How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation. My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious. / Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor. Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.

<p>Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.</p><p>Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:</p><p>• I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?</p><p>• Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?</p><p>• Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?</p><p>• Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?</p><p>Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping. Detta gjorde att vi kunde vara på plats och svara på eventuella frågor som eleverna och lärarna kunde ha på enkäten. Skolorna vi valt har olika profiler, detta för att få en så stor variation som möjligt. Vi har även valt att besöka olika program även detta för att få ett ”säkrare” svar.</p><p>Resultaten stämmer bra överrens med tidigare forskning, elever vill ha variation i sin undervisning och med sina läromedel. Lärarna strävar efter variation, socialt samspel och dialog i sin undervisning. Lärarna hävdar att de talar om målen med eleverna, eleverna upplever dock inte detta. Förutsättningarna för ett bra arbetssätt finns såväl hos eleverna som hos läraren, men det är inte alltid eleverna förstår vad läraren vill få fram i sin undervisning. Det är därför viktigt med attityden till ämnet hos eleverna.</p>

Hållbar utveckling har på senare år fått en allt större roll i skolan. Främst har detta skett genom konceptet UHU -utbildning för hållbar utveckling, som ska prägla innehållet i utbildningen, men även sedan tre år tillbaka genom FN:s Agenda 2030. I Agenda 2030 lyfts FN:s globala mål fram, varav ett riktar sig till utbildning - att denna ska främja hållbar utveckling och möjliggöra hållbara livsstilar. Uppsatsen ämnar därför undersöka skillnader och likheter mellan två ämnen i gymnasieskolan, geografi och naturkunskap, när det kommer till vilka kunskaper de förmedlar angående hållbar utveckling. Detta för att se om de elever som inte läser geografi, eventuellt går miste om kunskap gällande hållbar utveckling. Undersökningen utfördes med hjälp av ämnesplaner och läroböcker, metoden som tillämpades var kvalitativ textanalys. Ännu en aspekt som togs in var huruvida läroböckerna gav möjlighet till utbildning om och för hållbar utveckling. Om syftar till att lära eleven om hållbar utveckling, medan för syftar till att påverka elevens livsstil. Analysen visade att geografi berör fler aspekter av hållbar utveckling, men främst håller sig till utbildning om hållbar utveckling. I naturkunskapen berörs istället färre aspekter, dessa gav dock i högre grad möjlighet till utbildning för hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka läsbarheten i sex läroböcker som är anpassade eller skrivna för 2011 års läroplan. Avsikten är att undersöka om och hur läsbarheten i läroböcker i naturkunskap och samhällskunskap skiljer sig åt, samt att ta reda på vilken av läroböckerna som är svårast att förstå utifrån lix, ovix respektive enkel och full nominalkvot. Resultaten tyder på att samhällskunskapsböckerna är mindre läsbara än naturkunskapsböckerna. Dessa är därmed de böcker som utifrån varje läsbarhetsfaktor är svårast att förstå. Några stora skillnader mellan läroböckerna förekommer dock inte, de är alla ungefär lika läsbara.

Syftet med denna C-uppsats i lärande var vinna kunskap om elevers motivation till ämnet Naturkunskap. Studien genomfördes i två gymnasieklasser med inriktning mot samhällsvetenskap. Totalt deltog 35 elever och deras gemensamma lärare i studien. Studien genomfördes genom en frivillig enkätundersökning som följdes upp med kvalitativa intervjuer där sju elever fick beskriva förtydliga sina svar och tankegångar. Data tolkades ur ett fenomenografiskt perspektiv. Studien kompletterades med en kvalitativ intervju av läraren.Läraren uppfattade eleverna som omotiverade till naturvetenskap, men att betygsmotivation gjorde att ämnet Naturkunskap ändå hade många högpresterande elever. Resultatet visade att läraren inte avsatte lektionstid till motivationsstärkande arbete, och ansåg sig därför inte stärka elevernas motivation nämnvärt. Ändå pekade resultatet från enkäten på att merparten av eleverna tyckte att Naturkunskap är ett intressant, allmänbildande ämne, men nästan alla deltagande elever skattade andra ämnen högre. Data pekade också på att det inte fanns några direkta könsskillnader i attityder och motivation till ämnet Naturkunskap, men att det var fler flickor som upplevde ämnet som svårt.

Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp i ämnet Naturkunskap. Eleverna ska utveckla”Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbarutveckling” och de tre perspektiven inom hållbar utveckling ska lyftas fram (ekologiskt,ekonomiskt och socialt), (Gy11, s. 126; Skolverket, u.å., s. 2).För att målen för lärande för hållbar utveckling ska kunna uppfyllas kan läraren inaturkunskap behöva stöd i form av läromedel, som läroböcker och lärarhandledning.Läraren kan behöva kombinera och komplettera olika stödmaterial och kunna skilja mellanläromedel i de tre miljöundervisningstraditionerna (den faktabaserade och den normerandemiljöundervisningen samt utbildning och lärande för hållbar utveckling, LHU).Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningstraditioner som framträder inågra lärarhandledningar inom hållbar utveckling som kan användas i undervisningen inaturkunskap. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöktes vilka innehåll,undervisningsmetoder och syften som framträdde i lärarhandledningarna samt hur vällärarhandledningarna var anpassade för ämnesplanen i naturkunskap.Resultatet visade att innehåll, arbetsformer och syfte framställdes LHU i samtligalärarhandledningar och i några lärarhandledningarnas tillades ytterligare traditioner.Resultaten ligger i linje med forskning inom miljöundervisningstraditioner. En slutsats avstudien är att de lärarhandledningar som är anpassade till naturkunskap karakteriseras av:övningar riktade till eleverna, med instruktioner och diskussionsfrågor samt kombineradeLHU och en faktabaserad undervisningstradition. Ytterligare forskning behövs för att ilärarhandledningar utveckla ett avsnitt om bedömning av elevers prestationer.Sambedömning utfört av olika ämneslärare skulle dessutom vara intressant och lärorikt attutveckla i lärarhandledningar, då arbetet rörande lärande för hållbar utveckling ärämnesövergripande.

Sjøberg (2009) visar på att det finns en vinning av att utnyttja mediala inslag i dennaturvetenskapliga undervisningen. Han menar även att det finns en önskan om att göra NOundervisning mindre teoretisk. Detta arbete har då som syfte att undersöka vad legitimerade lärare i något naturvetenskapligt ämne har för uppfattningar om media. Studien syftar även till om media kan användas i den vardagliga undervisningen samt vad inslag av media skulle innebära för läraren i sitt arbete. Arbetet tar även upp hur fortbildningen ser ut för gymnasielärarna i att kunna hantera mediala inslag i sin profession dels i att hitta passande media i undervisningssyfte, dels i hanterandet av media i mötet med eleven. Denna studie gjordes via en enkät som insamlingsmetod där 46 undersöksobjekt som undervisar i något naturvetenskapligt ämne deltog. Studien förhåller sig till grundad teori och medieteori där resultaten har inslag av innehållsanalys. Studiens design är inramad av ett medieteoretiskt perspektiv som ger studien kontraster och därefter ställs mot vilka möjligheter eller risker medier innebär för undervisningen. Resultaten har kunnat visa det råder stor spridning mellan respondenterna. I vissa frågor finns tydlig konvergens, i vilket utfall som skulle bli om media användes för elevers berikande då med fokus på innehåll i naturvetenskaplig undervisning. Iandra frågor råder låg konvergens för att se i vilken position media har i ett samhällsperspektiv. Resultatdelen anknyts till medieteoretiska perspektivet vilket synliggöratt medier har stor betydelse för individen vilket bör utnyttjas i undervisningen. Resultaten har även kunnat visa att det råder brist på fortbildning i hur media bör hanteras i mötet med eleven men att respondenterna hävdar att dessa trots brist på fortbildning känner sig bekväma i dessa typer av situationer. En modell har tagits fram av författaren som ska beskriva den samhällskonstruktion som skapats av relationen mellan media, skola, familj, elev, Skolverket och lärare i hur dessa samverkar och vad det kan få för konsekvenser eller möjligheter beroende på hur media används i utbildningssyfte. En slutsats som dragits med hjälp av denna studie är att gymnasieläraren behöver göra avvägningen om hur sin undervisning ska bedrivasi förhållande till dels läroplanen, dels fostransuppdraget, dels den samhällskonstruktion som existerar. Om media tas in i denna avvägning är resultatet att motivationen hos eleven ökar då en yttre faktor i form av media vävs in vilket går i linje med Skolverkets (2011c) skrivelser om motivation. Avslutningsvis är det tydligt att det finns utrymme för vidare forskning på detta område men också gränsande områden där dessa nya områden har sin huvudfokus på naturkunskapsämnet. Detta då det är tydligt att vidare forskning skulle bidra med en djupare kunskapsförståelse i hur man bör bedriva detta tvärvetenskapliga ämne.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om förskollärares olika perspektiv på utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling i förskolan. Studiens forskningsfrågor är hur upplever förskollärare att undervisa utomhus? Och vilka för/nackdelar finns det med att bedriva undervisning inom naturkunskap och hållbar utveckling utomhus? Studien är relevant eftersom undervisning beskrivs ofta i både förskolans läroplan och skollagen. I dagens samhälle är miljöfrågan väldigt stor och det är nödvändigt att börja arbeta med den redan i förskolan. Vi har därför intervjuat sex olika förskollärare genom semistrukturerade intervjuer om hur de ser på utomhusundervisning generellt samt inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling. Vi har sedan använt oss av en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod för att analysera svaren. Resultatet visar att förskollärarna överlag är positivt inställda till utomhusundervisning och talar om fler fördelar med det än nackdelar. Förskollärarna har även samma inställning till utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling. I studiens slutsats lyfts det fram att utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling är positiv eftersom barnen får förstahandserfarenheter av olika fenomen inom de olika ämnena. Slutsatsen visar dock också att ämnet ekologisk hållbar utveckling är komplicerat och något som förskollärarna tycker är svårt att undervisa inom.

Som blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 med fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande blev ändamålet med denna studie att undersöka lärares didaktiska ställningstaganden genom utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår från olika teoretiska perspektiv: Vision I, II och III och den didaktiska triangeln. Dessa teoretiska perspektiv förtydligar vilket naturvetenskapligt innehåll lärare erhåller genom deras didaktiska ställningstaganden inom den naturorienterande undervisningen i utomhuspedagogik. Syftet med arbetet är att undersöka hur det naturvetenskapliga innehållet i koppling till de didaktiska ställningstagandena kan möjliggöra för olika kunskaper inom den naturorienterande undervisningen genom utomhuspedagogik.  Studiens datainsamling utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva lärare i lågstadiet på tre olika kommunala skolor och tre aktiva lärare på två olika naturskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas didaktiska ställningstagande medför många möjligheter för elevernas kunskapsintag. Den största möjligheten som den utomhuspedagogiska undervisningen erhöll till elever var att de får lära sig naturorientering för inomvetenskapligt syfte där eleverna ska utveckla kunskaper som kan användas för framtida utbildning. Det framgick även att en del lärare använder sig av naturvetenskapligt innehåll som möjliggör att eleverna kan använda och befästa kunskaper utifrån deras intresse och vardag. Där elever ska få en förståelse över sin roll till den naturorienterande undervisningen.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte meddetta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen. Baserat på undersökningen utarbetades en undervisningssekvens kring energibegreppet som också presenteras i arbetet. / Integrate Science with Physical Education and Health.