på att läromedlens presentation av islam har, utifrån tidigare forskning av samma ämne, blivit bättre. Trots detta är det fortfarande inte helt oproblematiskt. Även om moderna läroböcker försöker – och gör det relativt bra – att undvika stereotypa och övergeneraliserande framställningar av islam och muslimer förekommer ändå beskrivningar och formuleringar som är ytterst värdeladdade. Undersökningen visar även att läromedlen sällan granskar islam källkritiskt. I sina respektive kapitel om kristendom granskar läroböckerna kristendomen källkritiskt. Detta förekommer emellertid inte i kapitlen om islam.
|
Page generated in 0.043 seconds