The purpose of this thesis is to study the 2021 documentary series Stockholm’s blodbad – Kampen om tronen from a historical cultural perspective using narrative analysis and film theory. The foundation for the analysis is to be found in Jörn Rüsen’s definition of history culture, where historical narratives are seen as part of a collective identity, and where different dimensions of history culture are balanced to create an impression of truth. The aim is to explore how the documentary series is part of and dependent on the historical cultural context in which it was created, and also to problematize this situation.

Självmordsbombningar som strategiskt vapen har blivit allt vanligare vilket har gjort att betydelsen av mediernas rapportering om dessa har ökat. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka och problematisera de könsstereotyper som omgärdar manliga respektive kvinnliga självmordsbombare,samt att förstå vad dessa bottnar i och kan leda till. För att göra detta narrativanalyseras fyra svenska dagspresstidningars rapportering om olika självmordsattacker i tre olika fall: de utförda av de tamilska tigrarna på Sri Lanka, samt självmordsattackerna i Moskvas respektive Londons tunnelbanesystem. De huvudsakliga observationer som uppsatsen utmynnar i, är att kvinnliga självmordsbombare oftare än män, definieras utefter sitt kön, samtidigt som tidningarna ibland gör avsteg från könsstereotypen om ”den irrationella kvinnan” och den rationella mannen”. Detta kanbland annat förklaras med att överskridelser av könsgränser försöker rationaliseras bort för att föreställningen om kvinnor som icke-våldsliga och män som våldsliga, ska kunna upprätthållas. Dessa föreställningar riskerar att leda till att fler kvinnor börjar utföra självmordsbombningar ochatt organisationer med kvinnliga självmordsbombare åtnjuter större sympatier än organisationer utan sådana. / Suicide bombings as a strategical weapon has become ever more common, which has increased the importance of media coverage of those events. Hence, the aim of this essay is to investigate and problematize the gender stereotypes surrounding female and male suicide bombers respectively, and to understand the origins of these and what they might lead to. In order to do this, four Swedish newspapers' reporting on three different cases of suicide bombings, are put through a narrative analysis: those committed by the Liberation Tigers of Tamil Eelam, in Sri Lanka, and the suicide bombings of the Moscow and London subway systems. The main observations made, are thatfemale suicide bombers, more often than their male counterparts, are defined along the lines of gender. Simultaneously, the newspapers are moving away from gender stereotypical descriptions, such as the one about ”the irrational woman” and the ”rational man”. This move can, in part beexplained by the deployment of an attempt to rationalize away and to escape concepts of gender transgressions in order to uphold conceptions of women as non-violent and men as violent. These conceptions runs the risk of making more women turn to suicide bombings, and to boost sympathies for organizations with female suicide bombers, in the public eye, in favor of those with males alone.

Denna uppsats är en kvalitativ litteraturstudie som ämnar undersöka  framställningen av två bibliska gestalter, Judas Iskariot och Pontus Pilatus, i den populärkulturella TV-serien ”The Bible” och hur framställningen förhåller sig till de bibliska utsagorna. Fokus ligger på hur man karaktäriserat och framställt dem i förhållande till den skuld de tillskrivits i evangelierna för Jesu korsfästelse. Det övergripande syftet med uppsatsen är att utreda vilka konventioner som styr bibliska adaptioner och om det kan finnas ett missionerande syfte med TV-serien. Det hela härleds till Wiktorin (2010) tes om att religionsutövare kan använda populärkulturella framställningar som en del i en missionen och att populärkulturen är en stark pjäs vid förmedling av livsfrågor och grundläggande värderingar. Metoden som använts är en litteraturvetenskaplig metod; narrativanalys och den teoretiska ramen som omgärdar framställningen är adaptiosnteori, enligt McFarlane (1996) och Leitch (2007). Undersökningen visar att de populärkulturella konventionerna ifråga om berättandet och framställning av karaktärerna påverkar framställningen mycket. Processen, att adaptera en karaktär från litterär bibliskkälla till visuellt medium bidrar till att det blir mer komplexa karaktärsbeskrivningar och skuldfrågan blir svårare att förhålla sig till, eftersom det presenteras bakomliggande orsaker till handlingarna som Judas och Pilatus tillskrivs. Vidare kan man också hävda att författarna Downey och Burnett har haft ett missionerande syfte med serien, eftersom de såg skapandet av den som ett kall, en idé given av gud (CBSnews.com). Ytterligare tecken på missionen är att produktionen på något sätt är kopplat till ett företag, eller samfund som har den kristna missionen som huvudsyssla.

Harry Potter-serien har kommit att bli en väldigt populär serie både hos barn och vuxna över hela världen. I både böckernas originalform och de adapterade filmerna har människor förälskat sig i berättelserna om Harry Potter och hans magiska värld. Det har gjorts flertalet studier om Harry Potter, där olika perspektiv behandlas utefter böckerna och/eller filmerna. I denna studie är syftet att jämföra den tredje boken respektive filmen i serien, Harry Potter och fången från Azkaban (2001; 2004), för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan boken och den adapterade filmen.Studien tar hjälp av två analysmetoder: narrativanalys och komparativ analys. Med hjälp av dessa analysmetoder har en resumé skrivits som behandlar både boken och filmen i sin helhet. Analysmetoderna har även använts till att redogöra för och jämföra bokens respektive filmens uppbyggnad och genre, men också tre av de viktigare karaktärerna i de olika medierna.Analysen visar att karaktärernas viktigare egenskaper inte påverkas i adaptionen, detsamma gäller för berättelsens handling och genre. Vissa händelser och egenskaper som finns med i boken finns inte med i den adapterade filmen, vilket kan förklaras av att filmskaparna var tvungna att göra flera val i produceringen av filmen för att behålla kärnan i berättelsen.Uppbyggnaden påverkas i adaptionen genom att de olika medierna för berättelsen vidare genom skilda sätt, men berättelsens kärna hålls intakt. I undervisningssyfte går det att dra slutsatsen att denna berättelse, både som bok och film, går att arbeta med i undervisningen i årskurs 1-3.

No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka hur det i kursen Svenska 1 på gymnasiet går att arbeta med två skönlitterära verk, Hannahs hemlighet och Undret, för att skapa medvetenhet om diskriminering utifrån temat funktionsvariation. Studien ämnar ge förslag till hur det går att arbeta med frågor kring funktionalitet i svenskundervisningen samt till att styrka användningen av skönlitteratur vid arbete med värdegrundsfrågor. De frågor undersökningen förankras i är följande: På vilket sätt skildras funktionsvariation kopplat till diskriminering i den valda litteraturen? På vilket sätt kan de litterära verken erbjuda identifikationsmöjligheter för unga läsare med funktionsvariation? Hur kan de skildringar som återfinns i verken vara relevant för dagens gymnasieelever och samtidigt bidra till skolans värdegrundsarbete? De teorier som valdes för arbetet är crip theory och den transaktionella teorin. Hermeneutik och narrativanalys valdes som metoder för att analysera materialet. Resultatet visade att funktionsvariation skildras genom betoning och kritik av normer i samhället.

Uppsatsen menar att undersöka vilka aspekter av genus och makt som kan ses i händelseförlopp i bilderböcker som konsumeras av barn i åldern 0–6. Bilderböcker kan ha stor inverkan på barns syn på genus (Peterson & Lach, 1990) och eftersom en del av en förskollärares yrkesroll är att motverka traditionella könsmönster (lpfö 16) vill vi undersöka just hur genus som presenteras för barn i händelseförloppen samt hur makt mellan vuxna och barn framställs. Med stöd i Connell & Pearse (2015) genusteorier, Nikolajevas (2017) teorier om narrativ samt Kårelands (2013) teorier om maktkampen mellan barn och vuxna i barnlitteratur, undersöks tre böcker av den mest utlånade barnlitteraturen på Malmö stadsbibliotek under 2018. Arbetet har utförts genom en kvalitativ narrativanalys. Analysen visar att händelseförloppen i böckerna både kan ses som maskulina och feminina men en övergripande bild som utformas är vuxnas makt över barn samt en stark moralisk underton.

The rightwing-populist movement has gained momentum in recent years throughout the western world. The recent spike of organized Islamic terror organization has been one of the root causes of the spark about the debate of what western culture actually is, which has resulted in a gain for the rightwing-populist movement and a normalization of populist Islamophobic rhetoric. This bachelor theses focuses on the portrayal of Islam by the US president, Donald J. Trump. The purpose of the study was to analyze how Donald Trump portrays Islam in some interviews and speeches and try to pinpoint in his rhetoric reasoning how he interprets Islam in the American context. To fulfill this purpose four different forms of speeches has been analyzed. The nature of the speeches is either a type of interview or where Trump talks as a lone speaker. The study aimed to offer an answer to how Islam becomes a politized phenomenon and to determine the narrative in Trumps statements and thereafter use that narrative to offer a perspective on the incitement of the established narrative. Therefore, to answer the question about the politization of Islam the study has worked with Jonas Lindbergs (2017) Religion in Nordic politics as a means to societal cohesion and Carolina Ivanescus (2010) Politicised religion and the religionisation of politics. Rogers Brubakers (2017) Between nationalism and civilzationism was used to offer a perspective on the incitement to Trumps reasoning that orientates around right-wing populist understanding of Western cultural values. Thus, were these theories the theoretical framework to this essays study. The methods used for the study was content analysis and narrative analysis. The narrative analysis, as explained was used to establish the narrative in Trumps statements while the content analysis was used a method to systematize the empiricism and to facilitate the process of coding of the material. The conclusion of the study is that Donald Trump uses Islam as a depicted threat to the American people and the American culture. Islam takes aim on majority group in America and threatens to implement new normative understandings that emerges from Islamic doctrine. The Christian identification of the American people is threatened and the secular spirit as well that is in impregnated in the American culture. In Trumps understanding the threat has reached a breaking point where he, as the leader of the country, is the sole solution to this dictated problem.

This thesis aims to analyse Vladimir Putin’s strategic use of communication in his interview with Tucker Carlson in February of 2024. The research questions intend to identify the use of such strategies and how they are used to further strengthen Putin’s political agenda. The interview was studied together with a theoretical framework consisting of propaganda analysis, narrative analysis and critical discourse analysis of which all were abetted with one of Lukes’ three faces of power. Previous research has shown how dictators have used propaganda to both legitimize their current position and justify actions. These findings concur with the result found in this thesis, but the studied material also proved to contain a more offensive and hostile strategy. The results consequently gave some insight into how Putin, and other dictators, can use media to strengthen their positions of power and legitimize military interventions. But it also demonstrated how language can be operated to produce mistrust and possibly weaken opponents.

Gymnastics is a sport with a high risk of injury. The constant risk of injury leads to many opportunities for a gymnast to experience fear. Little is known about how gymnasts experience fear and how coaches perceive gymnasts' fear. The present study was a case study, with the purpose of exploring the experiences of post-injury fear in a gymnast-coach dyad. Two participants (a gymnast and his coach) were interviewed about their experiences of fear and injury. The experiences were analyzed using a narrative analysis, namely holistic form structural analysis. The analysis revealed three narratives. The coach had a hero’s journey narrative whereas the gymnast had both a chaos and a redemption narrative. These narratives complemented each other well as they made up for each other's weaknesses. These tales shared many similarities like chaos, motivation, and the negative consequences of fear and injury. They also had differences, for example, only the coach talked about identity, and only the gymnast talked about learning to cope with fear. The findings illuminate how two different people can experience the same incident of fear differently and how those different views complement each other / Gymnastik är en sport med hög skaderisk. Den höga skaderisken leder till flera tillfällen där en gymnast riskerar att bli rädd. Lite är känt om hur gymnaster upplever rädsla samt hur gymnastiktränare uppfattar deras rädsla. Den föregående studien var en fallstudie med syftet att undersöka upplevelserna av post-skada rädsla hos en gymnast-tränare duo. Två deltagare (en gymnast och hans tränare) intervjuades angående deras erfarenheter av rädsla och skador. Deras upplevelser analyserades med en narrativ analys, nämligen en holistisk formstrukturanalys. Analysen resulterade I tre narrativ. Tränaren hade ett så kallat hero’s journey narrative medan gymnasten hade både ett kaos (chaos) narrativ och ett upprättelse (redemption) narrativ. Narrativen komplimenterade varandra väl genom att balansera ut varandras tillkortakommanden. Gymnasten och tränarens historier delade många likheter som kaos, motivation och de negativa påföljderna av rädsla och skada. De hade också aspekter som var unika till en berättelse som identitet och vikten av att lära sig att hantera rädlsa. Studien visar på hur två olika individer kan uppleva samma incident av rädsla på olika sätt och hur de kan komplimentera varandra.