No description available.

Introduktion: Människan har historiskt sett levt i och med naturen. Industrialiseringen har orsakat ett mer distanserat och bortkopplat liv till naturen och människans biologi är fortfarande anpassat för ett liv som jägare och samlare. Dagens folksjukdomar har gått från smittsamma till mer livsstilsrelaterade. Sjukskrivningar i psykisk ohälsa har stadigt ökat i Sverige, vilket bidrar till stora individuella och samhälleliga kostnader. Människor är mer stillasittande än någonsin och möter inte rekommendationer om fysisk aktivitet. Sammantagen tidigare forskning visar på naturens positiva hälsoeffekter för både fysisk- och mental hälsa. Då forskning om naturen och dess positiva hälsoeffekter i en svensk kontext är begränsad, är det av folkhälsovetenskaplig relevans för ytterligare studier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tiden spenderad i natur och grönområden påverkar det upplevda välmåendet hos vuxna (18–65 år). Hypotesen var att desto mer vistelsetid i natur och grönområde, desto bättre är det upplevda välmåendet. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät med sammanlagt 22 frågor (n=93). Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: En stegring i upplevt välmående i alla hälsovariabler gick att utläsa med ökad utevistelsetid i natur. Det gick även att se en stegring med tid spenderad i grönområde och den upplevda fysisk hälsa men inte för de övriga hälsovariablerna. Dock visade inte resultaten på statistisk signifikans. Slutsats: Resultaten av den här studien bekräftar tidigare forskningsfynd. Studien visade på ett svagt dos-responssamband mellan tid spenderad i natur och grönområde och ökat upplevt välmående. / Introduction: Humans have historically lived in and with nature. Industrialization has caused a more distant and disconnected life from nature and human biology is still adapted for a life as a hunter and gatherer. Sick leave due to mental illness has steadily increased in Sweden. People are more sedentary than ever and do not meet physical activity recommendations. Previous research shows nature's positive health effects for both physical and mental health. As research on nature and its positive health effects in a Swedish context is limited. Aim: The aim of the study was to investigate whether the time spent in nature and greenspaces affects the perceived well-being of adults (18–65 years). The hypothesis was that the more time spent in nature and greenspaces, the better the perceived well-being. Methods: The study was a quantitative survey study with a cross-sectional design. Data were collected using a digital survey with a total of 22 questions (n=93). The data were then analyzed in the program IBM SPSS Statistics. Results: An increase in perceived well-being in all health variables could be inferred with increased time spent outside in nature. It was also possible to see an increase in time spent in greenspaces and the perceived physical health, but not for the other health variables. However, the results did not show statistical significance. Conclusion: The results of this study confirm previous research findings. The study showed a weak dose-response relationship between time spent in nature and greenspaces and increased perceived well-being.

As rain events are likely to intensify and the proportion of impervious areas in cities increases, greater demands are put on stormwater management. Nature-Based Solutions (NBS) have become more popular over the past decades to be integrated into the stormwater strategy in order to reduce the volume of runoff in cities. For NBS to be effective over long term, maintenance must be prioritized. This study addressed two questions, what are the difficulties in modeling (lack of) maintenance over time and what are the consequences in terms of water quantity with inadequate maintenance on the long- term efficiency of NBS?. This was found by developing a hydrodynamic model in SWMM, where three NBS types were modeled, rain garden, permeable pavement, and infiltration trench. The efficiency of maintenance was investigated by creating several scenarios where different parameters were identified to represent maintenance. The parameters were varied for different precipitation events, as the effect of maintenance depends on the type of precipitation used. In general, inadequate maintenance has been proven to have little impact on rain events with a return period of 2-years, while a large difference could be seen for intense rains. Two consequences as a result of an absence of maintenance are overgrown vegetation and clogging of the media. Clogging was investigated for all three NBS types, and was found to have a large impact on its efficiency over time. The result also shows that despite the inadequate management, NBS can still contribute to manage stormwater, but with lower efficiency. / I takt med att regnen kommer att intensifieras och andelen hårdgjorda ytor i städer ökar, så ställs allt högre krav på dagvattenhantering. Naturbaserade lösningar (NBS) har under senaste decenniet blivit alltmer populära att integrera i dagvattenstrategin för att minska mängden dagvatten i städer. För att NBS ska vara effektiv över tid behöver skötseln prioriteras. Den här studien adresserar två frågor, vilka är svårigheterna med att modellera (bristfällig) underhåll över tid och vad är konsekvenserna av bristfälligt underhåll på NBS effektivitet över tid. Detta besvarades genom att skapa en modell i SWMM där tre NBS typer modellerades, regnbädd, genomsläpplig yta och infiltrationsdike. Effekten av underhåll undersöktes genom att skapa flera scenarion där olika parametrar som identifieras för att representera underhåll. Parametrarna förändrades sedan för olika nederbördstyper, då effekten av underhåll beror på vilken nederbördstyp som studeras. Bristfälligt underhåll sågs generellt inte ha någon större påverkan på 2-års regn, medan en stor differens kunde ses för de intensiva regnen. Igenvuxen vegetation på ytan och igentäppning av media, som konsekvens av undermåttligt underhåll, undersöktes bland annat för de tre NBS typerna, och resultatet visade att det har stor påverkar på dess effektivitet över tid. Resultatet visar också, trots otillräckligt underhåll, att kan NBS ändå bidra till att hantera dagvatten, men med betydligt lägre effektivitet.

Denna uppsats analyserar dikterna ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” och ”(Koelbjergkvinden)” ur Gunnar D Hanssons diktsamling Tapeshavet. Dikterna undersöks i förhållande till Timothy Mortons ekokritik, samt ur ett metapoetiskt och etiskt perspektiv. Vad dikterna framhåller är det problematiska i att försöka skriva fram en anti-antropocentrisk värld eftersom det mänskliga subjektet alltid finns implicerad i det metapoetiska greppet som Hansson använder sig av. Dikterna bär i och med detta också på en etisk aspekt eftersom de engagerar sig i frågor om både hur man bör och kan dikta om miljön. / This essay analyses the poems ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” and ”(Koelbjergkvinden)” from Gunnar D Hansson’s collection of poems Tapeshavet. The poems are examined in relation to Timothy Morton’s ecocriticism, and from a meta-poetic and ethical perspective. What the poems emphasize is the problematic aspect of trying to convey an anti-anthropocentric world, as the human subject is always implicated in the meta-poetic grip which Hansson uses. Subsequently, the poems also carry an ethical aspect because they engage in questions about both how one ought and can write about the environment.

In this project I am exploring 6 different life forms; snail, slime mold, frog, rock, moss, and fungi. I am approaching these life-forms as agent entities for me to channel, and act for them as vessels.  “Apocalypse Fatigue” is both an exploration of my own artistic practice, by attempting to create works from a nonhuman-centric perspective and investigating how different entities can be co-creators, and an exploration of its sustainability.   It is also an attempt to approach nature as a direct actor to create multiple narratives regarding climate change. Taking the perspective of another organism allows me to imagine alternative ways of being in the world, and through them, I can explore my own emotions, artistic visions or reflect on social issues with a fresh perspective. In a wider way, my work tries to challenge, modestly, dominant world views and presents an alternative to the apocalyptic narratives so often mobilized when speaking about climate change.

Erscheinen eingestellt

Examensarbetet ”Avträdets Arkitektur” utgår både från en problematisering av vår tids användning av vattentoaletten och använder också utedassets arkitektur som generator för projektet. Avträdet är en bortglömd byggnad, som kan berätta mycket om hur vi levt förr, men framförallt ett exempel på en arkitektur som för människan närmare naturen. Det är framförallt denna aspekt som legat till grund för detta projekt. Arbetets frågeställning har varit: Hur kan en arkitektur, som tar avstamp i det traditionella utedasset, bidra till att minimera samhällets vattenförbrukning och samtidigt addera sinnliga kvaliteter till den arkitektoniska upplevelsen i en bostad? Efterforskningen har innefattat hur rening av vatten fungerar, vilka miljökonsekvenser de för med sig och vilka alternativ som finns, samt utedassets funktion, utseende och historiska värden. Arbetet har resulterat i en ny typologi, ett slags större radhus, på Gotland. Tack vare ett gemensamt, mer lokalt, reningsverk och en toalettlösning som baseras på en vakuumlösning med urinseparation kan man bättre ta tillvara på resurser och minska användningen av vatten. Byggnaden inspireras på flera sätt av utedassens utseende och funktion, exempelvis genom att integrera kalla och varma utrymmen och en ständig närhet till naturen. / The thesis "Architecture of the privy" is based on both questioning our contemporary use of the flush toilet as well as using the privy as a generator for the project. The outhouse is a forgotten building, which can tell a lot about how one lived in the past, but above all an example of an architecture that brings us closer to nature. It is primarily this aspect that has been the base for the architectural question. The working question of this thesis has been: How can an architecture, which uses in the traditional outhouse as a generator, help to minimise society's water consumption and at the same time add sensual qualities to the architectural experience in a house? The research has included how purification of water works, the environmental consequences they bring and what the alternatives are, as well as the privy’s function, appearance and historical values. The work has resulted in a new typology, a kind of larger row house, in Gotland, Sweden. Thanks to a common, more local, wastewater treatment plant and a toilet solution based on vacuum with urine separation, one can better utilise resources and reduce the use of fresh water. The building is in many ways inspired by the appearance and function of the privy, for example by integrating cold and warm spaces and a constant proximity to nature.

Das Thema der Ausschreibung hat mich zu einer Fußbodengestaltung für den öffentlichen Raum inspiriert, die von der Natur durchdrungen und in Besitz genommen werden kann. Die kreisrunde Fläche besteht aus sechs durchbrochenen Betonsegmenten, die in Serie produziert und variabel gestaltet werden können, z. B. mit Mosaiken aus farbigen Keramikscherben oder Natursteinen. Die Mitte der sechs Segmente bildet eine flache Schale, die als Springbrunnen oder Wasserschale gedacht ist. Die mit Erde gefüllten Durchbrüche in den Segmenten können mit Wildblumen bepflanzt werden, die Bienen, Schmetterlinge und andere Insekten anlocken. Die Wasserschale soll Insekten und Vögeln als Tränke dienen. In der vegetationsarmen Jahreszeit sorgt das Blütenornament der Bodengestaltung für eine freundliche Atmosphäre. Es tritt im Frühling und Sommer zunehmend hinter der Natur zurück, die sich aus ihm heraus entfaltet und es zu einer kleinen Oase werden lässt.

Since the early 2000s, the city of Paris has launched several greening initiatives with the scope of, among many, strengthening its green infrastructure (henceforth, GI). With the support of the municipality, citizens actively participate in this transformation, for instance by reactivating and managing former wasteland sites, making the streets blossom, covering walls and roofs with plants and creating new micro-ecosystems. But what is their impact? Citizens engaged in selected participatory initiatives along the local GI have been questioned and interviewed to find out more about their projects. Citizens - either alone, in small groups, organised in local associations, start-ups or companies - act for different reasons and do not always know the concept of GI. Questionnaire respondents value their project first of all because it improves their living environment, but also because it facilitates reconnecting with nature and promotes biodiversity. However, their actions are not coordinated as to effectively reinforce GI. In other words, people’s projects spread everywhere and not particularly where they are most needed. Through the revision of local planning and policy documents, as well as interviews with key actors, this work also highlights contradictions between definition, strategies, maps and meanings of the GI in Paris. Some recommendations are provided to expand the ecological and public GI of today into a veritable multifunctional GI through multidisciplinary and participatory approaches. / Sedan början av 2000-talet har staden Paris startat flera grönskande initiativ med syfte attbland annat återinföra naturen i staden och stärka dess gröna infrastruktur (GI). Med kommunens stöd deltar medborgarna aktivt i denna omvandling, till exempel genom att återaktivera och gemensamt sköta tidigare ödemarker, få gatorna att blomma, täcka väggar och tak med växter och skapa nya mikroekosystem. Men vad är deras inverkan? Medborgare som deltar i utvalda deltagande initiativ längs den lokala GI har utfrågats och intervjuats för att ta reda på mer om sina projekt. Medborgare - antingen ensamma, i små grupper, organiserade i lokala föreningar, nystartade företag eller företag - agerar av olika skäl och känner inte alltid till begreppet grön infrastruktur. De som svarar på frågeformuläret värderar först sitt projekt eftersom det förbättrar deras livsmiljö, men också för att det underlättar återanslutning med naturen och främjar biologisk mångfald. Men deras handlingar samordnas inte för att effektivt stärka GI, eller delar av det. Med andra ord, människor som grönar projekt sprids överallt och inte särskilt där de behövs mest. Genom översynen av lokala planerings- och policydokument, samt intervjuer med nyckelaktörer, belyser detta arbete också motsägelser mellan GI-definition, strategier, kartor och betydelser. Vissa rekommendationer tillhandahålls för att utöka dagens ekologiska och offentliga GI till en verifierbar multifunktionell GI genom multidisciplinära och deltagande strategier. / Depuis le début des années 2000, la ville de Paris a lancé plusieurs initiatives de végétalisation pour réintroduire la nature dans la ville et renforcer ses trames vertes et bleues (TVB). Avec le soutien de la municipalité, les citoyens participent activement à cette transformation, par exemple en réactivant et en gérant d’anciennes friches, en faisant fleurir les rues, en recouvrant les murs et les toits de végétaux et en créant de nouveaux microécosystèmes. Mais quel est leur impact ? Les citoyens engagés dans des initiatives participatives sélectionnées le long de la TVB locale ont été interrogés et interviewés pour en savoir plus sur leurs projets. Les citoyens - seuls, en petits groupes, organisés en associations locales, start-up ou entreprises - agissent pour des raisons différentes et ne connaissent pas toujours le concept de TVB. Les répondants au questionnaire valorisent d’abord leur projet parce qu’il améliore leur cadre de vie, mais aussi parce qu’il facilite la reconnexion avec la nature et favorise la biodiversité. Cependant, leurs actions ne sont pas coordonnées pour renforcer efficacement les TVB. En d’autres termes, les projets de végétalisation des citoyens se répandent partout et pas particulièrement là où ils sont les plus nécessaires. À travers l’analyse des documents de planification locaux, ainsi que des entretiens avec des acteurs clés, ce travail met également en évidence les contradictions entre la définition, les stratégies, les cartes et les significations des TVB. Quelques recommandations sont formulées pour faire de la TVB écologique et publique d’aujourd’hui une véritable TVB multifonctionnelle à travers des approches multidisciplinaires et participatives.

Sustainable development is arguably a core element and a desirable objective for the institutions of a society to reach for. Upper secondary schools of Sweden are not an exception. Among the many subjects that the upper secondary school provides, civics education is arguably the most relevant one in relation to the matter of sustainable development. How does civic education portray the matter of sustainability, both regarding quantity and quality? What can the production of the subjects' purpose, key content and grades affiliation with sustainable development tell us about the society it´s been framed in? This essay attempts to provide some answers to those questions, by scrutinizing the three different subjects and courses of civics education from 1994 to the upcoming subject of 2025. The democratic, patriarchal and scientifically rational perspectives of society and education, formed by Tomas Englund, constitute the theoretical framework of the essay. The method used is qualitative text analysis, where categorization will help to identify content related to sustainable development in the subjects and courses. The study's result shows that all subjects could be classified as democratic, and that the subjects of 2011 and 2025 provide more and diversified content related to sustainable development than 1994, which indicates a progression. Also, the subjects of 2011 and 2025 could be classified, beyond democratic, as patriarch and scientific rationale, which makes a notable difference between the subjects.