Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne, representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell. Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.

<p>Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne,</p><p>representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell.</p><p>Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.</p>

<p>Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad. Islam framställs som en religion oförenlig med demokratiska värderingar och som sammanfaller med terrorism och fanatism. Även antisemitism beskrivs som en muslimsk företeelse. Islam i media presenteras, till skillnad från andra religioner, som en ideologisk och politisk rörelse och inte som en personlig andlig tro. I debatten om islams roll i Sverige och Europa har en perspektivförskjutning skett från det reella till doktrin, där muslimer avhumaniserats som individer och tillskrivits en kollektiv identitet.</p>

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats. Denna hypotes testades empiriskt där metodiken bestod av kvalitativa observationer direkt på en gata (Madanpura) samt två festivaler (Roza Iftar &amp; Divali) med anknytning till affärsrelationen mellan hinduer/muslimer verksamma i sidenbranschen. Utöver detta utgör intervjuer med berörda affärsmän som respondenter ett annat underlag för data. Forskningen begränsades till en specifik gata och en likaså aktivitet, med fokus på hinduiska och muslimska näringsidkare som skapar och påverkas av ekonomiska/sociala relationer sidenproduktionen alstrar. Resultatet tyder på att; Madanpura är en rumslig samlingsplast för interaktioner mellan muslimska och hinduiska affärsmän i sidenbranschen. Och dessa affärsrelationer, som är en del av ett civilt nätverk i samhället via dess interaktiva aktiviteter, innebär även sociala relationer, i samband med särskilda högtider. Men av den politiska kontexten är det möjligt att relationerna socialt och ekonomiskt, rubbas av etniska inre stridigheter.

Independent schools are a central issue in the school world, the perception of independent schools varies and many people express opinions about them in the media. An independent school is according to the National Agency a school that has a different principal than the county or municipality. Independent schools may not charge fees but their revenue comes from municipal grants from municipalities (Berglund 2007, p. 10). An independent school can be driven by an association, foundation or company and to run an independent school requires a permit from the Education Department. The purpose of this paper is to see how four principals at independent schools with a Muslim profile are working to strengthen their students’ Muslim identity in relation to the society they live in and how schools work with value issues. We also had the intention of studying the schools environment. To help us, we used the following questions: How does the school principal integrate different value issues? What are the principals’ thoughts on their schools work with their students before meeting with the community? What are the principals thoughts on the schools work to enhance their students’ Muslim identity? What is the purpose of the school profile? What is the environment like in and around the school? We have used interviews and observations as a method to find out how principals producing work at an independent school with a Muslim profile, and how they work with students’ identity formation. In this qualitative study, we have interviews with two principals and two assistant principals and observations from three of the schools. Based on our research, we have concluded that there is little to distinguish an independent school with a Muslim profile from a public school. Both are part of the Swedish school system, so they must follow the national curriculum, the time plan, and the Education Act. According to the principals that we interviewed, what distinguishes an independent school with a Muslim profile from a public school is that they serve halal food, girls and boys have separate PE lessons, they have one lesson a week for the school's profile subject (Islam or Arabic), schools have a prayer room that students can access throughout the school day and the school is closed during the Muslim feasts. According to the principals that we interviewed, the main reason for choosing an independent school with a Muslim profile should be because of the work in the schools that is based on building up students’ Muslim identity. They do this for the students meeting with the society they live in, if the schools have built up a solid cultural foundation of the students, the transition to the community much easier. In our social world is the view of knowledge, learning and parenting culture bound. Lahdenperä writes about "learning -through-culture" and with this she means that children learn through their own culture, that shapes them as individuals and through it they learn what is worth to know (Lahdenperä 2003). Our observations revealed various differences between the schools’; the most obvious difference was the religious texts and symbols that were on Sham School. Our observations also showed different connections between the schools’; one was that they were in abandoned buildings, mostly in industrial areas. Another clear connection between the schools was that all had prayer rooms and these floors were covered with a large red carpet. The prayer rooms looked exactly like they do in a mosque. The conclusion of our study is that despite the schools’ public profile, independent schools with Muslim profile, they educate their students in different ways and their priorities are also different. Thus, one can´t assume that all independent schools with Muslim profile works the same way. Just as in public schools, it is about what the staff at the schools believe that the schools purpose and also their efforts to achieve the schools different goals.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

No description available.

Studien syftar till att studera religion och samhälle i Johannes Anyurus roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Syftet är också att studera vilken roll religionen fyller i det offentliga rummet samt religionens förmåga att vara en konstruktiv resurs i samhället. Hypotesen för studien är att Anyuru genom romanen framställer islam som en konstruktiv resurs i morgondagens samhälle samt att religionens betydelse och konstruktiva roll aktualiseras. Då jag undersökt källmaterialets innehåll, vad detta förmedlar och vilken bild som återges har en kvalitativ analys som metod valts ut för studien. Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt i diskussionerna om det postsekulära samhället som ofta gällt kristendomen men denna studie bidrar till att ställa islam och Anyurus bok i en sådan postsekulär belysning. Slutresultatet av studien visar att religionens roll återaktualiseras i romanen. Enligt tolkningar som gjorts av Anyurus skildringar av religion och samhälle är han som postsekulär författare en inklusivist. Detta innebär att han vill inkludera alla i det offentliga rummet. Religionen har inte tappat sin betydelse i det framtida samhället, tvärtom visar Anyuru via sina skildringar flera positiva funktioner i form av att utsatta känner hopp, gemenskap och samhörighet. Enligt undersökningens tolkningar ska religionen enligt Anyuru inte privatiseras då detta döljer ett maktutövande vilket han också ger flertal exempel på. Att begränsa religionens roll i samhället med hänvisning av ett terrordåd visar författaren är fel genom att helt ta avstånd från jihad och radikaliserad islam i romanen. Budskapet han sänder ut är att religionens funktioner ska erkännas i offentligheten, dessa skildrar han som kärleksfulla och konstruktiva. Därmed spräcker Anyuru många fördomar om islam. Romanen kan mycket väl fungera i religionsundervisning då eleverna ges möjlighet till att granska källan men också reflektera kring religionens roll i ett framtida samhälle. Liksom tidigare forskning så visar min analys att religionen har en återaktualiserad roll i framtiden och hypotesen för min undersökning har visat sig stämma.

The aim of this study is to examine the portrayal of Islam and Muslims in Swedish textbooks published between 1968 and 2018, and whether there has been a development in the portrayal. The material that has been analyzed is five textbooks aiming towards the Swedish secondary school. The chosen method and theory for this paper is critical discourse analysis, within this theory, the three-dimension model by Fairclough was chosen to analyze the results. The result showed various representations, the ones that stood out were Islam and Muslims as “the Other” in correlation to the west, homogenous, violent and male-dominated. The development one could see were that the first three textbooks, written between 1968-1997 showed a clearer representation of Islam and Muslims as homogenous while the textbooks between 2009 and 2018 sought to represent Islam and Muslim to a greater extant by highlighting a variation within the religion.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad olika böcker och forskningsartiklar tar upp om islamofobi. Ytterligare ett syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur man kan arbeta och motverka förekomsten av islamofobi inom skolans ramar. För att kunna uppfylla dessa syften har följande frågeställningar framställts: Vad är islamofobi och vad är orsakerna bakom det? Förekommer islamofobi i skolan, och isåfall på vilka sätt förekommer det? Försöker lärare reducera förekomsten av islamofobi i skolan, och om det sker, hur kan man arbeta för att reducera islamofobi i klassrummet? Metoden som har använts i detta arbete har varit informationssökning. För att kunna finna relevant litteratur och kunna besvara dessa frågeställningar har databaserna Education Research Complete (ERC), Eric via Ebsco och SwePub använts i detta arbete. Genom detta har vi kunnat samla in empirin och därefter kommit fram till resultaten till våra frågeställningar. Islamofobi innebär rädsla för muslimer, och det finns olika orsaker bakom det, bland annat medias negativa porträttering av islam och muslimer. Detta leder till att det uppstår olika stereotyper och fördomar om islam och muslimer, vilket i sin tur leder till förekomsten av islamofobi. Inom skolans ramar förekommer islamofobi, bland annat i form av kränkande yttranden och behandlingar. Enligt skollagen råder det nolltolerans gentemot kränkande behandlingar och diskriminering inom skolans ramar och därmed försöker lärare och skolor reducera förekomsten av islamofobi. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom att uppmuntra de som blir utsatta att berätta för lärare, så att de kan göra en kränkningsanmälan. Ytterligare ett sätt är att förse eleverna med adekvat information om islam och muslimska sedvänjor, i syfte av att motverka fördomar och medias negativa framställning av muslimer.